Vem förtjänar (inte) uppehållstillstånd i Sverige? - En kritisk diskursanalys av “Gymnasielagen”
(2021) MRSK62 20202Human Rights Studies
- Abstract (Swedish)
- En kritisk diskursanalys enligt Norman Faircloughs tredimensionella analysmodell, centrerad kring begreppen gränsdragning, ‘deservingness’ och ‘act of citizenship’ genomförs på den så kallade gymnasielagen. Lagen villkorar uppehållstillstånd med utbildning. Uppsatsen undersöker det transitiva sambandet mellan utbildning => uppehållstillstånd => rättigheter i Sverige. Medborgarskapsteori av T H Marshall och Engin Isins vävs samman med de tre teoretiska begreppen ovan. Teorin synliggör att utbildning och arbete som villkor för ‘deservingness’ inte är ett nytt påfund i gymnasielagen. Materialet som undersöks är regeringens propositioner som utgör förarbete för gymnasielagen. Analysen sammanfattas av en kort diskussion som centreras kring... (More)
- En kritisk diskursanalys enligt Norman Faircloughs tredimensionella analysmodell, centrerad kring begreppen gränsdragning, ‘deservingness’ och ‘act of citizenship’ genomförs på den så kallade gymnasielagen. Lagen villkorar uppehållstillstånd med utbildning. Uppsatsen undersöker det transitiva sambandet mellan utbildning => uppehållstillstånd => rättigheter i Sverige. Medborgarskapsteori av T H Marshall och Engin Isins vävs samman med de tre teoretiska begreppen ovan. Teorin synliggör att utbildning och arbete som villkor för ‘deservingness’ inte är ett nytt påfund i gymnasielagen. Materialet som undersöks är regeringens propositioner som utgör förarbete för gymnasielagen. Analysen sammanfattas av en kort diskussion som centreras kring frågeställningarna: Vilka gränsdragningar skapar diskurs om medborgarskap och utbildning i gymnasielagens förarbeten? Vad krävs för att gymnasielagens målgrupp ska anses förtjänta av rättigheter i Sverige, enligt gymnasielagens förarbeten? och (Hur) används diskurs om medborgarskap och utbildning i gymnasielagens förarbeten för att kontrollera asylinvandringen? Slutsatsen konstaterar bland annat att gymnasielagen tjänar syftet “att kraftigt minska antalet asylsökande” i Sverige, genom att låta tidsbegränsningar avgöra vem som “förtjänar” ett uppehållstillstånd och att den tar kontroll över invandringen genom att ställa specifika krav på anpassning. (Less)
- Popular Abstract
- A Critical Discourse Analysis based on Norman Fairclough's three dimensional model, centered around the concepts bordering, deservingness and act of citizenship is conducted of the Swedish, so called, “Upper Secondary School Law”. The law conditions residence permits with education. This essay examines the transitive connection between education => residence permit => rights, in Sweden. Citizenship theory from T H Marshall and Engin Isin is woven together with the three theoretical concepts above. The theory makes it visible that education and work as conditions for ‘deservingness’ is not a new idea that comes with the “upper secondary school law.” The examined materials are the Government's propositions which made the suggestions that... (More)
- A Critical Discourse Analysis based on Norman Fairclough's three dimensional model, centered around the concepts bordering, deservingness and act of citizenship is conducted of the Swedish, so called, “Upper Secondary School Law”. The law conditions residence permits with education. This essay examines the transitive connection between education => residence permit => rights, in Sweden. Citizenship theory from T H Marshall and Engin Isin is woven together with the three theoretical concepts above. The theory makes it visible that education and work as conditions for ‘deservingness’ is not a new idea that comes with the “upper secondary school law.” The examined materials are the Government's propositions which made the suggestions that became “the Upper Secondary School Law”. The analysis is summarized in a short discussion around the questions: Which borderings creates discourse about citizenship and education in the propositions? What does it take for the people whose residence permits depend on “the Upper Secondary School Law” to be considered deserving? and (How) is discourse about citizenship and education used to control asylum immigration? The conclusion states that the purpose to heavily reduce the number of asylum seekers in Sweden is met, by letting deadlines decide who is “deserving” and who is not. It also states that the law controls the number of asylum seekers through specific demands of adjustment. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9039646
- author
- Wewel, Cecilia LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- Who does (not) deserve a residence permit in Sweden? - A Critical Discourse Analysis of “the Upper Secondary School Law”
- course
- MRSK62 20202
- year
- 2021
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Gymnasielagen, kritisk diskursanalys, medborgarskap, utbildning, ‘deservingness’, ‘act of citizenship’, gränsdragning
- language
- Swedish
- id
- 9039646
- date added to LUP
- 2021-02-18 11:06:17
- date last changed
- 2021-02-18 11:06:17
@misc{9039646,
abstract = {{En kritisk diskursanalys enligt Norman Faircloughs tredimensionella analysmodell, centrerad kring begreppen gränsdragning, ‘deservingness’ och ‘act of citizenship’ genomförs på den så kallade gymnasielagen. Lagen villkorar uppehållstillstånd med utbildning. Uppsatsen undersöker det transitiva sambandet mellan utbildning => uppehållstillstånd => rättigheter i Sverige. Medborgarskapsteori av T H Marshall och Engin Isins vävs samman med de tre teoretiska begreppen ovan. Teorin synliggör att utbildning och arbete som villkor för ‘deservingness’ inte är ett nytt påfund i gymnasielagen. Materialet som undersöks är regeringens propositioner som utgör förarbete för gymnasielagen. Analysen sammanfattas av en kort diskussion som centreras kring frågeställningarna: Vilka gränsdragningar skapar diskurs om medborgarskap och utbildning i gymnasielagens förarbeten? Vad krävs för att gymnasielagens målgrupp ska anses förtjänta av rättigheter i Sverige, enligt gymnasielagens förarbeten? och (Hur) används diskurs om medborgarskap och utbildning i gymnasielagens förarbeten för att kontrollera asylinvandringen? Slutsatsen konstaterar bland annat att gymnasielagen tjänar syftet “att kraftigt minska antalet asylsökande” i Sverige, genom att låta tidsbegränsningar avgöra vem som “förtjänar” ett uppehållstillstånd och att den tar kontroll över invandringen genom att ställa specifika krav på anpassning.}},
author = {{Wewel, Cecilia}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Vem förtjänar (inte) uppehållstillstånd i Sverige? - En kritisk diskursanalys av “Gymnasielagen”}},
year = {{2021}},
}