Den illusoriska gottgörelsen – Om preskription av ersättning för frihetsberövande efter frikännande dom genom resning

Abstract (Swedish)

Den allmänna preskriptionstiden är enligt preskriptionslagen (1981:130) tio år räknat från fordrans tillkomst, även kallat tillkomstprincipen. Utomobligatoriska skadeståndsanspråk anses tillkomna då den skadevållande handlingen begås. Vid fortlöpande skadevållande handlingar anses anspråket tillkommit då varje enskild handling begås.

Den som avtjänat ett frihetsberövande straff har vid frikännande dom efter resning rätt till skadestånd enligt 4 § lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövande och andra tvångsåtgärder (frihetsberövandelagen). Denna typ av anspråk preskriberas, i enlighet med tillkomstprincipen, successivt då varje dag under ett frihetsberövande anses vara en separat skadevållande handling. Då ett frikännande sker mer än tio år från frihetsberövandet kan tillkomstprincipens tillämpning ge resultatet att ett i och för sig berättigat ersättningsanspråk preskriberats innan det kan göras gällande.

Genom en rättsdogmatisk och rättsanalytisk metod samt genom rättspolitisk argumentation granskar uppsatsen de legala konsekvenserna av tillkomstprincipens tillämpning i det aktuella fallet ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Rättssäkerhetsperspektivet utgår från nyckelorden förutsebarhet och etisk godtagbarhet. Uppsatsen undersöker även behovet av reform.

Uppsatsen kommer fram till att rätten till ersättning enligt 4 § frihetsberövandelagen riskerar att bli illusorisk om tillkomstprincipen tillämpas. Trots det är det en sådan tillämpning som gällande rätt föreskriver. I NJA 2018 s. 793 har Högsta domstolen öppnat för att avsteg från tillkomstprincipen skulle kunna vara motiverade för de fall då frikännande dom meddelats efter resning men inte utvecklat frågan närmare. De skäl som uppsatsen anför för avsteg är att de överväganden som ligger bakom upprätthållande av tillkomstprincipen enbart är adekvata när parterna är jämbördiga vilket inte är fallet vid anspråk enligt frihetsberövandelagen då det är staten som är ersättningsskyldig och den berättigade är den enskilde. Härtill kommer att ersättningsanspråket inte kan utkrävas så länge staten upprätthåller den frihetsberövande domen, utan först sedan staten undanröjt den. Skyddet av det intresse som kränkts hos den enskilde har dessutom stor betydelse inte bara för den enskilde utan även för allmänhetens syn på statens maktutövning och möjligheterna att få upprättelse när den enskilde drabbats.

Tillkomstprincipens tillämpning i det aktuella fallet blir visserligen förutsebar men uppfyller inte kravet på etisk godtagbarhet. För att tillgodose det mått av rättssäkerhet som krävs och för att säkra individens förtroende för staten bör de aktuella fallen regleras särskilt i frihetsberövandelagen och utgångspunkten för preskriptionstiden bör istället vara då frikännandet vunnit laga kraft.

Abstract

According to the Swedish Act on Limitation (1981:130), the general limitation period recites to ten years, counted from the day of the creation of the claim. Non- contractual damage claims are deemed to be created on the day of the harmful act. Continuous harmful acts are deemed to be created each day that the act is committed.

A person who has served a custodial penalty has the right to compensation in the event of a revision that results in an acquittal, see Section 4 in the Swedish Act on Compensation for Custodial Penalties or Other Coercive Measures (1998:714) (Custodial Penalty Act). This type of damage claim is subject to limitation gradually due to the reason that each day of the custodial penalty is one separate harmful act. If the acquittal occurs more than ten years from the custodial penalty, the application of the general rule of limitation could result in an outcome where the compensation has been subject to limitation before the it can be claimed.

Through a legal-dogmatic and legal-analytic method and through a legal-political argumentation, the thesis will examine the legal consequences of limitation for non- contractual damage claims according to Section 4 of the Custodial Penalty Act out of a legal certainty perspective. The legal certainty perspective proceeds to the key words; predictability and ethical acceptance. Furthermore, the thesis assesses the need for reform.

The thesis concludes that the right to compensation according to Section 4 of the Custodial Penalty Act stand the risk of getting illusory if the general rule of limitation is applied to these cases. Nevertheless, this is what the applicable law dictate. The Swedish Supreme Court has opened for the possibility to deviate from this rule in the instance of a revision that results in an acquittal, but it has not discussed the possibility further. The thesis advocate for deviation from the general rule of limitation. The grounds for deviation that the thesis present are that the considerations behind the Act on Limitation only proceeds to equal parties which is not the case in the Section 4 instances as the party liable for damages is the state and the creditor is an individual. In addition, the compensation cannot be claimed by the individual while the state is maintaining the guilty verdict and the individual must endure until the state quash the verdict. Moreover, the protection of the violated interest is not only of importance to the individual but also important to secure the publics approach to the state’s public authority and to the possibilities for the individuals to obtain redress.

The application of the general rule in this instance, is fulfilling the demand for predictability but lacks ethical acceptance. To ensure legal certainty and to establish the individual’s trust in the state, the limitation of compensation in the Section 4 cases should be regulated separately in the Custodial Penalty Act and the outset of the limitation period should be when the acquittal become legally binding.

• author: Hoflund, Anna
• supervisor: David Dryselius
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20202
• year: 2020
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: förmögenhetsrätt, civilrätt, allmän rättslära, preskription, frihetsberövande
• language: Swedish
• id: 9034019
• date added to LUP: 2021-02-09 11:48:26
• date last changed: 2021-02-09 11:48:26