Det osynliga våldet - En kritisk analys av Straffansvar för psykiskt våld (Ds 2022:18) i förhållande till kravet på effektivitet och mäns våld mot kvinnor ur ett feministiskt perspektiv

Abstract (Swedish)

Det står klart att psykiskt våld är ett utbrett problem. Likaså är mäns våld mot kvinnor ett allvarligt samhällsproblem och ett hot mot kvinnors mänskliga rättigheter. Psykiskt våld har behandlats i flertalet lagstiftningsärenden, men aldrig resulterat i en särskild kriminalisering. För att stärka det straffrättsliga skyddet avseende psykiskt våld och synliggöra allvaret med det, har prome-morian Straffansvar för psykiskt våld (Ds 2022:18) nu föreslagit att införa psykisk misshandel som en ny brottstyp i 3 kap. 5 a § BrB. Detta som en del av regeringens åtgärdspaket för att intensifiera arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Emellertid faller psykiskt våld till viss del redan in under flera befint-liga straffbud. Dessvärre tillämpas inte de bestämmelserna i sin fulla utsträck-ning, trots att ordalydelserna möjliggör det, och att det i vissa fall uttryckligen står angett i förarbetena. Vad talar egentligen för att den nya bestämmelsen skulle vara mer effektiv än de nuvarande bestämmelserna?
Uppsatsen syftar till att kritiskt analysera promemorian och den föreslagna kriminaliseringen för att utreda i vilken utsträckning den effektivt kan mot-verka psykiskt våld och mäns våld mot kvinnor. För att få en djupare förstå-else av vilken effekt lagförslaget kan förväntas få, i förhållande till mäns våld mot kvinnor, utgår uppsatsen från ett kritiskt feministiskt perspektiv. Metoden som används i uppsatsen är genusrättsvetenskaplig, eftersom den lämpar sig väl för att först utreda gällande rätt och därefter analysera och problematisera den utifrån sambandet mellan kön och rätt. Uppsatsens material består främst av promemorian, förarbeten och doktrin.
Uppsatsen konstaterar att det finns omständigheter som talar både för- och emot att den föreslagna kriminaliseringen förväntas utgöra ett effektivt straff-rättsligt skydd för det åsyftade intresset. Kriminaliseringen utgör ett ställnings-tagande mot psykiskt våld och förväntas synliggöra allvaret med den formen av våld. Dessutom innebär det en utvidgning av det straffbara området då alla former av psykiskt våld i dagsläget inte är kriminaliserat. Det råder däremot tvivel om kriminaliseringen kommer bidra till ett att gärningstypen minskar och att gärningsmän i större utsträckning lagförs. Det har även framkommit att kriminaliseringen ensamt inte kommer nå det önskvärda genomslaget, den är bara en del av den breda front som problemet måste angripas med. Kriminali-seringen behöver kompletteras med andra åtgärder såsom utbildning, inform-ationsinsatser och ökade resurser.

Abstract

It is no doubt that psychological violence is a widespread problem. Likewise, men's violence against women is a serious societal problem and a threat to women human rights. Psychological violence has been touched upon in sev-eral legislative cases, but never resulted in a specific criminalization. To strengthen the criminal law protection regarding psychological violence and enlight the seriousness of it, the memorandum Straffansvar för psykiskt våld (Ds 2022:18) has now proposed to introduce psychological abuse as a new type of crime in 3 kap. 5 a § BrB. This is a part of the government's package of measures to intensify the work against men's violence against women. Psy-chological violence is already covered by several existing penalty bids. How-ever, those provisions are not applied to their full extent, even though the wording makes it possible, and that in some cases it is explicitly stated in the legislative history. Why would the new provision be more effective than the current provisions?
The essay aims to critically analyze the memorandum and the proposed crimi-nalization to investigate to what extent it is effective in countering psychologi-cal violence and men's violence against women. To gain a deeper understand-ing of what effect the bill can be expected to have in relation to men's violence against women, the essay originates from a critical feminist perspective. The method used in the essay is gender jurisprudence, as it is well suited to first investigate current law and then analyze and problematize it based on the con-nection between gender and law. The essay's material mainly consists of the memorandum, legislative history, and doctrine.
The essay finds that there are circumstances that speak both for and against that the proposed criminalization is expected to constitute an effective criminal legal protection for the intended interest. The criminalization constitutes a dis-tinct distancing against psychological violence and is expected to make visible the seriousness of that form of violence. In addition, it constitutes an expan-sion of the punishable area, as all forms of psychological violence are not cur-rently criminalized. On the other hand, it is doubtful whether the criminaliza-tion will contribute to a reduction in this type of crime as well as to which greater extent the perpetrators are brought to justice. It has also emerged that criminalization alone will not achieve the desired impact; it is only part of the broad front with which the problem must be tackled. Criminalization needs to be supplemented with other measures such as education, information initia-tives and increased resources.

• author: Svantesson Thörnblad, Viktoria
• supervisor: Karol Nowak
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20222
• year: 2022
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Straffrätt, psykisk misshandel, psykiskt våld, 3 kap. 5 a § BrB, mäns våld mot kvinnor, effektivitet, kriminalisering, feministiskt perspektiv, genusrättsvetenskaplig metod
• language: Swedish
• id: 9105101
• date added to LUP: 2023-02-03 16:38:50
• date last changed: 2023-02-03 16:38:50