Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Utökade möjligheter att använda tidiga förhör – ytterligare en försvagning av rättssäkerheten?

Helenius, Sara LU (2022) JURM02 20222
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Den ”nya” rättegångsbalken trädde i kraft 1948 vilket satte grunden för den svenska straffprocessen med flertalet grundläggande rättssäkerhetsprinci-per. Samhället som processen hade att hantera då – 1948 – avviker väsent-ligt från såväl dagens samhälle som brottslighet. Trots detta har reglerna som reglerar den svenska rättsprocessen, sedan de infördes förhållit sig relativt
oförändrade.
Den 1 januari 2022 trädde den största förändringen på det straffprocessu-ella området i kraft. Lagändringen har gett utökade möjligheter att både ta upp och åberopa tidiga förhör under förundersökningen som bevisning i brottmål. Denna framställning inskränker sig till att enbart fokusera på sådana förhör som tas upp med ljud och bild, det vill säga att... (More)
Den ”nya” rättegångsbalken trädde i kraft 1948 vilket satte grunden för den svenska straffprocessen med flertalet grundläggande rättssäkerhetsprinci-per. Samhället som processen hade att hantera då – 1948 – avviker väsent-ligt från såväl dagens samhälle som brottslighet. Trots detta har reglerna som reglerar den svenska rättsprocessen, sedan de infördes förhållit sig relativt
oförändrade.
Den 1 januari 2022 trädde den största förändringen på det straffprocessu-ella området i kraft. Lagändringen har gett utökade möjligheter att både ta upp och åberopa tidiga förhör under förundersökningen som bevisning i brottmål. Denna framställning inskränker sig till att enbart fokusera på sådana förhör som tas upp med ljud och bild, det vill säga att skriftliga utsagor utelämnas.
Syftet med uppsatsen är att granska hur lagändringen förhåller sig till
grundläggande rättssäkerhetsprinciper med särskilt fokus på
muntlighetsprincipen, kontradiktionsprincipen och principen om parternas likställdhet samt omedelbarhetsprincipen och principen om det bästa
bevismedlet.
Arbetet avser även att studera hur lagändringen förhåller sig till det
straffprocessuella systemet i sin helhet. Uppsatsen utgör således en
systemteoretisk granskning med utgångspunkt i en rättsliberal teori,
innebärande att den misstänktes rättssäkerhet är av överordnad betydelse.
Framställningens slutsats är att lagändringen strider mot kontradiktions-principen och principen om parternas likställdhet, omedelbarhetsprincipen och principen om det bästa bevismedlet. Däremot strider den inte i lika hög utsträckning mot muntlighetsprincipen.
Lagändringen har även resulterat i en förskjutning av ansvarsfrågan till förundersökningen, vilket gör att processen numera är mer inkvisitorisk till sin karaktär. Den svenska processen tar sin utgångspunkt i ett ackusatoriskt förfarande. Slutsatsen i detta avseende är därför att lagändringen inte pas-sar den svenska modellen. (Less)
Popular Abstract
The "new" Code of Criminal Procedure entered into force in 1948, which set the foundation for the Swedish criminal process with several basic principles of legal certainty. The society that the process had to deal with then – in 1948 – differs significantly from both today's society and today's crime. Despite this, the rules governing the Swedish legal process have, since they were
introduced, remained relatively unchanged.
On January 1, 2022, the biggest change in the area of criminal procedure took effect. The change in the law has provided increased opportunities to both take up and invoke early interrogations during the preliminary inves-tigation. This paper is limited to focusing only on those interrogations that are taken up with... (More)
The "new" Code of Criminal Procedure entered into force in 1948, which set the foundation for the Swedish criminal process with several basic principles of legal certainty. The society that the process had to deal with then – in 1948 – differs significantly from both today's society and today's crime. Despite this, the rules governing the Swedish legal process have, since they were
introduced, remained relatively unchanged.
On January 1, 2022, the biggest change in the area of criminal procedure took effect. The change in the law has provided increased opportunities to both take up and invoke early interrogations during the preliminary inves-tigation. This paper is limited to focusing only on those interrogations that are taken up with sound and image, therefore written statements are omit-ted.
The purpose of the thesis is to examine how the change in the law relates to certain basic principles of legal certainty with a particular focus on the
principle of oral proceedings, the principle of adversarial and the principle of equality of arms, as well as the principle of immediateness and the prin-ciple of the best means of proof.
The work also studies how the change in the law relates to the criminal
procedural system as a whole. The paper thus constitutes a system-theoretical examination based on a legal liberal theory, meaning that the suspect's legal certainty is of paramount importance.
The conclusion of the paper is that the amendment is contrary to the prin-ciples of contradiction and equality of the parties, the principle of immedi-acy and the principle of the best means of proof. On the other hand, it does not
contradict the principle of oral proceedings to the same extent.
The amendment has also resulted in a shift in the question of responsibility to the preliminary investigation, which makes the process now more
inquisitorial in nature. The Swedish process is based on an accusatory pro-cedure. The conclusion in this regard is therefore that the change in the law does not fit into the Swedish model. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Helenius, Sara LU
supervisor
organization
alternative title
Expanded opportunities to use early interrogations – another weakening of the rule of law?
course
JURM02 20222
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Civilrätt, EU-rätt, straffrätt
language
Swedish
id
9104630
date added to LUP
2023-01-24 09:14:04
date last changed
2023-01-24 09:14:04
@misc{9104630,
  abstract     = {{Den ”nya” rättegångsbalken trädde i kraft 1948 vilket satte grunden för den svenska straffprocessen med flertalet grundläggande rättssäkerhetsprinci-per. Samhället som processen hade att hantera då – 1948 – avviker väsent-ligt från såväl dagens samhälle som brottslighet. Trots detta har reglerna som reglerar den svenska rättsprocessen, sedan de infördes förhållit sig relativt 
oförändrade.
Den 1 januari 2022 trädde den största förändringen på det straffprocessu-ella området i kraft. Lagändringen har gett utökade möjligheter att både ta upp och åberopa tidiga förhör under förundersökningen som bevisning i brottmål. Denna framställning inskränker sig till att enbart fokusera på sådana förhör som tas upp med ljud och bild, det vill säga att skriftliga utsagor utelämnas. 
Syftet med uppsatsen är att granska hur lagändringen förhåller sig till 
grundläggande rättssäkerhetsprinciper med särskilt fokus på 
muntlighetsprincipen, kontradiktionsprincipen och principen om parternas likställdhet samt omedelbarhetsprincipen och principen om det bästa 
bevismedlet. 
Arbetet avser även att studera hur lagändringen förhåller sig till det 
straffprocessuella systemet i sin helhet. Uppsatsen utgör således en 
systemteoretisk granskning med utgångspunkt i en rättsliberal teori, 
innebärande att den misstänktes rättssäkerhet är av överordnad betydelse. 
Framställningens slutsats är att lagändringen strider mot kontradiktions-principen och principen om parternas likställdhet, omedelbarhetsprincipen och principen om det bästa bevismedlet. Däremot strider den inte i lika hög utsträckning mot muntlighetsprincipen. 
Lagändringen har även resulterat i en förskjutning av ansvarsfrågan till förundersökningen, vilket gör att processen numera är mer inkvisitorisk till sin karaktär. Den svenska processen tar sin utgångspunkt i ett ackusatoriskt förfarande. Slutsatsen i detta avseende är därför att lagändringen inte pas-sar den svenska modellen.}},
  author       = {{Helenius, Sara}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Utökade möjligheter att använda tidiga förhör – ytterligare en försvagning av rättssäkerheten?}},
  year         = {{2022}},
}