Hållbar framtid

Abstract

During the recent decades the conditions for how our cities are developed has gained a more significant role in society, resulting in an increasing need to plan cities that promote sustainable development. This entails challenges in changing the direction of today’s spatial planning into a more sustainable one, a challenge that requires that all stakeholders work together to create attractive cities.
The purpose of the study is to illustrate the problems in Swedish spatial planning from a sustainability perspective. The study also aims to identify how the United Nations sustainable development goals are implemented in the planning process. The theoretical background is based on a literature review regarding general information about Swedish urban and spatial planning, as well as on planning principles and information regarding relevant stakeholders in urban planning. The empirical study consists of qualitative analysis implemented on Brunnshög, which is located in the northern part of the city of Lund (Southern Sweden). Other methods implemented in the study are interviews and analysis of municipal documents has also been implemented in the study to get a deeper understanding about the studied subject.
The result of the study shows that the sustainable development goals can be met with spatial planning but not independently without taking other aspects into account. Involved stakeholders have different methods on how to apply the United Nations goals in the planning process. Difficulties have been identified mainly concerning the municipality’s ability to set legally binding requirements regarding sustainability in planning documents. This makes it difficult to control how the goals are implemented in urban development projects.

Abstract (Swedish)

Städer har historiskt sett utgjort den centrala delen för politiska beslut, ekonomisk tillväxt och bidragit till revolutionerande forskning. På senare år har städerna fått en mer betydande roll i samhället, vilket har lett till att behovet att planera städer som främjar hållbar utveckling har ökat. Detta medför stora utmaningar för den fysiska planeringen av städer och inom Sveriges gränser ställer det stora krav på landets samhällsplanerare. En utmaning som kräver att alla aktörer inom fysisk planering arbetar tillsammans för att planera och bygga attraktiva städer som främjar hållbar utveckling.
Syftet med studien var att identifiera svårigheter, utifrån ett hållbarhetsperspektiv, inom fysisk planering i Sverige. Studien syftade även till att undersöka hur FN:s mål för hållbar utveckling implementerats i planeringsprocessen. Den teoretiska bakgrunden bygger på en litteraturstudie avseende allmän information kring svensk samhällsplanering. Men även globala och nationella hållbarhetsmål, verksamma aktörer i planeringen och genomgång av planeringsprinciper redovisas i bakgrunden. Den empiriska studien består av en kvalitativ analys baserad på stadsbyggnadsprojektet Brunnshög, som är beläget i norra Lund. Andra metoder som använts i studien är en intervjustudie och en analys av kommunala dokument.
Resultatet är uppdelat i olika avsnitt utifrån de tre forskningsmetoder som användes, där samtliga avsnitt tillsammans eller var för sig besvarar studiens frågeställningar, vilket bidrar till en djupare förståelse inom studiens problemformuleringar.
Studien visar att hållbarhetsmålen kan uppfyllas med fysisk planering, dock inte självständigt utan att ta hänsyn till andra aspekter. Inblandade intressenter har olika metoder för att tillämpa FN:s mål i planeringsprocessen. Svårigheter har identifierats främst när det gäller kommunens möjlighet att ställa juridiskt bindande krav gällande hållbarhet på planhandlingar, vilket bidrar till att det blir svårare att fastställa att hållbarhetskraven efterföljs inom stadsutvecklingsprojekt. Ytterligare svårigheter som identifierades var att samhällets aktörer inom fysisk planering är många och samordning av alla för att uppnå de globala hållbarhetsmålen är komplex. Den avslutande svårigheten som konstaterats utifrån studien var att avsaknaden av standarder inom planeringsprocessen kan leda till att hållbarhetsmålen tolkas på olika sätt.

Popular Abstract (Swedish)

Hållbar framtid - Implementering av de globala målen inom fysisk planering

På grund av att städerna växer ökar dess inflytande och påverkan vilket medför stora utmaningar för den fysiska planeringen. Detta innebär ökade krav på landets samhällsplanerare, att planera och bygga attraktiva städer som främjar hållbar utveckling.

Syftet med studien är att undersöka hur man i dagens fysiska planering arbetar för att förverkliga de globala målen och hur väl de integrerats i den fysiska planeringen utifrån ett referensområde. Detta har genomförts utifrån tre problemformuleringar. Dessa adresserar problematiken kring om man med fysisk planering kan nå en hållbar utveckling, hur samhällets aktörer arbetar för att uppnå de globala målen och vilka svårigheter finns vid hållbar planering.

Hållbar utveckling av samhällen och städer är något som varit på tapeten under många år. År 2012 togs Agenda 2030 fram som en del av skapandet av en hållbar framtid, 2015 stod de 17 huvudmålen och 169 delmålen klara med målsättningen om att vara uppfyllda till 2030, se figur 1. När detta examensarbetet påbörjades har det gått sju år sedan målen började verka. Frågan är i hur stor utsträckning de präglar dagens planeringsprocess?

Agenda 2030 kan uppnås med fysisk planering men inte självständigt
Andra aspekter som attraktivitet samt möjlighet att bebygga området är viktiga i arbetet att skapa en hållbar stadsdel. Studien har även belyst två faktorer som är särskilt betydelsefulla. Att beakta kvalitén på marken som etableringen ianspråktar och tydligt kompensera för de konsekvenser som det medför, samt att minska ojämlikheten är betydelsefullt och bör ha större slagkraft inom framtidens planering om en hållbar utveckling eftersträvas.

Nationella och globala standarder saknas
Samhällets aktörer inom fysisk planering är många och samordning av alla för att uppnå de globala målen är en komplex process. Avsaknaden av standarder kan leda till att hållbarhetsmålen tolkas på olika sätt.

Möjlighet att ställa juridiskt bindande krav på hållbarhet saknas
I dagsläget saknar kommunen verktyg, då krav på hållbarhet inte får vara en del av detaljplanen. Detta försvårar säkerställning av att visioner som fastställs i tidigt skede av planeringsprocessen genomförs i praktiken. I slutändan styrs den fysiska planeringen av kommunalpolitiker och på nationell nivå av regeringen. Från tjänstemäns perspektiv kan detta ses som problematiskt eftersom det kan bli svårare att genomföra stadsbyggnadskontorets ställda visioner om politikerna har en annan åsikt kring frågan.

Nikolina Franjul & Sofia Johannesson
Lunds Tekniska Högskola 2022

• author: Johannesson, Sofia and Franjul, Nikolina
• supervisor: Laura Liuke
• organization: Department of Architecture and Built Environment
• alternative title: Implementering av de globala målen inom fysisk planering
• course: ASBM05 20221
• year: 2022
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: urban planning, spatial planning, stakeholders in society, urbanization, sustainable development, sustainability goals, Agenda 2030, samhällsplanering, fysisk planering, samhällets aktörer, urbanisering, hållbar utveckling, hållbarhetsmål
• language: Swedish
• id: 9090943
• date added to LUP: 2022-06-22 12:32:01
• date last changed: 2022-06-22 12:32:01