Snabbare lagföring, hårdare straff? - En undersökning av hur Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens minskade ärendesamordning förhåller sig till brottsbalkens påföljdsbestämning
(2024) LAGF03 20241Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Den 1 januari 2023 implementerades ett snabbförfarande i brottmål i syfte att effektivisera lagföringen av enklare mängdbrott. Reformen som kallas ”Snabbare lagföring” innefattar förändrade arbetssätt, nya regelverk och samverkan mellan berörda myndigheter. För att kunna uppnå målsättningen att det endast ska ta två till sex veckor att lagföra vissa brott, måste Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten i högre utsträckning göra avsteg från deras ordinarie samordningsrutiner. En minskad samordning av brottsmisstankar och brottsutredningar resulterar i flera separata domar där varje brott straffmäts efter sitt fulla straffvärde. Den tilltalade kan därmed lida påföljdsmässiga konsekvenser i form av att en gemensam påföljd inte döms ut.
... (More) - Den 1 januari 2023 implementerades ett snabbförfarande i brottmål i syfte att effektivisera lagföringen av enklare mängdbrott. Reformen som kallas ”Snabbare lagföring” innefattar förändrade arbetssätt, nya regelverk och samverkan mellan berörda myndigheter. För att kunna uppnå målsättningen att det endast ska ta två till sex veckor att lagföra vissa brott, måste Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten i högre utsträckning göra avsteg från deras ordinarie samordningsrutiner. En minskad samordning av brottsmisstankar och brottsutredningar resulterar i flera separata domar där varje brott straffmäts efter sitt fulla straffvärde. Den tilltalade kan därmed lida påföljdsmässiga konsekvenser i form av att en gemensam påföljd inte döms ut.
Syftet med denna uppsats är att klargöra hur Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens avsteg från ordinarie rutiner vid ärendesamordning av SLF-ärenden påverkar påföljdsbestämningen vid flerfaldig brottslighet. Uppsatsens fokus ligger på asperationsprincipen och principen om gemensamt straff
som regleras i 29 kap. 1 § första stycket respektive 30 kap. 3 § första stycket
brottsbalken (1962:700). Principerna innebär att en gemensam påföljd ska bestämmas när flera brott straffmäts, vilket i sin tur förutsätter att en gemensam straffmätning sker vid ett och samma tillfälle. Genom tillämpningen av en rättsdogmatisk metod analyseras lagtext, lagförarbeten, doktrin, myndighetsföreskrifter och riktlinjer från myndigheter för att utreda om de ändrade samordningsrutinerna är förenliga med ovanstående bestämmelser i brottsbalken.
Uppsatsen konkluderar att den minskade ärendesamordningen inte är förenlig med asperationsprincipen och principen om gemensamt straff. Rättssäkerhet får således ge vika för effektivitet. Lagändringar har genomförts i rättegångsbalken (1942:740) för att åklagare och domare inte ska behöva ta hänsyn till asperationsprincipen och principen om gemensamt straff i lika hög utsträckning. Formuleringarna av principerna i brottsbalken är dock oförändrade, vilket innebär att den tilltalade fortsatt ska ha rätt till en gemensam straffmätning och att få dömas till en sammantagen påföljd för den samlade brottsligheten. (Less) - Abstract
- On January 1, 2023, a fast-track procedure for criminal cases was implemented in Sweden to streamline the prosecution of minor offenses. The reform ‘Snabbare lagföring’, which can be translated to ‘Faster prosecution’ in English, includes changed working methods, new regulations, and collaboration between relevant authorities. To achieve the goal of prosecuting certain crimes within two to six weeks, the Swedish Police Authority and the Swedish Prosecution Authority must increasingly deviate from their usual coordination routines. Reduced coordination of criminal suspicions and investigations results in multiple separate judgments, with each crime being assessed at its full penal value. Consequently, the accused may face more severe... (More)
- On January 1, 2023, a fast-track procedure for criminal cases was implemented in Sweden to streamline the prosecution of minor offenses. The reform ‘Snabbare lagföring’, which can be translated to ‘Faster prosecution’ in English, includes changed working methods, new regulations, and collaboration between relevant authorities. To achieve the goal of prosecuting certain crimes within two to six weeks, the Swedish Police Authority and the Swedish Prosecution Authority must increasingly deviate from their usual coordination routines. Reduced coordination of criminal suspicions and investigations results in multiple separate judgments, with each crime being assessed at its full penal value. Consequently, the accused may face more severe penalties since a cumulative sentence is not imposed.
The purpose of this thesis is to clarify how the Swedish Police Authority’s and the Swedish Prosecution Authority’s deviations from regular coordination routines regarding fast-track cases affect sentencing in cases of multiple offenses. The thesis focuses on the principles of asperation and joint punishment as regulated in Chapter 29, Section 1, first paragraph, and Chapter 30, Section 3, first paragraph of the Swedish Penal Code. These principles mean that when multiple offenses are assessed, a joint sentence should be determined. This further requires that joint sentencing takes place on one occasion. To address this matter, a legal dogmatic approach is employed, involving an analysis of laws, preparatory works, doctrine, administrative regulations, and guidelines.
The thesis concludes that the reduced coordination is not compatible with the principles of asperation and joint punishment. Rule of law may thus give way to efficiency. Amendments have been made to the Swedish Code of Judicial Procedure to disregard the principles of asperation and joint punishment. However, the wording of these principles remains unchanged in the Swedish Penal Code, meaning that the accused is still entitled to a joint sentencing and an aggregate penalty for the totality of their offenses. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9153301
- author
- Backman, Julia LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20241
- year
- 2024
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- straffrätt, snabbare lagföring, påföljdsbestämning
- language
- Swedish
- id
- 9153301
- date added to LUP
- 2024-06-26 11:36:29
- date last changed
- 2024-06-26 11:36:29
@misc{9153301,
abstract = {{On January 1, 2023, a fast-track procedure for criminal cases was implemented in Sweden to streamline the prosecution of minor offenses. The reform ‘Snabbare lagföring’, which can be translated to ‘Faster prosecution’ in English, includes changed working methods, new regulations, and collaboration between relevant authorities. To achieve the goal of prosecuting certain crimes within two to six weeks, the Swedish Police Authority and the Swedish Prosecution Authority must increasingly deviate from their usual coordination routines. Reduced coordination of criminal suspicions and investigations results in multiple separate judgments, with each crime being assessed at its full penal value. Consequently, the accused may face more severe penalties since a cumulative sentence is not imposed.
The purpose of this thesis is to clarify how the Swedish Police Authority’s and the Swedish Prosecution Authority’s deviations from regular coordination routines regarding fast-track cases affect sentencing in cases of multiple offenses. The thesis focuses on the principles of asperation and joint punishment as regulated in Chapter 29, Section 1, first paragraph, and Chapter 30, Section 3, first paragraph of the Swedish Penal Code. These principles mean that when multiple offenses are assessed, a joint sentence should be determined. This further requires that joint sentencing takes place on one occasion. To address this matter, a legal dogmatic approach is employed, involving an analysis of laws, preparatory works, doctrine, administrative regulations, and guidelines.
The thesis concludes that the reduced coordination is not compatible with the principles of asperation and joint punishment. Rule of law may thus give way to efficiency. Amendments have been made to the Swedish Code of Judicial Procedure to disregard the principles of asperation and joint punishment. However, the wording of these principles remains unchanged in the Swedish Penal Code, meaning that the accused is still entitled to a joint sentencing and an aggregate penalty for the totality of their offenses.}},
author = {{Backman, Julia}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Snabbare lagföring, hårdare straff? - En undersökning av hur Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens minskade ärendesamordning förhåller sig till brottsbalkens påföljdsbestämning}},
year = {{2024}},
}