Effekten av omvårdnadsstil på återföreningsbeteende hos hund
(2020) BIOK01 20192Degree Projects in Biology
- Abstract
- When studying a child’s ability to form an attachment to a parent it has become clear that the caregiving style shown by the person giving it plays a crutial role. Four standard descriptions of such caregiving styles (secure, disorganized, anxious and avoidant) has made it possible to investigate whether the relationship between child and caregiver could be reflected by their attachment style and caregiving style, since the child’s proximity seeking behaviour to its caregiver varies depending on the caregiver’s ability to dispaly a safe haven for the child. One way to study this safe haven effect is to create different forms of challenging scenarios, as that of separation and reunion. Investigating proximity seeking behaviour towards... (More)
- When studying a child’s ability to form an attachment to a parent it has become clear that the caregiving style shown by the person giving it plays a crutial role. Four standard descriptions of such caregiving styles (secure, disorganized, anxious and avoidant) has made it possible to investigate whether the relationship between child and caregiver could be reflected by their attachment style and caregiving style, since the child’s proximity seeking behaviour to its caregiver varies depending on the caregiver’s ability to dispaly a safe haven for the child. One way to study this safe haven effect is to create different forms of challenging scenarios, as that of separation and reunion. Investigating proximity seeking behaviour towards different persons associated with the four caregiving styles upon reunion has been the angle of this study, but from the owner-dog-perspective. Overall, the dogs intiated more physical contact with the person displaying secure caregiving style compared to the disorganized one, and again more with secure than with avoidant. However, it is speculated whether personality could be a contributing factor, where some individuals prefer a certain caregiving style to match its own personality and previous experience. In this case more fearful dogs initiated less physical contact with the person with an anxious caregiving style while dogs that where more aggressive towards other animals preferred the company of the anxious one. Further studies could therefore make great use of continued application of personality as a contributing factor when it comes to human-dog-interactions. (Less)
- Popular Abstract (Swedish)
- Så får du en lycklig hund
Människan och hunden har levt nära och tillsammans med varandra under tiotusentals år och därför har hunden mer och mer blivit beroende av människans omvårdnad. Men beroendet är ömsesidigt – hunden spelar nämligen många gånger en lika stor roll för ägaren där denne får sitt omvårdnadsbehov, någon att ta hand om, tillgodosett. Relationen mellan en hundägare och dess hund går därför i mångt och mycket att jämföras med den mellan en förälder och dess barn, vilket de senaste årtiondena varit en viktig teori att basera ny kunskap på inom psykologiforskningen. Att jämföra ett barn med en familjehund är dock för många helt obegripligt: ”Mitt barn är minsann ingen hund och ska inte heller behandlas som en sådan!” Ändå... (More) - Så får du en lycklig hund
Människan och hunden har levt nära och tillsammans med varandra under tiotusentals år och därför har hunden mer och mer blivit beroende av människans omvårdnad. Men beroendet är ömsesidigt – hunden spelar nämligen många gånger en lika stor roll för ägaren där denne får sitt omvårdnadsbehov, någon att ta hand om, tillgodosett. Relationen mellan en hundägare och dess hund går därför i mångt och mycket att jämföras med den mellan en förälder och dess barn, vilket de senaste årtiondena varit en viktig teori att basera ny kunskap på inom psykologiforskningen. Att jämföra ett barn med en familjehund är dock för många helt obegripligt: ”Mitt barn är minsann ingen hund och ska inte heller behandlas som en sådan!” Ändå är resonemanget inte helt orimligt. Till exempel kan en mors handlande mot sitt barn påverka hur mycket barnet tyr sig till henne. Man tänker sig att en vuxens ”omvårdnadsstil” spelar roll för barnets ”anknytningsstil” och för hur relationen kommer att se ut fortsättningsvis. På samma sätt tänker man sig att en hundägares handlande mot sin hund påverkar hur samarbetsvillig och kontaktsökande hunden blir. En trygg och god relation ökar alltså förutsättningarna för en väluppfostrad och kanske framförallt tillfreds individ!
För att undersöka förhållandet mellan omvårdnadsstil och anknytningsstil har man använt sig av fyra beskrivningar av omvårdnadsstilar; trygg, oförutsägbar, ängslig och undvikande. Man har sedan undersökt hur barnet knyter an till personer associerade med dessa och i vilken utsträckning det söker stöd när det utsätts för olika typer av vardagliga prövningar, som till exempel vid en separation. I tillägg tittar man på återföreningen som följer där efter, vilket har varit utgångspunkten för den här studien – men med hunden i fokus. Här utsattes 12 hundar för de fyra omvårdnadsstilarna för att undersöka om det finns en trend gällande vilken person (med vilken omvårdnadsstil) hundarna väljer att på något sätt interagera med vid en återförening.
Vi kunde i studien se att hundarna faktiskt var med angelägna om att söka fysisk kontakt med personen som representerade en trygg omvårdnadsstil jämfört med de övriga stilarna, men de valde däremot inte att positionera sig mer där eller titta mer på den trygga. Samtidigt finns det såklart skillnader i personlighet även bland hundar och barn. En del fungerar bäst med undvikande personer, andra behöver mer engagemang från sin omvårdare. En del kompletteras av en ängslig omvårdare, andra klarar inte av det stora ansvar som följer av att ”ta hand om” denne. I den här studien framgick det att räddhågsna hundar faktiskt drog sig mer undan från ängsliga omvårdare, medan tuffare hundar föredrog denne vilket kan peka på en form av ”personlighetskomplettering”. Tillsammans med andra beteendestudier hoppas vi att detta ska kunna ge en bild av de faktorer som påverkar relationsstyrkan mellan ägare och hund och på detta sätt minska antalet omplaceringar och avlivningar som tyvärr gärna följer en misslyckad kommunikation över artbarriären. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9040867
- author
- Mackenzie Cardy, Sofie-Marie
- supervisor
- organization
- course
- BIOK01 20192
- year
- 2020
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- language
- Swedish
- id
- 9040867
- date added to LUP
- 2021-02-22 10:52:22
- date last changed
- 2021-02-22 10:52:22
@misc{9040867,
abstract = {{When studying a child’s ability to form an attachment to a parent it has become clear that the caregiving style shown by the person giving it plays a crutial role. Four standard descriptions of such caregiving styles (secure, disorganized, anxious and avoidant) has made it possible to investigate whether the relationship between child and caregiver could be reflected by their attachment style and caregiving style, since the child’s proximity seeking behaviour to its caregiver varies depending on the caregiver’s ability to dispaly a safe haven for the child. One way to study this safe haven effect is to create different forms of challenging scenarios, as that of separation and reunion. Investigating proximity seeking behaviour towards different persons associated with the four caregiving styles upon reunion has been the angle of this study, but from the owner-dog-perspective. Overall, the dogs intiated more physical contact with the person displaying secure caregiving style compared to the disorganized one, and again more with secure than with avoidant. However, it is speculated whether personality could be a contributing factor, where some individuals prefer a certain caregiving style to match its own personality and previous experience. In this case more fearful dogs initiated less physical contact with the person with an anxious caregiving style while dogs that where more aggressive towards other animals preferred the company of the anxious one. Further studies could therefore make great use of continued application of personality as a contributing factor when it comes to human-dog-interactions.}},
author = {{Mackenzie Cardy, Sofie-Marie}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Effekten av omvårdnadsstil på återföreningsbeteende hos hund}},
year = {{2020}},
}