Att leda i kris - En fenomenologisk studie om krisledarskap i organisationer
(2021) PEDK21 20202Education
- Abstract (Swedish)
- Världen och samhället på alla nivåer har i samband med Covid-19 ställts inför en kris. I organisationer bär ledarna i samband med en kris ansvaret för krishantering. Denna uppsats analyserar ledares upplevelse av att leda i kris inom organisationer samt ger förslag för hur krisledarskap kan förbättras.
Uppsatsen har en kvalitativ ansats och den deskriptiva fenomenologiska metoden ligger till grund för analys och bearbetning av empiri. Intervjuer med fem ledare från fyra olika organisationer ligger till grund för resultatet av den fenomenologiska analysen.
Vid bearbetning och analys av empiri identifieras fyra huvudsakliga essenser; Den lyssnande ledaren, Ledares kommunikation i kris, Ledares självkännedom, och Metoder och... (More) - Världen och samhället på alla nivåer har i samband med Covid-19 ställts inför en kris. I organisationer bär ledarna i samband med en kris ansvaret för krishantering. Denna uppsats analyserar ledares upplevelse av att leda i kris inom organisationer samt ger förslag för hur krisledarskap kan förbättras.
Uppsatsen har en kvalitativ ansats och den deskriptiva fenomenologiska metoden ligger till grund för analys och bearbetning av empiri. Intervjuer med fem ledare från fyra olika organisationer ligger till grund för resultatet av den fenomenologiska analysen.
Vid bearbetning och analys av empiri identifieras fyra huvudsakliga essenser; Den lyssnande ledaren, Ledares kommunikation i kris, Ledares självkännedom, och Metoder och beslutsfattande. Analys och diskussion visar på vikten av en självmedveten ledare som kan hantera sina egna emotioner i en kris, denna essens påverkar hur ledaren presterar i alla andra aspekter av en kris. Ledaren måste lyssna på sina medarbetare och ta hänsyn till deras oro samt kommunicera med dem på ett relaterbart sätt. En annan essentiell faktor är hur ledare hanterar beslutsfattande och vilka metoder som används. Beslutsfattande får inte ske utan hänsyn till organisationen i sin helhet och genom att konkretisera och visualisera hjälper det ledare att se eventuella konsekvenser som ett beslut skulle kunna få. Utvärdering av beslut och varför organisationen hamnat i krisen är viktigt för att organisationen likväl som ledaren ska kunna ta till sig lärdomar och utvecklas.
Fortsatt skulle det vara intressant att utifrån denna studies resultat genomföra en studie gällande ledares självmedvetande, emotionella intelligens och dess förhållande till krisledarskap. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9037823
- author
- Gyllander, Hanna LU
- supervisor
- organization
- course
- PEDK21 20202
- year
- 2021
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Krisledarskap, krishantering, emotionell intelligens
- language
- Swedish
- id
- 9037823
- date added to LUP
- 2021-01-27 15:32:24
- date last changed
- 2021-01-27 15:32:24
@misc{9037823,
abstract = {{Världen och samhället på alla nivåer har i samband med Covid-19 ställts inför en kris. I organisationer bär ledarna i samband med en kris ansvaret för krishantering. Denna uppsats analyserar ledares upplevelse av att leda i kris inom organisationer samt ger förslag för hur krisledarskap kan förbättras.
Uppsatsen har en kvalitativ ansats och den deskriptiva fenomenologiska metoden ligger till grund för analys och bearbetning av empiri. Intervjuer med fem ledare från fyra olika organisationer ligger till grund för resultatet av den fenomenologiska analysen.
Vid bearbetning och analys av empiri identifieras fyra huvudsakliga essenser; Den lyssnande ledaren, Ledares kommunikation i kris, Ledares självkännedom, och Metoder och beslutsfattande. Analys och diskussion visar på vikten av en självmedveten ledare som kan hantera sina egna emotioner i en kris, denna essens påverkar hur ledaren presterar i alla andra aspekter av en kris. Ledaren måste lyssna på sina medarbetare och ta hänsyn till deras oro samt kommunicera med dem på ett relaterbart sätt. En annan essentiell faktor är hur ledare hanterar beslutsfattande och vilka metoder som används. Beslutsfattande får inte ske utan hänsyn till organisationen i sin helhet och genom att konkretisera och visualisera hjälper det ledare att se eventuella konsekvenser som ett beslut skulle kunna få. Utvärdering av beslut och varför organisationen hamnat i krisen är viktigt för att organisationen likväl som ledaren ska kunna ta till sig lärdomar och utvecklas.
Fortsatt skulle det vara intressant att utifrån denna studies resultat genomföra en studie gällande ledares självmedvetande, emotionella intelligens och dess förhållande till krisledarskap.}},
author = {{Gyllander, Hanna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Att leda i kris - En fenomenologisk studie om krisledarskap i organisationer}},
year = {{2021}},
}