Rödslam i svenska kraftverk - Problematik och potentiella lösningar
(2021) In Examensarbeten i Geologi vid Lunds universitet GEOL01 20211Department of Geology
- Abstract (Swedish)
- Många vattenkraftverk i Sverige är uppbyggda med dammar som är designade för att läcka en viss mängd vatten baserat på materialet de är byggda med. Flödet av läckagevattnet mäts för att säkerställa dammens funktion, men vid många kraftverksdammar är mätbrunnarna och dräneringsrör fyllda med en rödbrun sörja som kallas rödslam. Rödslammet gör det omöjligt att mäta flödet korrekt, och kan i värsta fall sätta igen dränagesystemet helt och hållet. Ett tidigare examensarbete fastställde att specifika järnbakterier var ansvariga för rödslammet, bakterier som utvinner energi genom att oxidera vattenlösligt tvåvärt järn i vattnet till olösligt trevärt järn. För att bekämpa uppbyggnaden av järnbakterierna analyserades föreslagna lösningar från... (More)
- Många vattenkraftverk i Sverige är uppbyggda med dammar som är designade för att läcka en viss mängd vatten baserat på materialet de är byggda med. Flödet av läckagevattnet mäts för att säkerställa dammens funktion, men vid många kraftverksdammar är mätbrunnarna och dräneringsrör fyllda med en rödbrun sörja som kallas rödslam. Rödslammet gör det omöjligt att mäta flödet korrekt, och kan i värsta fall sätta igen dränagesystemet helt och hållet. Ett tidigare examensarbete fastställde att specifika järnbakterier var ansvariga för rödslammet, bakterier som utvinner energi genom att oxidera vattenlösligt tvåvärt järn i vattnet till olösligt trevärt järn. För att bekämpa uppbyggnaden av järnbakterierna analyserades föreslagna lösningar från studier om andra branscher som också har problem med rödslam i dränagesystemen. Lösningar som förändrar syrenivåerna, sprider ut kalk, använder inorganiska eller organiska baktericider samt mekaniska lösningar analyserades baserat på deras effektivitet och miljöpåverkan jämfört med den lösning som kraftverk applicerar idag, spolning med högtryckstvätt. Den mest lämpliga lösningen var att sprida ut sågspån och bark från barrträd i dräneringsdiken vid kraftdammen, då denna metod har dokumenterad effekt inom jordbrukssektorn och studier visar att den har liten miljöpåverkan. Dessutom är metoden kostnadseffektiv då sågspån är en restprodukt från skogsbruket. Genom att kombinera denna lösning med spolning när det behövs finns det goda chanser att man kan säkerställa att flödesmätningarna fungerar samt minska den totala kostnaden för underhållet. (Less)
- Popular Abstract
- Many hydroelectric plants in Sweden are built using dams that are designed to leak a certain amount of water based on the material they are built with. The flow of the leakage water is measured to ensure proper function of the dams, but at several dams the measuring wells and drainage pipes are clogged with a red-brown sludge called Iron Ochre. The build-up of iron ochre is caused by specific bacteria that oxidize soluble iron(II) in the water to insoluble iron(III). The iron ochre forms a thick sludge that can make flow measurements impossible, and at worst can clog up the drainage system completely. In this thesis, methods to combat the growth of bacteria were analyzed based on their efficiency and environmental impact with the aim of... (More)
- Many hydroelectric plants in Sweden are built using dams that are designed to leak a certain amount of water based on the material they are built with. The flow of the leakage water is measured to ensure proper function of the dams, but at several dams the measuring wells and drainage pipes are clogged with a red-brown sludge called Iron Ochre. The build-up of iron ochre is caused by specific bacteria that oxidize soluble iron(II) in the water to insoluble iron(III). The iron ochre forms a thick sludge that can make flow measurements impossible, and at worst can clog up the drainage system completely. In this thesis, methods to combat the growth of bacteria were analyzed based on their efficiency and environmental impact with the aim of finding methods that can be applied at Swedish hydroelectric dams. The methods include changing the oxygen levels, applying lime, using inorganic or organic bactericides and physical solutions. The methods were compared to the existing solution of high-pressure washing with water. According to the evaluation, the most well-suited solution is to apply conifer sawdust and bark in the drainage ditches surrounding the dams. This solution has a documented effect in the agricultural sector and there are studies that suggest it has a low environmental impact. Sawdust and bark are waste products from logging industries, making the solution cost-efficient as well. By combining this solution with high-pressure washing when necessary, it is possible to ensure that proper flow measurements can be taken while decreasing the overall cost of maintenance. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9068481
- author
- Eng, Simon LU
- supervisor
- organization
- course
- GEOL01 20211
- year
- 2021
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- iron bacteria, hydroelectric dams, water chemistry
- publication/series
- Examensarbeten i Geologi vid Lunds universitet
- report number
- 627
- language
- Swedish
- additional info
- Externa handledare: Martin Hansson, AFRY & Tina Påhlsson, AFRY
- id
- 9068481
- date added to LUP
- 2021-11-25 13:48:29
- date last changed
- 2021-11-25 13:48:29
@misc{9068481,
abstract = {{Många vattenkraftverk i Sverige är uppbyggda med dammar som är designade för att läcka en viss mängd vatten baserat på materialet de är byggda med. Flödet av läckagevattnet mäts för att säkerställa dammens funktion, men vid många kraftverksdammar är mätbrunnarna och dräneringsrör fyllda med en rödbrun sörja som kallas rödslam. Rödslammet gör det omöjligt att mäta flödet korrekt, och kan i värsta fall sätta igen dränagesystemet helt och hållet. Ett tidigare examensarbete fastställde att specifika järnbakterier var ansvariga för rödslammet, bakterier som utvinner energi genom att oxidera vattenlösligt tvåvärt järn i vattnet till olösligt trevärt järn. För att bekämpa uppbyggnaden av järnbakterierna analyserades föreslagna lösningar från studier om andra branscher som också har problem med rödslam i dränagesystemen. Lösningar som förändrar syrenivåerna, sprider ut kalk, använder inorganiska eller organiska baktericider samt mekaniska lösningar analyserades baserat på deras effektivitet och miljöpåverkan jämfört med den lösning som kraftverk applicerar idag, spolning med högtryckstvätt. Den mest lämpliga lösningen var att sprida ut sågspån och bark från barrträd i dräneringsdiken vid kraftdammen, då denna metod har dokumenterad effekt inom jordbrukssektorn och studier visar att den har liten miljöpåverkan. Dessutom är metoden kostnadseffektiv då sågspån är en restprodukt från skogsbruket. Genom att kombinera denna lösning med spolning när det behövs finns det goda chanser att man kan säkerställa att flödesmätningarna fungerar samt minska den totala kostnaden för underhållet.}},
author = {{Eng, Simon}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
series = {{Examensarbeten i Geologi vid Lunds universitet}},
title = {{Rödslam i svenska kraftverk - Problematik och potentiella lösningar}},
year = {{2021}},
}