Barnets röst i rätten - En analys av domstolars värderingar av barns utsagor i barnvåldtäktsmål i förhållande till rättspsykologi och rättssäkerhet

Abstract

In cases of child rape, evidentiary difficulties can arise as one person’s word often stands against another’s. The courts’ primary task in these situations is to assess the reliability of the child’s oral statement. These situations are further complicated by the fact that children, according to forensic psychology research, face difficulties in presenting oral evidence of sexual abuse. For instance, children generally have limited verbal skills and vocabulary, cannot provide as coherent and detailed statements, and often delay reporting abuse, especially the most intimate details. Considering this, the thesis aims to analyze how the courts assess children’s oral statements in child rape cases without direct evidence. It investigates how the courts adhere to the reliability criteria set by the Supreme Court and forensic psychological factors that can affect children’s memory and narration. Furthermore, the thesis aims to analyze and problematize potential consequences for legal certainty, in terms of predictability and substantive justice, arising from the courts’ approach to the reliability criteria and forensic psychology research. The thesis uses the legal analytical method combined with an empirical case study to achieve its aim.

In Sweden, the courts are free to assess evidence, but the Supreme Court has established criteria to guide them in assessing the reliability of oral statements. The case analysis in this thesis reveals that the courts, to a large extent, apply the reliability criteria in cases of child rape. This approach can be criticized from a forensic psychology perspective, as several criteria lack support in research. Additionally, criticism arises from the fact that the criteria are designed for adults. The courts do not appear to fully consider the psychological challenges that children face in recalling and recounting their experiences. While applying the established criteria may introduce some predictability, it also poses a risk to the substantive justice if no consideration is given to the individual conditions of the interviewee. To ensure correct judgements, there is a need for increased forensic psychological knowledge among those assessing children’s oral statements, and the evaluation needs to be individualized to avoid disadvantaging children.

Abstract (Swedish)

I mål om våldtäkt mot barn kan särskilda bevissvårigheter uppstå då ord ofta står mot ord. Det centrala i domstolarnas bevisvärdering i sådana situationer är att värdera tillförlitligheten i barnets muntliga utsaga. Situationen försvåras ytterligare av att barn, enligt rättspsykologisk forskning, har särskilda svårigheter med att framföra muntlig bevisning i fråga om sexuella övergrepp. Exempelvis har barn generellt inte samma muntliga förmåga och vokabulär som vuxna, de kan inte ge lika sammanhängande och detaljrika berättelser samt väntar ofta länge med att berätta om övergrepp som de utsatts för, särskilt de mest intima detaljerna. Mot bakgrund av detta syftar arbetet till att analysera vad domstolarna i praktiken beaktar vid bevisvärderingen av barns utsagor i barnvåldtäktsmål där ord står mot ord. Arbetet avser undersöka hur domstolarna förhåller sig till HD:s uppställda kriterier för tillförlitlighet och de rättspsykologiska faktorer som kan påverka barns minne och återberättande. Arbetet syftar vidare till att analysera och problematisera vad domstolarnas förhållningssätt till HD:s kriterier och rättspsykologisk forskning kan få för konsekvenser för rättssäkerheten, närmare bestämt förutsebarheten och den materiella riktigheten. För att uppnå arbetets syfte tillämpas rättsanalytisk metod i kombination med en empirisk rättsfallsstudie.

I Sverige råder fri bevisvärdering, men HD har ställt upp kriterier för hur domstolarna kan avgöra tillförlitligheten i muntliga utsagor. Genom arbetets rättsfallsanalys kan konstateras att hovrätterna i hög grad tillämpar de kriterier som HD ställt upp i barnvåldtäktsmål. Detta kan kritiseras ur ett rättspsykologiskt perspektiv då flera av kriterierna inte har förankring i forskning. Dessutom kan det kritiseras med tanke på att kriterierna är utformade efter vuxna. Flera av domstolarna beaktar inte barns rättspsykologiska svårigheter att minnas och återberätta vad de har utsatts för. Att tillämpa HD:s uppställda kriterier kan å ena sidan sägas medföra viss förutsebarhet. Å andra sådan riskerar den materiella riktigheten att lida om inte hänsyn tas till förhörspersonens individuella förutsättningar. För att säkerställa materiell riktighet behövs mer rättspsykologisk kunskap hos de som värderar barns muntliga utsagor och utsageanalysen behöver individualiseras för att barn inte ska missgynnas.

• author: Ek, Elin
• supervisor: Linnéa Wegerstad
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Children's Testimonies in Legal Proceedings - An analysis of courts' evaluations of children's testimonies in child rape cases in relation to forensic psychology and legal certainty
• course: JURM02 20232
• year: 2023
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Straffrätt, rättspsykologi, straffprocessrätt
• language: Swedish
• id: 9143034
• date added to LUP: 2024-01-19 12:51:18
• date last changed: 2024-01-19 12:51:18