Ett parti söker sin flock. En jämförande studie över de svenska och norska agrarpartierna
(2022) STVA22 20212Department of Political Science
- Abstract (Swedish)
- I denna uppsats undersöks det norska Senterpartiet samt det svenska Centerpartiet. Uppsatsen utgår dels från antologin From farmyard to city square från 2001 och dels från Otto Kirchheimers teori om catch-all-partiet. Uppsatsen syftar till att undersöka varför Senterpartiet har nått större valframgångar än Centerpartiet under de senaste valen, trots att partierna på många sätt är mycket lika. I uppsatsens två undersökningar används först idéanalys och sedan en kvantitativ analys. I uppsatsens idéanalytiska del undersöks partimaterial från de senaste åren, och i den kvantitativa delen undersöks valresultat i urbana och rurala kommuner.
Uppsatsens hypoteser utgick från att Senterpartiet i högre grad skulle efterlikna Kirchheimers... (More) - I denna uppsats undersöks det norska Senterpartiet samt det svenska Centerpartiet. Uppsatsen utgår dels från antologin From farmyard to city square från 2001 och dels från Otto Kirchheimers teori om catch-all-partiet. Uppsatsen syftar till att undersöka varför Senterpartiet har nått större valframgångar än Centerpartiet under de senaste valen, trots att partierna på många sätt är mycket lika. I uppsatsens två undersökningar används först idéanalys och sedan en kvantitativ analys. I uppsatsens idéanalytiska del undersöks partimaterial från de senaste åren, och i den kvantitativa delen undersöks valresultat i urbana och rurala kommuner.
Uppsatsens hypoteser utgick från att Senterpartiet i högre grad skulle efterlikna Kirchheimers beskrivning av ett catch-all-parti. I undersökningen visade det sig dock att så inte var fallet. I idéanalysen framstod Centerpartiet som avsevärt mer liknande ett catch-all-parti och i den kvantitativa undersökningen framstod inget av partierna som något catch-all-parti. Den kvantitativa undersökningen visade bland annat att Centerpartiet lyckats ganska väl i urbana områden men inte fullt så väl i rurala kommuner, vilket stämde med en av uppsatsens hypoteser. Undersökningen visade även att Senterpartiets ökning inte skett till följd av att partiet lyckats locka väljare i städer, utan genom att partiets stöd på landsbygden blivit mycket starkt. Detta motsade alltså uppsatsens hypotes för det norska partiet. Uppsatsens resultat innebar att teorin om catch-all-partiet inte på ett tillfredsställande sätt visade sig kunna förklara varför ett traditionellt klassparti som Senterpartiet lyckats locka större väljarskaror i nutid. Framtida undersökningar bör därför undersöka andra aspekter av partierna, samt även göra jämförelser mellan fler nordiska agrarpartier. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9069715
- author
- Gunnarsson, Adrian LU and Nordström, Victor LU
- supervisor
-
- Kalle Ekholm LU
- organization
- course
- STVA22 20212
- year
- 2022
- type
- L2 - 2nd term paper (old degree order)
- subject
- keywords
- Centerpartiet, Senterpartiet, Catch-all, Landsbygd, Storstad
- language
- Swedish
- id
- 9069715
- date added to LUP
- 2022-02-24 14:37:52
- date last changed
- 2022-02-24 14:37:52
@misc{9069715, abstract = {{I denna uppsats undersöks det norska Senterpartiet samt det svenska Centerpartiet. Uppsatsen utgår dels från antologin From farmyard to city square från 2001 och dels från Otto Kirchheimers teori om catch-all-partiet. Uppsatsen syftar till att undersöka varför Senterpartiet har nått större valframgångar än Centerpartiet under de senaste valen, trots att partierna på många sätt är mycket lika. I uppsatsens två undersökningar används först idéanalys och sedan en kvantitativ analys. I uppsatsens idéanalytiska del undersöks partimaterial från de senaste åren, och i den kvantitativa delen undersöks valresultat i urbana och rurala kommuner. Uppsatsens hypoteser utgick från att Senterpartiet i högre grad skulle efterlikna Kirchheimers beskrivning av ett catch-all-parti. I undersökningen visade det sig dock att så inte var fallet. I idéanalysen framstod Centerpartiet som avsevärt mer liknande ett catch-all-parti och i den kvantitativa undersökningen framstod inget av partierna som något catch-all-parti. Den kvantitativa undersökningen visade bland annat att Centerpartiet lyckats ganska väl i urbana områden men inte fullt så väl i rurala kommuner, vilket stämde med en av uppsatsens hypoteser. Undersökningen visade även att Senterpartiets ökning inte skett till följd av att partiet lyckats locka väljare i städer, utan genom att partiets stöd på landsbygden blivit mycket starkt. Detta motsade alltså uppsatsens hypotes för det norska partiet. Uppsatsens resultat innebar att teorin om catch-all-partiet inte på ett tillfredsställande sätt visade sig kunna förklara varför ett traditionellt klassparti som Senterpartiet lyckats locka större väljarskaror i nutid. Framtida undersökningar bör därför undersöka andra aspekter av partierna, samt även göra jämförelser mellan fler nordiska agrarpartier.}}, author = {{Gunnarsson, Adrian and Nordström, Victor}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Ett parti söker sin flock. En jämförande studie över de svenska och norska agrarpartierna}}, year = {{2022}}, }