Användning av DNA-släktforskningsdatabaser i brottsutredande syfte

Abstract (Swedish)

Användningen av DNA-släktforskningsdatabaser i brottsutredande syfte är en nyfunnen utredningsmetod för svensk brottsbekämpande verksamhet. Utredningsmetoden innebär att gärningsmän kan spåras genom jämförelser mellan DNA-spår från brottsplatser och uppgifter i kommersiella släktforskningsdatabaser. Metoden introducerades för första gången i Sverige år 2018 i samband med utredningen av ett av landets största mordärenden, det så kallade dubbelmordet i Linköping år 2004. Efter en framgångsrik lösning vill nu Polismyndigheten att användningen av släktforskningsdatabaser ska implementeras som en nationell utredningsmetod för grova brott, med kriterier och riktlinjer som stöd. Diskussionen kring utredningsåtgärden som kan ändra svensk kriminalhistoria är i skrivande stund högaktuell och det har därför varit av intresse att analysera metoden närmare. Uppsatsen syftar därmed till att undersöka användningen av DNA-släktforskningsdatabaser i brottsutredande syfte och dess eventuella implementering inom svensk brottsutredande verksamhet. Därutöver åsyftas att belysa vilka risker metoden kan ge upphov till ur ett etiskt och integritetsperspektiv samt att analysera metodens förenlighet med proportionalitetsprincipen, en grundläggande rättsprincip som stadgar att en rättighetskränkande åtgärd inte får gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till åtgärdens ändamål. För att uppnå detta syfte har metoden granskats ur ett kritiskt perspektiv genom användning av en rättsanalytisk metod.

Resultatet av analysen visar på att DNA-släktforskning kan komma att bli ett enastående verktyg för svensk brottsutredande verksamhet och att metoden möjliggör uppklarning av över ett decennium gamla brott, vilket har kunnat ses både i Sverige och i USA. Det har dock kunnat konstateras att metodens användning innefattar en risk för integritetsintrång samt att det finns flera etiska avväganden som kan anses väga tungt. Avvägningar utifrån proportionalitetsprincipen har mynnat ut i slutsatsen att en implementering av utredningsmetoden inte är en självklarhet i dagsläget och att tydligt lagstöd bör krävas för att implementeringen över huvud taget ska vara aktuell.

Abstract

The use of genealogical databases in purposes of criminal investigation is a newfound method in Swedish law enforcement, meaning that a perpetrator can be traced and identified by searching the DNA profile found at a crime scene against DNA profiles in commercial genealogical databases. The method was introduced for the first time in Sweden in 2018, in connection with one of the country’s most comprehensive murder investigations, the unsolved double murder in Linköping in 2004. After successfully solving the case, the Swedish police authority now wants the use of investigative genetic genealogy to be implemented as a national investigation method for violent crime, supported by certain guidelines. The discussion regarding the investigative method that could change Swedish criminal history is at the time of writing a trending topic, which is why analyzing the method has been of interest. The aim of this thesis is therefore to examine the use of genealogical databases in purposes of criminal investigation and the potential implementation of the method in Swedish law enforcement. Furthermore, the thesis intends to illustrate the risks that the method could generate from an ethical and integrity perspective, as well as analyze the congruity of the method with the principle of proportionality, a fundamental legal principle implying that a taken measure cannot transcend what is necessary regarding the purpose of the measure. To achieve the purpose, the method has been examined from a critical perspective by using a legal analytical method.

The result of the analysis shows that genetic genealogy may become an exceptional tool for Swedish law enforcement and that the method has the potential of solving crimes from decades ago, which has been seen in both Sweden and the USA. However, it has been established that the use of the method contains risks for breaches of privacy as well as serious ethical concerns. The conclusion after a proportionality assessment is that an implementation of the investigative method is not a given fact in the current situation and that explicit legal support is needed for the method to be considered possible.

• author: Rumsaite, Kamile
• supervisor: Per Nilsén
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20211
• year: 2021
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Straffrätt, Brottsutredning, DNA, Släktforskning, Proportionalitetsprincipen, Etik, Integritet
• language: Swedish
• id: 9045324
• date added to LUP: 2021-06-29 16:36:57
• date last changed: 2021-06-29 16:36:57