Efterlevandeskydd för sambor - En redogörelse för signifikativa skillnader och likheter mellan regleringen i Sverige, Danmark och Norge.

Abstract

In Sweden there has been a longstanding debate in regards to the legal provisions for surviving cohabitants. The question gained attention in particular after the sudden passing of the famous swedish author, Stieg Larsson, and the following legal dispute. In spite of the public attention and public enquiries no significant changes to the Swedish legislation has been undertaken. In the meanwhile both Denmark and Norway, neighboring countries with otherwise similar regulations, have made significant legislative changes.
The dissertation describes what the legal provisions for surviving cohabitants looks like in these three countries, and thus attempts to form a basis from which key differences and similarities can be identified and discussed. To form this basis and enable a deeper and more meaningful understanding of the regulations, current law, the legislator’s motives and the criticism directed at the regulation is highlighted.
Firstly the findig can be made that the regulations outwardly seem to vary greatly; the Swedish regulation with possibilities for the surviving cohabitee to acquire the cohabitants common property, the Danish with possibilities for certain cohabitants to inherit each other as they were spouses, and the Norweigian with legal succession rights for some cohabitants. However, what can be identified, partly based on the regulation itself and partly on how it has been justified and criticized, are some significant points on which the regulations seem to meet, and some on which the differences are underlined.
One key similarity between all countries is the advanced role as a benchmark that is given to the legal provisions for surviving spouses. In both the motives for and in the criticism directed at the regulation many considerations are made on the basis of the differences and similarities between the cohabitants in question and spouses.
Another similarity between the different countries that is highlighted is the advanced role that is given to the preparation of ordinary wills.
A crucial difference between the regulations, not least in regards to Norway and Denmark, is the role that the legislature considers the legislation in the matter to be given. In Norway the protection has been formed based on an idea that the legal effects of the law, if no will is prepared, should reflect the majority's preference, while in Denmark the importance of a civil law free from unwanted legal effects for the individual is emphasized.

Abstract (Swedish)

I Sverige har efterlevandeskyddet för sambor varit en omdebatterad fråga under de senaste decennierna. Inte minst aktualiserades frågan till följd av tvisten som uppstod efter författaren Stieg Larssons bortgång. Trots utredningar och medial uppmärksamhet har det emellertid inte skett några förändringar i den svenska rätten. Samtidigt har det i både Danmark och Norge, två grannländer med i övrigt liknande reglering inom familjerätten, skett flera förändringar på området.
I avhandlingen redogörs hur efterlevandeskyddet för sambor ser ut i dessa tre länder, och ämnar därigenom att forma en grund utifrån vilken centrala skillnader och likheter mellan regleringarna kan identifieras och diskuteras. För att lägga denna grund och möjliggöra en djupare förståelse av regleringen framlyfts gällande rätt, lagstiftarens motiv därtill och kritik som riktats mot regleringen.
Ett konstaterande som kan göras är att regleringarna till det yttre skiljer sig avsevärt; den svenska regleringen med möjlighet för efterlevande sambo att under vissa omständigheter få tillgodogöra sig samboegendom, den danska med möjlighet för vissa sambor att genom testamente ärva varandra som makar, och den norska med legal arvsrätt för somliga sambor. Vad som emellertid fanns är att det utifrån dels regleringen i sig och dels hur den har motiverats och kritiserats finns några signifikanta punkter på vilka regleringarna möts, och några på vilka skillnaderna sätts på sin spets.
En central likhet mellan samtliga länder är den upphöjning av makars efterlevandeskydd som riktlinje efter vilket efterlevandeskyddet för sambor förhåller sig. I såväl motiv som i kritiken som riktats mot regleringen så utgår många avvägningar utifrån de skillnader och likheter mellan makar och vissa sambor som anses föreligga.
Ytterligare en likhet mellan lagstiftningarna som lyfts fram är att det i samtliga länder är den framskjutna roll som upprättandet av testamente har. En avgörande skillnad mellan staterna, inte minst mellan Norge och Danmark, är vilken roll som lagstiftaren anser att lagstiftningen i frågan ska ges. I Norge har skyddets utformats utifrån tanken att rättsverkningarna av skyddet om inget testamente upprättas ska vara det som bäst stämmer överens med de flestas vilja, medans det i Danmark betonas vikten av frihet från rättsverkningar som individen själv inte föreskrivit om.

• author: Fyhr Larsson, Johan
• supervisor: Sacharias Votinius
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20211
• year: 2021
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: familjerätt, efterlevandeskydd, sambor
• language: Swedish
• id: 9045989
• date added to LUP: 2021-06-29 16:46:39
• date last changed: 2021-06-29 16:46:39