Delad glädje är dubbel glädje, eller? – Om barnets rätt till privatliv i förhållande till föräldrarnas bestämmanderätt då barnet exponeras på föräldrarnas sociala medier
(2021) LAGF03 20211Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- När föräldrar väljer att dela information om sina barn på sociala medier aktualiseras barnens rätt till privatliv. Att barn har en sådan rätt följer av 6 kap. 1 § FB, som anger att barn har rätt till omvårdnad och trygghet, att de ska behandlas med aktning för sin person och egenart samt att de inte får utsättas för kränkande behandling. Därutöver föreskriver både art. 16 i barnkonventionen och art. 8 EKMR en uttrycklig rätt till skydd av barns privatliv.
Föräldrarna har i sin tur en bestämmanderätt i enlighet med 6 kap. 11 § FB. Bestämmelsen stadgar att föräldrar har rätt att fatta beslut som rör barnets personliga angelägenheter, vilket ska tolkas i ljuset av rätten till familjeliv i art. 8 EKMR samt rätten att ge lämplig ledning och... (More) - När föräldrar väljer att dela information om sina barn på sociala medier aktualiseras barnens rätt till privatliv. Att barn har en sådan rätt följer av 6 kap. 1 § FB, som anger att barn har rätt till omvårdnad och trygghet, att de ska behandlas med aktning för sin person och egenart samt att de inte får utsättas för kränkande behandling. Därutöver föreskriver både art. 16 i barnkonventionen och art. 8 EKMR en uttrycklig rätt till skydd av barns privatliv.
Föräldrarna har i sin tur en bestämmanderätt i enlighet med 6 kap. 11 § FB. Bestämmelsen stadgar att föräldrar har rätt att fatta beslut som rör barnets personliga angelägenheter, vilket ska tolkas i ljuset av rätten till familjeliv i art. 8 EKMR samt rätten att ge lämplig ledning och råd enligt art. 5 i barnkonventionen. Bestämmanderätten blir särskilt påtaglig i förhållande till de yngsta barnen, som förvisso har en rätt till privatliv men saknar egen kapacitet att utnyttja den rättigheten.
Uppsatsen syftar till att med utgångspunkt i den ovan beskrivna lagstiftningen analysera omfattningen av barns rätt till privatliv i förhållande till föräldrars bestämmanderätt i en situation där föräldern exponerar barnen på sina sociala medier. Vilket genomslag respektive rättighet får beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Om den av föräldrarna delade informationen är av bagatellartad karaktär så föreligger det inte en kränkning av barnets rätt till privatliv. I de situationer där föräldrarna delat information som utgör ett hot mot barnets personlighetsutveckling står det dock klart att föräldern överskridit sin bestämmanderätt och gjort intrång i barnets rätt till privatliv. Däremellan finns en gråzon, där det eftersträvas en rimlig balans mellan rättigheterna i det enskilda fallet utifrån proportionalitetsprincipen. Vid den intresseavvägningen bör särskild uppmärksamhet fästas vid barnets beroendeställning i förhållande till föräldrarna. (Less) - Abstract
- When parents choose to share information about their children on social media, it raises the question of the protection of the children’s right to private life. Children have a right to private life in accordance with Chapter 6 Section 1 of the Children and Parents Code (FB), which states that children have the right to care and security, to be treated with respect regardless of their personality traits, and to not be the target of insulting treatment. Additionally, art. 16 of the UNCRC and art. 8 of the ECHR establishes a verbatim right to respect for private life.
In turn, parents have a decision-making right under Chapter 6 Section 11 of the Children and Parents Code. This regulation prescribes a right for parents to make decisions... (More) - When parents choose to share information about their children on social media, it raises the question of the protection of the children’s right to private life. Children have a right to private life in accordance with Chapter 6 Section 1 of the Children and Parents Code (FB), which states that children have the right to care and security, to be treated with respect regardless of their personality traits, and to not be the target of insulting treatment. Additionally, art. 16 of the UNCRC and art. 8 of the ECHR establishes a verbatim right to respect for private life.
In turn, parents have a decision-making right under Chapter 6 Section 11 of the Children and Parents Code. This regulation prescribes a right for parents to make decisions regarding their children’s personal affairs, which should be interpreted in the light of the right to family life in art. 8 of the ECHR and the right to provide appropriate direction and guidance to the child in art. 5 of the UNCRC. The decision-making right is particularly evident in relation to the youngest children, who certainly have a right to private life but lack the competence to utilize it in practice.
It is the purpose of this essay to, with the above-mentioned legislation as the point of departure, analyze the scope of children’s right to private life in relation to parent’s decision-making right in a situation where the parents disclose information about the children on their social media accounts. The extent of their respective rights is decided on the basis of the features of each individual case. If the shared information is of a trivial nature, there’s no interference with the child’s right to private life. When parents share information that compromises the child’s personal development, however, they have transgressed their decision-making right as well as infringed on their child’s right to private life. There is a regulatory grey area between these two types of cases, where a fair balance between the different interests at stake should be sought. Lastly, the child’s dependency on their parents should always be considered. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9045435
- author
- Olnäs, Alicia LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20211
- year
- 2021
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- familjerätt, barnrätt, barnkonventionen, europakonventionen, rätten till privat- och familjeliv, föräldrars bestämmanderätt, sharenting, sociala medier
- language
- Swedish
- id
- 9045435
- date added to LUP
- 2021-06-29 16:38:48
- date last changed
- 2021-06-29 16:38:48
@misc{9045435,
abstract = {{When parents choose to share information about their children on social media, it raises the question of the protection of the children’s right to private life. Children have a right to private life in accordance with Chapter 6 Section 1 of the Children and Parents Code (FB), which states that children have the right to care and security, to be treated with respect regardless of their personality traits, and to not be the target of insulting treatment. Additionally, art. 16 of the UNCRC and art. 8 of the ECHR establishes a verbatim right to respect for private life.
In turn, parents have a decision-making right under Chapter 6 Section 11 of the Children and Parents Code. This regulation prescribes a right for parents to make decisions regarding their children’s personal affairs, which should be interpreted in the light of the right to family life in art. 8 of the ECHR and the right to provide appropriate direction and guidance to the child in art. 5 of the UNCRC. The decision-making right is particularly evident in relation to the youngest children, who certainly have a right to private life but lack the competence to utilize it in practice.
It is the purpose of this essay to, with the above-mentioned legislation as the point of departure, analyze the scope of children’s right to private life in relation to parent’s decision-making right in a situation where the parents disclose information about the children on their social media accounts. The extent of their respective rights is decided on the basis of the features of each individual case. If the shared information is of a trivial nature, there’s no interference with the child’s right to private life. When parents share information that compromises the child’s personal development, however, they have transgressed their decision-making right as well as infringed on their child’s right to private life. There is a regulatory grey area between these two types of cases, where a fair balance between the different interests at stake should be sought. Lastly, the child’s dependency on their parents should always be considered.}},
author = {{Olnäs, Alicia}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Delad glädje är dubbel glädje, eller? – Om barnets rätt till privatliv i förhållande till föräldrarnas bestämmanderätt då barnet exponeras på föräldrarnas sociala medier}},
year = {{2021}},
}