Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Privat-offentlig samverkan: en väg till utveckling av en långsiktig strategi för Sveriges försörjningsberedskap?

Axelsson, Elin LU and Westermark, Siri LU (2021) VRSM01 20202
Risk Management and Safety Engineering (M.Sc.Eng.)
Abstract
During recent history, Sweden has experienced several resource-intensive crises. For example, the Västmanland wildfire in 2014 and latest the Covid-19 pandemic. During these crises, those who were managing the crisis incurred a shortage of supplies. To ensure that such a lack of resources does not arise in the future, it is beneficial for Sweden to evaluate and develop a new strategy to ensure security of supply during a disruption. The purpose of the thesis is to clarify the prerequisites for public-private partnerships (PPP) and how Sweden’s strategy for security of supply could be adjusted with PPP. By performing a literature study (scoping study) and an interview study, a model of how PPP could be implemented to strengthen Sweden’s... (More)
During recent history, Sweden has experienced several resource-intensive crises. For example, the Västmanland wildfire in 2014 and latest the Covid-19 pandemic. During these crises, those who were managing the crisis incurred a shortage of supplies. To ensure that such a lack of resources does not arise in the future, it is beneficial for Sweden to evaluate and develop a new strategy to ensure security of supply during a disruption. The purpose of the thesis is to clarify the prerequisites for public-private partnerships (PPP) and how Sweden’s strategy for security of supply could be adjusted with PPP. By performing a literature study (scoping study) and an interview study, a model of how PPP could be implemented to strengthen Sweden’s future strategy for security of supply was created. Furthermore, the conclusion indicates that the good will of people, economic compensation and production contingency are the strongest incentives for private actors to participate in PPP for security of supply. Along with having a say in the matter when the new strategy is developed. (Less)
Abstract (Swedish)
Sverige har under det senaste decenniet upplevt flera resurskrävande kriser, däribland Västmanlandbranden 2014 och nu senast covid-19-pandemin. Under dessa kriser uppkom en brist på materiel och skyddsutrustning för de som arbetade med hanteringen av krisen. För att säkerställa att liknande bristsituationer inte uppstår i framtiden bör Sveriges försörjningsberedskap utvärderas och moderniseras för att fungera bättre vid störningar.
Det övergripande syftet med examensarbetet är att förtydliga förutsättningarna för privat- offentlig samverkan (POS) och hur Sveriges krisberedskap skulle kunna anpassas med denna strategi. Syftet är vidare att bidra till kunskapsutvecklingen genom att belysa och skapa ett intresse för POS som en del av... (More)
Sverige har under det senaste decenniet upplevt flera resurskrävande kriser, däribland Västmanlandbranden 2014 och nu senast covid-19-pandemin. Under dessa kriser uppkom en brist på materiel och skyddsutrustning för de som arbetade med hanteringen av krisen. För att säkerställa att liknande bristsituationer inte uppstår i framtiden bör Sveriges försörjningsberedskap utvärderas och moderniseras för att fungera bättre vid störningar.
Det övergripande syftet med examensarbetet är att förtydliga förutsättningarna för privat- offentlig samverkan (POS) och hur Sveriges krisberedskap skulle kunna anpassas med denna strategi. Syftet är vidare att bidra till kunskapsutvecklingen genom att belysa och skapa ett intresse för POS som en del av försörjningsberedskapen. Målet med rapporten är att kartlägga och belysa ett alternativt sätt att hantera kriser i förhållande till mer statiska system vilka är ämnade för specifika kriser, såsom beredskapslager för en pandemi.
De frågeställningar som besvaras i examensarbetet är:
Fråga 1: Hur skulle privat-offentlig samverkan kunna utformas för att stärka Sveriges framtida försörjningsberedskap?
Fråga 2: Vilka faktorer påverkar privata aktörers vilja att engagera sig eller sluta avtal kring resursförsörjning?
Två av rapportens mest centrala avgränsningar är att samhällsbärande tjänster samt försörjningsberedskap i krigstid inte behandlas. Istället har examensarbetet utgångspunkt i covid-19-pandemin och belyser problematiken med brister i fysiska materiella resurser som kan hanteras genom produktion.
För att besvara frågeställningarna genomfördes en litteraturstudie och en intervjustudie. Litteraturstudien var delvis strukturerad som en scoping study där databaserna Scopus och LUBsearch användes. I intervjustudien deltog åtta aktörer som på olika sätt varit delaktiga under hanteringen av covid-19-pandemin. Både offentliga och privata aktörer intervjuades för att belysa båda parters perspektiv.
Mycket av informationen från litteraturen och intervjuerna är samstämmig, men det finns vissa meningsskiljaktigheter. Utifrån litteraturen utformades ett teoretiskt ramverk som låg till grund för det analytiska ramverk som senare användes vid analysen av intervjusvaren. Baserat på de två studierna utformades en modell för hur POS skulle kunna utformas för att besvara frågeställning 1.
Modellen baseras på deltagarnas frivillighet. Den initieras med en kartläggning från offentlig sida som utmynnar i bildandet av ett näringslivsforum per region. Förhoppningsvis skulle kartläggningen kunna generera kännedom om vilka företagsresurser som finns inom varje region. I näringslivsforumet kan sedan en diskussion kring försörjningsberedskap föras samt att efterfrågan och tillgång på produkter som kan behövas vid en kris matchas. Näringslivsforumet kan sedan utmynna i beredskapsavtal med några utvalda företag. Andra viktiga aspekter, med näringslivsforumet, är att möjliggöra ett kunskapsutbyte mellan aktörerna och etablera kontaktvägar inför kriser. Eftersom arbetet med POS sker inom respektive region är vår bedömning att en nationell funktion som kontrollerar arbetet och som har en helhetssyn för landet kan behövas.
Arbetet med att etablera POS kommer troligtvis inte vara problemfritt. Mycket resurser kan komma att krävas för arbetet med bland annat kartläggning och upphandling. Vidare är strategin ”just in time” idag utbredd bland företag och därför kan det bli en utmaning att få företag att även kalkulera beredskap parallellt med optimering.
Sammanfattningsvis tror vi att POS skulle kunna utformas enligt den modell som presenterats ovan och på så sätt stärka Sveriges strategi för försörjningsberedskap. Som svar på frågeställning 2 är det vår bedömning att den goda viljan, ekonomisk ersättning, kontinuitet i produktion och att ha en röst i utformningen av försörjningsberedskapen sannolikt är det som mest skulle främja ett ökat intresse från privata aktörer. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Axelsson, Elin LU and Westermark, Siri LU
supervisor
organization
course
VRSM01 20202
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
Försörjningsberedskap, Privat-offentlig samverkan, POS, Security of supply, Public-private partnership, PPP
language
Swedish
id
9036434
date added to LUP
2021-01-22 11:29:10
date last changed
2021-02-03 12:24:57
@misc{9036434,
  abstract     = {{During recent history, Sweden has experienced several resource-intensive crises. For example, the Västmanland wildfire in 2014 and latest the Covid-19 pandemic. During these crises, those who were managing the crisis incurred a shortage of supplies. To ensure that such a lack of resources does not arise in the future, it is beneficial for Sweden to evaluate and develop a new strategy to ensure security of supply during a disruption. The purpose of the thesis is to clarify the prerequisites for public-private partnerships (PPP) and how Sweden’s strategy for security of supply could be adjusted with PPP. By performing a literature study (scoping study) and an interview study, a model of how PPP could be implemented to strengthen Sweden’s future strategy for security of supply was created. Furthermore, the conclusion indicates that the good will of people, economic compensation and production contingency are the strongest incentives for private actors to participate in PPP for security of supply. Along with having a say in the matter when the new strategy is developed.}},
  author       = {{Axelsson, Elin and Westermark, Siri}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Privat-offentlig samverkan: en väg till utveckling av en långsiktig strategi för Sveriges försörjningsberedskap?}},
  year         = {{2021}},
}