”Det är en svår sak att döma enom från livet” - Ideologin bakom Göta Hovrätts användning av leuteration år 1634 till 1697
(2020) LAGF03 20202Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Sammanfattning
År 1608 infördes Appendix. Appendix var en strafflag baserad på den mosaiska lagen och följde Bibelns straff där ett flertal brott bestraffades med döden. 1614 inrättas den första av Sveriges hovrätter och får till uppgift att bland annat se över alla underrätters dödsdomar. I hovrättens befogenheter ingick leuteration vilket innebar att de kunde mildra det i lagen föreskrivna brottet. År 1634 inrättas Göta Hovrätt vilket är den hovrätt vars praxis står i fokus i den här uppsatsen.
Mellan år 1634 och år 1697 mildrar Göta Hovrätt nästan tre fjärdedelar av alla de dödsdomar som inkommer till dem. Varför man valt att leuterera en så stor andel är den fråga som besvaras i uppsatsen. Fokus ligger på de ideologier som låg... (More) - Sammanfattning
År 1608 infördes Appendix. Appendix var en strafflag baserad på den mosaiska lagen och följde Bibelns straff där ett flertal brott bestraffades med döden. 1614 inrättas den första av Sveriges hovrätter och får till uppgift att bland annat se över alla underrätters dödsdomar. I hovrättens befogenheter ingick leuteration vilket innebar att de kunde mildra det i lagen föreskrivna brottet. År 1634 inrättas Göta Hovrätt vilket är den hovrätt vars praxis står i fokus i den här uppsatsen.
Mellan år 1634 och år 1697 mildrar Göta Hovrätt nästan tre fjärdedelar av alla de dödsdomar som inkommer till dem. Varför man valt att leuterera en så stor andel är den fråga som besvaras i uppsatsen. Fokus ligger på de ideologier som låg bakom hovrättens agerande. I uppsatsen visas hur naturrättsliga idéer om en högre av Gud bestämd och för alla gällande lag rättfärdigade domarnas användande av sitt egna förnuft, sitt arbitrio, som grund för leuteration. Vidare diskuteras hur den roll som en domare ansågs ikläda sig och de värden en bra domare skulle personifiera alla rättfärdigade leuterationen.
I uppsatsen presenteras även exempel på vilka slags omständigheter hovrätten fann vara grund för leuteration. Där kan nämnas som de mest återkommande fattigdom och oförstånd. Det presenteras även exempel på när hovrätten helt frångått lag och bestraffning för att enbart lyssna på förnuftet.
Sammanfattningsvis kan man säga att synen på den svenska lagen som gällande ut in pluribus, tron på domarens arbitrio och den naturrättsliga tron att man genom att lyssna på sitt av Gud givna förstånd kunde finna det rätta i varje enskilda fall låg bakom Göta Hovrätts flitiga användning av leuteration. (Less) - Abstract (German)
- Kurzfassung
Im Jahre 1608 wurde zum schwedischen Reichsgesetz das sogenannte Appendix hinzugefügt. Dies war ein auf dem mosaischen Gesetz der Bibel gegründeten Strafrecht, wodurch eine Vielfalt der Delikte mit dem Todesurteil bestraft worden war. Als im Jahre 1614 der erste Appellationsgericht (Sch. Hovrätt) eingerichtet wurde, fiel es diesem zu, jedes Todesurteiles der nachgeordneten Gerichte zu überprüfen. Unter den Zuständigkeiten der Appellationsgericht war es, das Urteil aufzuheben oder zu ändern, Lat u. Sch leuteration. Das Gotische Appellationsgericht (Sch. Göta Hovrätt), welches Verfahren in dieser Arbeit behandelt wird, wurde im Jahre 1634 eingerichtet.
Von 1634 bis 1697 werden fast drei Viertel der Todesurteile, die das... (More) - Kurzfassung
Im Jahre 1608 wurde zum schwedischen Reichsgesetz das sogenannte Appendix hinzugefügt. Dies war ein auf dem mosaischen Gesetz der Bibel gegründeten Strafrecht, wodurch eine Vielfalt der Delikte mit dem Todesurteil bestraft worden war. Als im Jahre 1614 der erste Appellationsgericht (Sch. Hovrätt) eingerichtet wurde, fiel es diesem zu, jedes Todesurteiles der nachgeordneten Gerichte zu überprüfen. Unter den Zuständigkeiten der Appellationsgericht war es, das Urteil aufzuheben oder zu ändern, Lat u. Sch leuteration. Das Gotische Appellationsgericht (Sch. Göta Hovrätt), welches Verfahren in dieser Arbeit behandelt wird, wurde im Jahre 1634 eingerichtet.
Von 1634 bis 1697 werden fast drei Viertel der Todesurteile, die das Appellationsgericht zugestellten worden war, aufgehoben. Auf welche Gründe so viele der Todesurteile aufgehoben werden, steht in dieser Arbeit zu antworten. Vor allem werden die ideologischen Motive hinter die Beschlüsse des Appellationsgerichtes in der Frage gestellten. In der Arbeit wird auch der Einfluss naturgesetzlichen Ideen auf dem Selbstbewusstsein der Richter gezeigt, insoweit der reinen Vernunft, Lat. arbitrio, des Richters als Grund des Appellationsgerichtsurteiles verwendet wird. Darüber hinaus werden auch der Einfluss der Rolle des Richters als solches und der Tugenden, die er idealerweise besitzen sollte, auf das Rechtsbehelf diskutiert bzw. beurteilt.
Die für Änderungen, leuteration, notwendige oder genügende Zustände werden auch präsentiert; beispielsweise Unverstand und Armut. Zusammenzufassen soll gesagt werden, dass schwedisches Gesetz als ut in pluribus geltend, die allgemeine Meinung war, bzw. dass naturgesetzliche Grundsätze vor allem als „Gottesurteil“ manchmal funktioniert haben, und, zuletzt, dass die Vernunft der Richter als Grund für Rechtsbehelf verwendet worden war. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9034503
- author
- Hjälte, Josefine LU
- supervisor
-
- Per Nilsén LU
- organization
- course
- LAGF03 20202
- year
- 2020
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- rättshistoria, leuteration, 1600-tal, Göta Hovrätt, dödsstraff
- language
- Swedish
- id
- 9034503
- date added to LUP
- 2021-02-09 11:48:10
- date last changed
- 2021-02-09 11:48:10
@misc{9034503,
abstract = {{Sammanfattning
År 1608 infördes Appendix. Appendix var en strafflag baserad på den mosaiska lagen och följde Bibelns straff där ett flertal brott bestraffades med döden. 1614 inrättas den första av Sveriges hovrätter och får till uppgift att bland annat se över alla underrätters dödsdomar. I hovrättens befogenheter ingick leuteration vilket innebar att de kunde mildra det i lagen föreskrivna brottet. År 1634 inrättas Göta Hovrätt vilket är den hovrätt vars praxis står i fokus i den här uppsatsen.
Mellan år 1634 och år 1697 mildrar Göta Hovrätt nästan tre fjärdedelar av alla de dödsdomar som inkommer till dem. Varför man valt att leuterera en så stor andel är den fråga som besvaras i uppsatsen. Fokus ligger på de ideologier som låg bakom hovrättens agerande. I uppsatsen visas hur naturrättsliga idéer om en högre av Gud bestämd och för alla gällande lag rättfärdigade domarnas användande av sitt egna förnuft, sitt arbitrio, som grund för leuteration. Vidare diskuteras hur den roll som en domare ansågs ikläda sig och de värden en bra domare skulle personifiera alla rättfärdigade leuterationen.
I uppsatsen presenteras även exempel på vilka slags omständigheter hovrätten fann vara grund för leuteration. Där kan nämnas som de mest återkommande fattigdom och oförstånd. Det presenteras även exempel på när hovrätten helt frångått lag och bestraffning för att enbart lyssna på förnuftet.
Sammanfattningsvis kan man säga att synen på den svenska lagen som gällande ut in pluribus, tron på domarens arbitrio och den naturrättsliga tron att man genom att lyssna på sitt av Gud givna förstånd kunde finna det rätta i varje enskilda fall låg bakom Göta Hovrätts flitiga användning av leuteration.}},
author = {{Hjälte, Josefine}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{”Det är en svår sak att döma enom från livet” - Ideologin bakom Göta Hovrätts användning av leuteration år 1634 till 1697}},
year = {{2020}},
}