“Den här lilla gangstern är det inte lönt att fråga” – En analys av medlares förklaringar om medlingens praktik och hinder
(2024) SOCK10 20241Sociology
- Abstract (Swedish)
- Dagens alltmer retributiva kriminalpolitik utgör en bakgrund till att medling vid brott för unga lagöverträdare har identifierats som ett ämne som är värt att undersöka närmare. Studiens syfte är att belysa hur medlare i Skåne beskriver och uppfattar medlingens praktik, med fokus på de hinder som medlingsverksamheten står inför och som tycks begränsa dess potential. Empirin består av sex intervjuer med åtta medlare från olika kommuner i Skåne och har analyserats med hjälp av Scott och Lymans begrepp accounts för att klargöra vilka hinder medlarna anser sig stå inför. Vidare används tidigare forskning samt teorier om restorative justice och reintegrative shaming för att förklara vilka villkor som är nödvändiga för att medling ska fungera. I... (More)
- Dagens alltmer retributiva kriminalpolitik utgör en bakgrund till att medling vid brott för unga lagöverträdare har identifierats som ett ämne som är värt att undersöka närmare. Studiens syfte är att belysa hur medlare i Skåne beskriver och uppfattar medlingens praktik, med fokus på de hinder som medlingsverksamheten står inför och som tycks begränsa dess potential. Empirin består av sex intervjuer med åtta medlare från olika kommuner i Skåne och har analyserats med hjälp av Scott och Lymans begrepp accounts för att klargöra vilka hinder medlarna anser sig stå inför. Vidare används tidigare forskning samt teorier om restorative justice och reintegrative shaming för att förklara vilka villkor som är nödvändiga för att medling ska fungera. I intervjuerna framgår det att verksamheterna skiljer sig åt i arbets- och förhållningssätt, både i relation till varandra och till rådande riktlinjer om medling. Dessa skillnader beror på att medlingsverksamheterna är relativt oreglerade, och bygger till stor del på den enskilda medlares bedömningar. Som ett resultat av hur väl medlingsverksamheten fungerar, begränsas såväl unga gärningspersoners som brottsutsattas möjlighet till medling. De intervjuade pekar ut flera hinder, bland det vi kallar för motsträviga aktörer. Enskilda poliser och åklagare, men även staten och myndigheter i stort, har identifierats som motsträviga aktörer. Medlarna pekar ut snedvridna föreställningar om medling, men också om bristande samverkan och rutiner mellan medlingsverksamheten och nämnda aktörer. Även avsaknaden av nyckelpersoner nämns som ett hinder för att medlarna ska kunna bedriva sin verksamhet. Vidare kan såväl gärningspersoners som de brottsutsattas bristande motivationer hindra medlingen att förverkligas. Parternas vårdnadshavare har också identifierats som en faktor som antingen kan hindra eller stödja ungdomen att medla. Sammanfattningsvis behöver ett flertal aspekter klaffa för att medling ska komma till skott. Vi föreslår även mer forskning för att närmare undersöka vad som kan förbättras inom svensk medlingsverksamhet, för att medling ska fortleva som en betydelsefull åtgärd vid brott. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9169920
- author
- Eriksson, Kalle LU and Pedersen, Victor LU
- supervisor
- organization
- course
- SOCK10 20241
- year
- 2024
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- medling vid brott, accounts, restorative justice, unga lagöverträdare, brottsutsatt, medlare
- language
- Swedish
- id
- 9169920
- date added to LUP
- 2024-07-02 16:14:50
- date last changed
- 2024-07-04 08:26:27
@misc{9169920,
abstract = {{Dagens alltmer retributiva kriminalpolitik utgör en bakgrund till att medling vid brott för unga lagöverträdare har identifierats som ett ämne som är värt att undersöka närmare. Studiens syfte är att belysa hur medlare i Skåne beskriver och uppfattar medlingens praktik, med fokus på de hinder som medlingsverksamheten står inför och som tycks begränsa dess potential. Empirin består av sex intervjuer med åtta medlare från olika kommuner i Skåne och har analyserats med hjälp av Scott och Lymans begrepp accounts för att klargöra vilka hinder medlarna anser sig stå inför. Vidare används tidigare forskning samt teorier om restorative justice och reintegrative shaming för att förklara vilka villkor som är nödvändiga för att medling ska fungera. I intervjuerna framgår det att verksamheterna skiljer sig åt i arbets- och förhållningssätt, både i relation till varandra och till rådande riktlinjer om medling. Dessa skillnader beror på att medlingsverksamheterna är relativt oreglerade, och bygger till stor del på den enskilda medlares bedömningar. Som ett resultat av hur väl medlingsverksamheten fungerar, begränsas såväl unga gärningspersoners som brottsutsattas möjlighet till medling. De intervjuade pekar ut flera hinder, bland det vi kallar för motsträviga aktörer. Enskilda poliser och åklagare, men även staten och myndigheter i stort, har identifierats som motsträviga aktörer. Medlarna pekar ut snedvridna föreställningar om medling, men också om bristande samverkan och rutiner mellan medlingsverksamheten och nämnda aktörer. Även avsaknaden av nyckelpersoner nämns som ett hinder för att medlarna ska kunna bedriva sin verksamhet. Vidare kan såväl gärningspersoners som de brottsutsattas bristande motivationer hindra medlingen att förverkligas. Parternas vårdnadshavare har också identifierats som en faktor som antingen kan hindra eller stödja ungdomen att medla. Sammanfattningsvis behöver ett flertal aspekter klaffa för att medling ska komma till skott. Vi föreslår även mer forskning för att närmare undersöka vad som kan förbättras inom svensk medlingsverksamhet, för att medling ska fortleva som en betydelsefull åtgärd vid brott.}},
author = {{Eriksson, Kalle and Pedersen, Victor}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{“Den här lilla gangstern är det inte lönt att fråga” – En analys av medlares förklaringar om medlingens praktik och hinder}},
year = {{2024}},
}