Hon får leken tåla - Föreställningar om kvinnor, relationer och sexualitet i våldtäktsmål

Abstract (Swedish)

Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera vilka föreställningar om kvinnan som återfinns i olika typer av våldtäktsmål utifrån ett genusrättsvetenskapligt perspektiv. Uppsatsen är begränsad till att enbart analysera mål där parterna är bekanta med varandra.

I arbetet med uppsatsen har främst den kvalitativa tematiska textanalysen tillämpats. Det analysverktyg som använts vid tillämpandet av denna metod är idealtypsanalysen. De föreställningar som återfinns i djupläsningen av målen har således jämförts mot två polära förutbestämda idealtyper. Idealtyperna som är aktuella för uppsatsen är den dygdiga kvinnan och den odygdiga kvinnan. I arbetet med att beskriva idealtyperna har främst genusrättsvetenskaplig samt genusvetenskaplig litteratur använts.

Vid djupläsningen utkristalliserades fem olika undergrupper av kvinnor. Dessa har i uppsatsen benämnts som “den upptagna kvinnan”, “den ointresserade kvinnan”, “den relationssökande kvinnan”, “kvinnan med det sexuella syftet” och “kvinnan med transaktionssyftet”. Föreställningen av den upptagna samt den ointresserade kvinnan inbegriper antaganden om att hon är rationell, påverkas mycket negativt av övergreppet samt att känslolivet är centralt vid ingåendet i sexuella relationer. Gällande den upptagna
kvinnan finns även antagandet att hon vill stanna kvar i den partnerrelation hon för tillfället befinner sig i. Liknande antaganden återfinns även i föreställningen av den relationssökande kvinnan. I samtliga av dessa tre kategorier avskrivs påståenden om att kvinnan varit sexuellt utåtagerande. I övrigt präglas föreställningen kring dessa kvinnors sexuelaitet av en passivitet från kvinnornas sida. Gällande föreställningen om kvinnan med transaktionssyftet återfinns istället motsatta antaganden. Föreställningar som förekommer kring denna kvinna är att hon är manipulativ, aggressiv, gränslös och har en tendens att överdriva sin reaktion efter övergreppet. Ett sexuellt utåtagerande från kvinnornas sida avvisas inte vid bedömningen i dessa mål. Föreställningen om kvinnan med det sexuella syftet är den som ter sig mest nyanserad. Bilden av den sexuella kvinnan kan dels vara att hon är trovärdig, att känslolivet är viktigt för henne och att hennes reaktion efter övergreppet är kraftig och adekvat. Samtidigt finns här även bilden av kvinnan som sexuellt utåtagerande, luststyrd och obrydd kring huruvida hon har känslorinnan hon inleder sexuella relationer eller inte.

Det tycks som att föreställningen om den dygdiga kvinnan är ekvivalent med föreställningen om ett trovärdigt offer. Många av de beskrivningar som omger den dygdiga kvinnan tycks även korrelera med den stereotypa medelklasskvinnan. Kvinnorna i de mål där föreställningen om den dygdiga kvinnan är framträdande torde teoretiskt sett ha lättare att nå en fällande dom, än kvinnor i mål där istället föreställningen av den odygdiga kvinnan förekommer.

Abstract

This thesis uses a gender jurisprudence perspective to investigate and analyse how women are viewed in different types of rape cases. The thesis is limited to analysing cases where the parties are acquainted.

The primary method is qualitative thematic text analysis. This method utilises ideal type analysis. The ideas identified in the in-depth analysis of the cases are compared with two polar-opposite predefined ideal types: the virtuous woman and the non-virtuous woman. Gender jurisprudence and gender studies literature are used to describe these ideal types.

The in-depth analysis identified five subgroups of women. These are referred to in the thesis as “the committed woman”, “the disinterested woman”, “the relationship-seeking
woman”, “the sexually overt woman” and “the transactional woman”. The idea of the committed and disinterested woman includes assumptions that she is rational, is very negatively affected by the attack and that an emotional relationship is central for her to enter into a sexual relationship. Committed women are also assumed to want to stay in their current relationship. Similar assumptions are also made for relationship-seeking women. For all three of these categories, allegations that the women acted sexually are dismissed as improbable. In general, passivity characterises how these women’s sexuality is viewed. For transactional women, the opposite is assumed. Transactional women are seen
as manipulative, aggressive, and uninhibited and as having a tendency to exaggerate their reactions after a rape. Sexually overt behaviour by these women is not dismissed when assessing these cases. Ideas about sexually overt women seem to be the most nuanced. The view of sexually overt women is that they are credible, that emotions are important and that their reaction after a rape is strong and adequate. At the same time, there is also the image of sexually overt women as lust-driven and unconcerned about whether there is
emotional attachment before beginning a sexual relationship.

It seems that the idea of the virtuous woman is equivalent to the idea of being a credible victim. Many of the descriptions surrounding virtuous women also seem to correlate with
stereotypical middle-class women. Women in cases where the idea of the virtuous woman is prominent should theoretically more easily result in a conviction than in cases where women are viewed as non-virtuous.

• author: Flood, Maja
• supervisor: Ellika Sevelin
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: She shall endure the game - Perceptions about women, relationships and sexuality in rape cases
• course: JURM02 20212
• year: 2021
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: allmän rättslära, genusrättsvetenskap, genus, sexualitet, relationer, straffrätt, våldtäkt, samtycke, hora-madonna-komplexet, sexualbrott
• language: Swedish
• id: 9070322
• date added to LUP: 2022-01-27 10:37:03
• date last changed: 2022-01-27 10:37:03