Återbruk av byggprodukter i nybyggnation av bostäder - en studie av klimatpåverkan, kostnad och genomförbarhet

Abstract

In 2018 the Swedish construction and real estate industry accounted for 21 % of the country’s greenhouse gas emissions. In 2045, Sweden aims to reach net zero emissions of greenhouse gases. This study aimed to analyse the possibilities and the potential of reuse of construction products in new residences based on the aspects climate, cost and feasibility. Two products were selected, one due to being the product that generates the most greenhouse gas emissions and the other due to being the most cost-driving product. Those two products were aluminium profiles and radiators. Through reuse of aluminium profiles, the study resulted in a possible reduction of 24-99,5 % of greenhouse gas emissions and a change of the costs varying between a 74 % decrease and a 14 % increase. For radiators, a reduction of 16-98 % was possible for greenhouse gas emissions along with a potential cost change reaching from a 72 % decrease to a 11 % increase. The practical feasibility of reuse of aluminium profiles and radiators is considered good but the regulations and guidelines still have development potential. Finally, the result from the study’s survey shows a positive attitude from the potential customers of new residences for reused products in their homes. This study’s conclusion is that reuse of construction products does not, at the moment, result in economic profitability. However, it does result in a reduction of climate impact along with an opportunity to meet new types of climate related customer demands.

Abstract (Swedish)

År 2045 har Sverige som mål att ha netto-noll utsläpp av växthusgaser. Från och med år 2019 betyder det att utsläppen måste minska med 6–10 % per år. År 2018 stod bygg- och fastighetssektorn i Sverige för 21 % av landets utsläpp av växthusgaser, vilket motsvarade 11,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Om de utsläpp på 5,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter som genererades på grund av import av sektorn adderas till de inrikes utsläppen landar det totalt på 17,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Det övergripande syftet med denna studie var att analysera återbruket av byggprodukter utifrån aspekterna klimat, kostnad och genomförbarhet. Mer djupgående ämnade studien att undersöka möjligheterna och potentialen som finns i återbruk och återanvändning av fasta produkter i nya bostäder. Det mest väsentliga är att det är produkter som är möjliga att demontera för att kunna återbruka på nytt med samma ursprungliga syfte. Utifrån en urvalsprocess med hjälp av klimatkalkyler över verkliga flerbostadsprojekt identifierades den byggprodukt som genererade störst koldioxidbelastning och den byggprodukt som var mest kostnadsdrivande. Med dessa två produkter utvalda utfördes studiens slutliga syfte och mål genom att med avstamp i analys av klimatpåverkan, kostnad och genomförbarhet utvärdera byggandet med återbrukade varianter av dessa produkter jämfört med nyproducerade. Detta gjordes genom intervjuer och kontakt med sakkunniga inom byggbranschen samt genom parameterstudier som genom ett antal exempel jämförde återbrukade produkter med nyproducerade. Slutligen genomfördes även en enkätundersökning för att väga in och beakta potentiella kunders inställning och attityd gentemot återbruk för att ge studien större relevans och förankring i de verkliga behoven och kraven som finns på nya bostäder.

Den produkt som valdes ut baserat på att vara den mest koldioxidbelastande produkten var aluminiumprofiler medan den produkt som valdes ut baserat på att vara den mest kostnadsdrivande produkten var radiatorer. I denna studie dras slutsatsen att återbruk av byggprodukter i nybyggnation av bostäder ger upphov till en reducering av genererat koldioxidutsläpp jämfört med nyproducerade byggprodukter. Genom återbruk av aluminiumprofiler visar parameterstudien att koldioxidbelastningen kan reduceras med mellan 24 % och 99,5 %. Genom återbruk av radiatorer kan koldioxidbelastningen reduceras med mellan 16 % och 98 % jämfört med användningen av nyproducerade radiatorer. Vidare dras slutsatsen att den ekonomiska lönsamheten för återbruk varierar från fall till fall men med den generella slutsatsen att den ekonomiska lönsamheten i de flesta fall saknas. Återbruk av radiatorer har visat sig i de flesta fall inte vara ekonomiskt lönsamt medan det för återbruk av aluminiumprofiler finns en något större ekonomisk lönsamhet. Genom att välja återbrukade aluminiumprofiler framför nyproducerade kan byggkostnaden, material- och arbetskostnad för produktköp och rekonditionering, reduceras med 74 % men kan också öka med 14 %. För återbrukade radiatorer kan en besparing på 72 % göras jämfört med kostnaden för nyproducerade men en kostnadsökning på 11 % kan också ske, beroende på förutsättningar. För aluminiumprofiler som sällan förekommer ensamma utan allt som oftast som en del av en större konstruktion, exempelvis fönster, är den praktiska genomförbarheten svår. Aluminiumprofiler i sig har lång livslängd och klarar återbruk bra men det är konstruktionen de ingår i som begränsar återbruksmöjligheterna. Gällande återbruk av radiatorer anses den praktiska genomförbarheten vara god. En enig uppfattning kring vad rekonditioneringen innefattar finns i branschen, en begränsad andrahandsmarknad existerar redan och återbruk av radiatorer underlättas genom att de i sig utgör en produkt. Ett hinder för implementeringen av återbrukade radiatorer i byggprocessen utgörs av osäkerheter kring hur CE-märkningen, som är standard för nyproducerade radiatorer, bör hanteras.

Utifrån enkätundersökningens resultat ser kundintresset för återbruk av produkter i nyproducerade bostäder ut att vara positivt. Svaren som erhållits tyder på ett intresse, acceptans och villig inställning gentemot återbrukade produkter i nyproducerade bostäder. Resultatet tyder också på att inställningen är spridd över åldrarna samt att 75,3 % av de 182 svarande svarade ja på att få en återbrukad produkt installerad i sin nyproducerade bostad trots att det inte skulle ske till ett lägre pris än för en nyproducerad produkt.

Slutligen undersöktes om det lönar sig för aktörer i byggbranschen att använda återbrukade produkter i byggprocessen. Det finns inget entydigt svar på den frågan, bland annat på grund av att definitionen av vad lönsamhet är inte kan göras. Slutsatsen som dras utifrån denna studie är att återbruk av produkter i dagsläget inte resulterar i ekonomisk lönsamhet men däremot är lönsamt vad gäller minskad klimatpåverkan samt möjlighet att bemöta ett kundintresse genom att profilera sig mot ett nytt återbruksklientel.

Popular Abstract (Swedish)

Hur är det möjligt att återbruk av byggprodukter inte är lönsamt?

Så är det faktiskt, återbruk av vissa byggprodukter är inte ekonomiskt lönsamt i nuläget men däremot ger det en minskad klimatpåverkan jämfört med användningen av nyproducerade produkter. Dessutom visar resultatet av en enkätundersökning på en överväldigande positiv attityd gentemot återbruk av byggprodukter i bostäder!

År 2045 har Sverige som mål att ha netto-noll utsläpp av växthusgaser. År 2018 stod bygg- och fastighetssektorn i Sverige för 21 % av landets utsläpp av växthusgaser, vilket motsvarade 11,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Adderar man de utsläpp som sektorn gav upphov till utrikes landar det totalt på 17,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Det är uppenbart att något behövs göras, en insats krävs. Ett sätt för bygg- och fastighetsbranschen att minska sin klimatpåverkan är genom att minska andelen nyproducerade byggprodukter till förmån för återbrukade. I en studie gjord under första halvan av 2021 undersöktes det hur återbruk av byggprodukter påverkar klimatpåverkan och byggkostnad vid nybyggnation av bostäder samt hur praktiskt genomförbart och implementeringsbart återbruk är i byggprocessen. Ytterligare en aspekt vägdes in och det var kunders attityd gentemot återbrukade byggprodukter.

Två byggprodukter studerades särskilt. Aluminiumprofiler baserat på dess betydande klimatpåverkan och radiatorer baserat på dess kostnad.

Med hjälp av ett antal konstruerade exempelfall resulterade studien i att återbruk av aluminiumprofiler och radiatorer kan minska klimatpåverkan med upp till 99,5 % respektive 98 %. Dessutom kan återbruk av dessa produkter resultera i en minskning av byggkostnaden med upp till 74 % respektive 72 %. Dock kan det även resultera i en ökning med 14 % respektive 11 %, beroende på olika förutsättningar. Det mest troliga är att det inte är ekonomiskt lönsamt eftersom produkterna i de fall då det visade sig vara lönsamt inte försågs med någon inköpskostnad utan enbart en kostnad för rekonditionering. Mer troligt är att det inte är ekonomiskt lönsamt i dagsläget, delvis på grund av att nyproducerade byggprodukter är kraftigt rabatterade.

I kommunikation med branschen och sakkunniga delades bilden av att det inte är den praktiska genomförbarheten som sätter käppar i hjulet för ett ökat återbruk. Ett par större hinder som beskrevs var avsaknaden av ekonomiska incitament och efterfrågan från kunder. Även osäkerheter kring hur CE-märkning, som är standard för många nyproducerade byggprodukter, bör hanteras beskrevs som ett hinder.

Utifrån enkätundersökningens resultat ser kundintresset för återbruk av produkter i nyproducerade bostäder ut att vara positivt. Svaren som erhållits tyder på ett intresse, acceptans och god inställning gentemot återbrukade produkter i nyproducerade bostäder. Dessutom svarade 75,3 % av de 182 svarande ja på att få en återbrukad produkt installerad i sin nyproducerade bostad trots att det inte skulle ske till ett lägre pris än för en nyproducerad produkt. Positivt överraskande!

Huruvida det är lönsamt för aktörer i byggbranschen att använda återbrukade produkter är svårt att svara på. Det finns inget entydigt svar på den frågan, det beror bland annat på hur man definierar lönsamhet. Återbruk kan ses som lönsamt genom att det minskar klimatpåverkan och öppnar upp möjligheten att bemöta ett kundintresse!

• author: Simonsson, Filip
• supervisor: Ulla Janson
• organization: Division of Building Services
• course: ABKM01 20211
• year: 2021
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Återbruk. Cirkulärt byggande. Koldioxidekvivalent. Byggprodukter. Flerbostadshus. Nybyggnation. Radiatorer. Aluminiumprofiler.
• publication/series: TVIT-5000
• report number: TVIT-5081
• other publication id: ISRN LUTVDG/TVIT—21/5081—SE (183)
• language: Swedish
• additional info: Examinator: Birgitta Nordquist
• id: 9048769
• date added to LUP: 2021-06-24 16:54:06
• date last changed: 2021-08-25 09:14:08