Distance Is In The Eye Of The Beholder: A Cultural Analysis of Japanese Migrants to Sweden

Abstract (Japanese)

本論文は、スウェーデンに居住する日本人の生活経験を探るものである。在スウェーデンの日本人の数は約4,600人に及び、そのうち約80％がスウェーデンに永住することを選んでいる。残りの20％は学生、研究者、または約200社もの在スウェーデン日系企業に派遣された駐在員として一時的に滞在している。スウェーデン国内の日本人や日系企業の数はドイツ、英国、オランダなどの他のヨーロッパ諸国に比べて少なく、これまでその学術的な研究も限られてきた。本論文はスウェーデンに居住する日本人の「距離感」や「近接感」の認識を考察することで、この分野における
研究の空白を埋めることを目的としている。
本研究は個別インタビューに基づいた現象学的アプローチを採用し、デジタル民族誌の手法を補完的に用いている。Harveyの「距離の摩擦」、Hofstedeの文化次元論、Håkanson＆Ambosの「心理的距離」などの理論的基盤に基づいた分析により、スウェーデン在住の日本人がどのように距離や近接を捉えているのか、スウェーデン社会への近接をどう築こうとしているのか、そしてどのような状況で近接よりも距離を好むのかを探る。
本研究の結果では、距離感の認識は一律ではなく、個々の生い立ちや経歴、個人的ならびに職業的状況によって異なることが示されている。国際ビジネスの文献では一般的に、距離よりも近接が好まれるとされており、本研究でも多くの点でこの傾向が再確認されている。その一方で、本研究はまた、個人としての日本人の価値観が日本の雇用者や日本社会の要求に適合しなくなった場合、距離が好まれる事例もあることを明らかにしている。
本論文は従来、主に定量的にしか分析されてこなかったテーマを質的に研究し、日本人移住者の受入国としてスウェーデンに注目を当てるものである。それによって、「距離」及び「近接」の文化的次元とビジネス次元の橋渡しをする役割を果たすことを意図している。

Abstract (German)

Die vorliegende Arbeit untersucht die Lebensrealitäten von Japanerinnen und
Japanern in Schweden, einer Bevölkerungsgruppe von etwa 4.600 Personen, von denen sich fast 80 Prozent dauerhaft in Schweden niedergelassen haben. Die verbleibenden 20 Prozent sind temporäre Einwohner, darunter Studierende, Forschende und entsandte Führungskräfte, die in einem der rund 200 japanischen Unternehmen im Land tätig sind. Im Gegensatz zu anderen europäischen Ländern wie Deutschland, dem Vereinigten Königreich und den Niederlanden, die eine größere Anzahl japanischer Migranten und Unternehmen beherbergen, standen Schweden und dort ansässige Japanerinnen und Japan bislang nur begrenzt im Fokus der Forschung.
Die vorliegende Arbeit füllt diese Lücke, indem sie untersucht, wie in Schweden lebende Japanerinnen und Japaner in ihrem Alltag und Berufsleben Nähe und Distanz wahrnehmen, und wie sie damit umgehen. Die Untersuchung folgt einem phänomenologischen Ansatz, der auf Einzelinterviews basiert und durch digitale Ethnographie ergänzt wird. Die Analyse stützt sich auf theoretische Grundlagen wie Harveys Konzept von ‚friction of distance‘, Hofstedes Kulturdimensionen sowie Håkanson und Ambos’ Konzept der psychischen Distanz, um zu verstehen, wann und wie in Schweden lebende Japanerinnen und Japaner Distanz und Nähe fühlen, welche Strategien sie anwenden, um sich ihrer schwedischen Umgebung stärker anzunähern, und unter welchen Umständen sie Distanz der Nähe vorziehen.
Die Ergebnisse dieser Arbeit zeigen, dass die Wahrnehmung von Distanz nicht
verallgemeinert werden kann, sondern vom individuellen Hintergrund sowie persönlichen und beruflichen Umständen beeinflusst wird. In der Literatur wird in der Regel Nähe der Distanz vorgezogen, was in vielen Aspekten auch durch diese Studie widergespiegelt wird. Diese Arbeit zeigt jedoch auch, dass es Situationen gibt, in denen Distanz bevorzugt wird: Dies ist bei Japanerinnen und Japanern der Fall, wenn ihre persönlichen Werte nicht mehr mit den Erwartungen ihres japanischen Arbeitgebers oder der japanischen Gesellschaft
übereinstimmen.
Durch die Beleuchtung eines Themas, das bisher hauptsächlich quantitativ untersucht wurde, mit einer qualitativen Untersuchung, und durch den Fokus auf die Wahrnehmung Schwedens als Zielland soll diese Arbeit eine Brücke zwischen den kulturellen und wirtschaftswissenschaftlichen Dimensionen von Distanz und Nähe schlagen.

Abstract

This thesis explores the lived experiences of Japanese migrants to Sweden, a demographic that includes approximately 4,600 individuals, of whom nearly 80 percent chose to settle permanently in Sweden. The remaining 20 percent are temporary residents, as students, researchers, or as expatriate managers, working in one of the roughly 200 Japanese-owned companies in the country. In contrast to other European countries like Germany, the UK, and the Netherlands, which host larger numbers of Japanese expatriates and businesses, the Japanese community in Sweden has received limited scholarly attention.
The present thesis aims to fill this gap by examining how Japanese migrants perceive and manage proximity and distance in their daily lives and work. Adopting a phenomenological approach, this study is grounded in individual interviews and
supplemented with digital ethnography. The analysis draws on theoretical foundations like Harvey’s concept of ‘friction of distance’, Hofstede’s cultural dimensions, and Håkanson and Ambos’ concept of psychic distance to understand when and how Japanese migrants to Sweden experience sentiments of distance and proximity, the strategies they employ to create proximity with their Swedish environment, and the circumstances under which they prefer distance over proximity.
The results of this study indicate that that perceptions of distance cannot be
generalized, but rather differ depending on the individual background and personal and professional circumstances. In international business literature, proximity is generally preferred over distance, and in most aspects, this study echoes this. However, this thesis also demonstrates that there are instances where distance is preferred over proximity: For Japanese individuals, this is the case when their personal values no longer align with the demands of their Japanese employer or Japanese society.
By providing qualitative research on a topic that has up to now mainly been addressed with quantitative studies; and by investigating the perception of Sweden as a host country, the intent of this thesis is to serve as a bridge between the cultural and business dimensions of distance and proximity.

Abstract (Swedish)

Denna uppsats undersöker de levda erfarenheterna hos japanska migranter i Sverige, en grupp som omfattar cirka 4 600 individer, varav nästan 80 procent har valt att permanent bosätta sig i Sverige. De återstående 20 procenten är tillfälliga invånare, som studenter, forskare eller utstationerade chefer, verksamma i något av de cirka 200 japanskägda företagen i landet. Till skillnad från andra europeiska länder som Tyskland, Storbritannien och Nederländerna, som är värd för större antal japanska migranter och företag, har den japanska gemenskapen i Sverige fått begränsad akademisk uppmärksamhet.
Denna uppsats syftar till att fylla denna lucka genom att undersöka hur japanska
invånare uppfattar och hanterar närhet och distans i sina dagliga liv och arbeten. Genom att anta en fenomenologisk ansats byggar denna studie på individuella intervjuer, kompletterad med digital etnografi. Analysen bygger på teoretiskt främst på bland annat Harveys koncept om 'friction of distance', Hofstedes kulturdimensioner och Håkanson och Ambos koncept om psykologisk distans, för att förstå när och hur japanska migranter i Sverige upplever känslor av distans och närhet, de strategier de använder för att skapa närhet till sin svenska miljö, och de omständigheter under vilka de föredrar distans framför närhet.
Resultaten av denna forskning visar att uppfattningar av distans inte kan
generaliseras, utan varierar beroende på individuell bakgrund samt personliga och professionella omständigheter. Inom internationell affärslitteratur föredras generellt närhet framför distans, och i de flesta aspekter bekräftar denna studie detta. Denna uppsats visar dock också att det finns tillfällen då distans föredras framför närhet: För japanska individer är detta fallet när deras personliga värderingar inte längre stämmer överens med kraven från deras japanska arbetsgivare eller det japanska samhället.
Genom att tillhandahålla kvalitativ forskning om ett ämne som hittills främst har behandlats med kvantitativa studier, och genom att undersöka uppfattningen av Sverige som värdland, är min avsikt med denna uppsats att fungera som en brygga mellan de kulturella och affärsmässiga dimensionerna av distans och närhet.

• author: Deutsch, Maria
• supervisor: Håkan Jönsson
• organization: Division of Ethnology
• course: TKAM02 20241
• year: 2024
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Business and Economics; Cultural Sciences
• keywords: cultural analysis, ethnography, perception of distance, imagined geography, Japan, Sweden, expatriate, international business, migration, intercultural communication, kulturanalys, etnografi, känslor av distans, föreställd geografi, Sverige, internationeller migranter, internationell affärsverksamhet, interkulturell kommunikation, Kulturanalyse, Ethnographie, Distanz, Schweden, Auslandsniederlassung, multinationale Unternehmen, interkulturelle Kommunikation, 文化分析, 民族誌, 距離, 日本, スウェーデン, 駐在員, 国際ビジネス, 移住, 異文化コミュニケーション
• language: English
• id: 9177320
• date added to LUP: 2024-12-09 16:46:37
• date last changed: 2024-12-09 16:46:37