Social klass och miljömedvetenhet - En kvantitativ studie om social klass och dess påverkan på miljömedvetenheten i Sverige
(2024) SOCK10 20241Sociology
- Abstract (Swedish)
- Klimatkrisen är en av de största utmaningarna vi står inför idag där en stor mängd av utsläppen beror på ohållbara livsstilar. Dessa utsläpp är ojämnt fördelade, där de rikaste står för störst andel och de fattigaste får utstå konsekvenserna av dessa utsläpp. Tidigare forskning har visat att socioekonomisk bakgrund även har en effekt på klimatrelaterade känslor och beteenden, men hittills saknas forskning på området i en svensk kontext. Syftet med denna studie är att kvantitativt undersöka om varierande ekonomiska och kunskapsmässiga förutsättningar, eller social klass, påverkar individers miljömedvetenhet i Sverige. Studien ämnar även att undersöka huruvida en eventuell effekt skiljer sig åt mellan det Bourdieu kallar för kulturellt och... (More)
- Klimatkrisen är en av de största utmaningarna vi står inför idag där en stor mängd av utsläppen beror på ohållbara livsstilar. Dessa utsläpp är ojämnt fördelade, där de rikaste står för störst andel och de fattigaste får utstå konsekvenserna av dessa utsläpp. Tidigare forskning har visat att socioekonomisk bakgrund även har en effekt på klimatrelaterade känslor och beteenden, men hittills saknas forskning på området i en svensk kontext. Syftet med denna studie är att kvantitativt undersöka om varierande ekonomiska och kunskapsmässiga förutsättningar, eller social klass, påverkar individers miljömedvetenhet i Sverige. Studien ämnar även att undersöka huruvida en eventuell effekt skiljer sig åt mellan det Bourdieu kallar för kulturellt och ekonomiskt kapital. Med hjälp av data från European Social Survey Round 8, utfördes variansanalyser samt multivariata regressionsanalyser för att testa om det finns ett samband mellan social klass och miljömedvetenhet, där miljömedvetenhet operationaliserades till oro för klimatet, känsla av personligt ansvar för klimatet samt nedskärningsbeteenden. Studien visade att kulturellt kapital har en positiv effekt på samtliga utfallsvariabler, medan ekonomiskt kapital endast har en positiv effekt på känslan av personligt ansvar för klimatet. Dock gick det inte att konstatera att det finns en skillnad mellan de två olika kapitaltyperna. Personer från högre klasser tycks följaktligen vara de mest miljömedvetna, vilket blir paradoxalt då dessa personer är de som bidrar mest till den globala uppvärmningen. Detta tydliggör att det inte går att förlita sig på att individen tar rätt beslut för klimatet och belyser vikten av strukturella förändringar av samhället som gör det enklare för individen att välja klimatsmart. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9169803
- author
- Hedin, Julia LU
- supervisor
- organization
- course
- SOCK10 20241
- year
- 2024
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Klimatförändringar, social klass, hållbarhet, miljömedvetenhet, ojämlikhet
- language
- Swedish
- id
- 9169803
- date added to LUP
- 2024-07-02 15:11:44
- date last changed
- 2024-07-02 15:11:44
@misc{9169803,
abstract = {{Klimatkrisen är en av de största utmaningarna vi står inför idag där en stor mängd av utsläppen beror på ohållbara livsstilar. Dessa utsläpp är ojämnt fördelade, där de rikaste står för störst andel och de fattigaste får utstå konsekvenserna av dessa utsläpp. Tidigare forskning har visat att socioekonomisk bakgrund även har en effekt på klimatrelaterade känslor och beteenden, men hittills saknas forskning på området i en svensk kontext. Syftet med denna studie är att kvantitativt undersöka om varierande ekonomiska och kunskapsmässiga förutsättningar, eller social klass, påverkar individers miljömedvetenhet i Sverige. Studien ämnar även att undersöka huruvida en eventuell effekt skiljer sig åt mellan det Bourdieu kallar för kulturellt och ekonomiskt kapital. Med hjälp av data från European Social Survey Round 8, utfördes variansanalyser samt multivariata regressionsanalyser för att testa om det finns ett samband mellan social klass och miljömedvetenhet, där miljömedvetenhet operationaliserades till oro för klimatet, känsla av personligt ansvar för klimatet samt nedskärningsbeteenden. Studien visade att kulturellt kapital har en positiv effekt på samtliga utfallsvariabler, medan ekonomiskt kapital endast har en positiv effekt på känslan av personligt ansvar för klimatet. Dock gick det inte att konstatera att det finns en skillnad mellan de två olika kapitaltyperna. Personer från högre klasser tycks följaktligen vara de mest miljömedvetna, vilket blir paradoxalt då dessa personer är de som bidrar mest till den globala uppvärmningen. Detta tydliggör att det inte går att förlita sig på att individen tar rätt beslut för klimatet och belyser vikten av strukturella förändringar av samhället som gör det enklare för individen att välja klimatsmart.}},
author = {{Hedin, Julia}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Social klass och miljömedvetenhet - En kvantitativ studie om social klass och dess påverkan på miljömedvetenheten i Sverige}},
year = {{2024}},
}