Hur framställs migration och utlänningar diskursivt i statliga utredningar? Ur följderna av ”flyktingkrisen 2015”
(2021) SOCK07 20211Sociology
- Abstract (Swedish)
- Hösten 2015 kom 163 000 asylsökande till Sverige, en händelse som i folkmun kommit att kallas ”flyktingkrisen 2015”. Det inträffade under en tid när högerpolitiskt orienterade partier växte sig allt starkare i Sverige och fortsätter att göra så än idag. Mot bakgrund av detta så är det av intresse att undersöka hur utlänningar konstrueras som grupp i ett samhällsklimat som tenderar att förhålla sig alltmer främlingsfientligt och hur det uttrycks genom den diskurs som förs av det svenska samhällets beslutsfattare. I den här uppsatsen undersöks framställningen av utlänningar och migration i svenska statliga utredningar, som berör migrationsprocessen i Sverige, i relation till flyktingmottagandet hösten 2015. Genom en komparativ ansats av två... (More)
- Hösten 2015 kom 163 000 asylsökande till Sverige, en händelse som i folkmun kommit att kallas ”flyktingkrisen 2015”. Det inträffade under en tid när högerpolitiskt orienterade partier växte sig allt starkare i Sverige och fortsätter att göra så än idag. Mot bakgrund av detta så är det av intresse att undersöka hur utlänningar konstrueras som grupp i ett samhällsklimat som tenderar att förhålla sig alltmer främlingsfientligt och hur det uttrycks genom den diskurs som förs av det svenska samhällets beslutsfattare. I den här uppsatsen undersöks framställningen av utlänningar och migration i svenska statliga utredningar, som berör migrationsprocessen i Sverige, i relation till flyktingmottagandet hösten 2015. Genom en komparativ ansats av två utredningar, en från tiden innan flyktingmottagandet och en från tiden efter, undersöks eventuella skillnader och/eller likheter i diskursen för att upptäcka vilka diskursiva mönster som framträder och deras eventuella konsekvenser. Det görs genom en kritisk diskursanalys baserad på Norman Faircloughs tredimensionella modell och analyseras teoretiskt med hjälp av diskursteori och Foucaults maktperspektiv. Aspekter som studeras är den diskursiva praktiken, texten och den sociala praktiken samt hur dessa förhåller sig till varandra. Den tidigare forskningen kring hur utlänningar och migration framställs i den offentliga och politiska diskursen har visat att diskursen är en del av skapandet och reproducerandet av utlänningar som en problematisk samhällsgrupp och det genom migrationspolitiken. Resultaten av den här uppsatsens undersökning visade att utlänningar konstrueras som objekt tillika problem som behöver hanteras, som en ekonomisk belastning och hot mot den svenska kulturen och välfärden. Tecken på ett ojämlikt maktförhållande mellan svenska myndigheter och utlänningar trädde fram genom den kritiska diskursanalysen och ett konstruerande av ”vi” och ”dom”, en gruppbildning genom diskursiv andrefiering. Analysen av den diskursiva praktiken visade även att deltagare i utredningarna har uttryckt sig främlingsfientligt. Slutligen så upptäcktes många likheter mellan texterna men i utredningen som gjordes efter flyktingmottagandet fanns en tendens till en mer negativ framställning av utlänningar och migrationsprocessen samt ett hårdare tonläge i migrationsfrågan. I relation till den sociala praktiken menar jag att dessa upptäckter kan vara resultat av flyktingmottagandet 2015 och medföra negativa konsekvenser för utlänningars möjligheter i Sverige. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9055552
- author
- Edstam, Karin LU
- supervisor
- organization
- course
- SOCK07 20211
- year
- 2021
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- diskurs, diskursteori, kritisk diskursanalys, makt, migration, utlänningar
- language
- Swedish
- id
- 9055552
- date added to LUP
- 2021-06-17 10:35:37
- date last changed
- 2021-06-17 10:35:37
@misc{9055552,
abstract = {{Hösten 2015 kom 163 000 asylsökande till Sverige, en händelse som i folkmun kommit att kallas ”flyktingkrisen 2015”. Det inträffade under en tid när högerpolitiskt orienterade partier växte sig allt starkare i Sverige och fortsätter att göra så än idag. Mot bakgrund av detta så är det av intresse att undersöka hur utlänningar konstrueras som grupp i ett samhällsklimat som tenderar att förhålla sig alltmer främlingsfientligt och hur det uttrycks genom den diskurs som förs av det svenska samhällets beslutsfattare. I den här uppsatsen undersöks framställningen av utlänningar och migration i svenska statliga utredningar, som berör migrationsprocessen i Sverige, i relation till flyktingmottagandet hösten 2015. Genom en komparativ ansats av två utredningar, en från tiden innan flyktingmottagandet och en från tiden efter, undersöks eventuella skillnader och/eller likheter i diskursen för att upptäcka vilka diskursiva mönster som framträder och deras eventuella konsekvenser. Det görs genom en kritisk diskursanalys baserad på Norman Faircloughs tredimensionella modell och analyseras teoretiskt med hjälp av diskursteori och Foucaults maktperspektiv. Aspekter som studeras är den diskursiva praktiken, texten och den sociala praktiken samt hur dessa förhåller sig till varandra. Den tidigare forskningen kring hur utlänningar och migration framställs i den offentliga och politiska diskursen har visat att diskursen är en del av skapandet och reproducerandet av utlänningar som en problematisk samhällsgrupp och det genom migrationspolitiken. Resultaten av den här uppsatsens undersökning visade att utlänningar konstrueras som objekt tillika problem som behöver hanteras, som en ekonomisk belastning och hot mot den svenska kulturen och välfärden. Tecken på ett ojämlikt maktförhållande mellan svenska myndigheter och utlänningar trädde fram genom den kritiska diskursanalysen och ett konstruerande av ”vi” och ”dom”, en gruppbildning genom diskursiv andrefiering. Analysen av den diskursiva praktiken visade även att deltagare i utredningarna har uttryckt sig främlingsfientligt. Slutligen så upptäcktes många likheter mellan texterna men i utredningen som gjordes efter flyktingmottagandet fanns en tendens till en mer negativ framställning av utlänningar och migrationsprocessen samt ett hårdare tonläge i migrationsfrågan. I relation till den sociala praktiken menar jag att dessa upptäckter kan vara resultat av flyktingmottagandet 2015 och medföra negativa konsekvenser för utlänningars möjligheter i Sverige.}},
author = {{Edstam, Karin}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Hur framställs migration och utlänningar diskursivt i statliga utredningar? Ur följderna av ”flyktingkrisen 2015”}},
year = {{2021}},
}