Advanced

EU:s utrikestjänst – en utrikespolitisk aktör i förändring? Förväntningar och farhågor på det nya ledarskapet

Sonnsjö, Hannes LU and Sundberg, Anna (2015)
Abstract (Swedish)
Under 2014 har det skett ett antal stora förändringar inom EU. Vissa är av mer
generell betydelse, såsom en ny sammansättning i Europaparlamentet eller
tillsättningen av nya kommissionärer, medan andra reformer är av mer strukturell
karaktär i syfte att stärka EU:s ställning inom olika politikområden, däribland
EU:s strukturer för civil krishantering. Syftet med denna studie är dels att
beskriva dessa strukturer, med särskilt fokus på civil krishantering inom GSFP
(EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik), dels att belysa de utmaningar
EU står inför på området och de förslag som presenterats under det gångna året.
Inrättandet av utrikestjänsten (2010) innebar ett steg framåt vad gäller EU:s... (More)
Under 2014 har det skett ett antal stora förändringar inom EU. Vissa är av mer
generell betydelse, såsom en ny sammansättning i Europaparlamentet eller
tillsättningen av nya kommissionärer, medan andra reformer är av mer strukturell
karaktär i syfte att stärka EU:s ställning inom olika politikområden, däribland
EU:s strukturer för civil krishantering. Syftet med denna studie är dels att
beskriva dessa strukturer, med särskilt fokus på civil krishantering inom GSFP
(EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik), dels att belysa de utmaningar
EU står inför på området och de förslag som presenterats under det gångna året.
Inrättandet av utrikestjänsten (2010) innebar ett steg framåt vad gäller EU:s roll
som en utrikespolitisk aktör och har haft betydelse för en mer samordnad
europeisk krishantering, såväl civilt som militärt. Stora förhoppningar finns nu på
den nytillträdda höga representanten (tillika vice ordförande i kommissionen),
Frederica Mogherini, att visa ett tydligt ledarskap inom utrikestjänsten.
I studien konstateras emellertid att medlemsstaterna fortfarande är ovilliga att
överlåta mer ansvar till EU och att det än idag, fyra år senare, kvarstår en hel del
arbete för att få de nya strukturerna på plats och för att undvika konkurrens och
dubbelarbete mellan likartade funktioner. Detta gäller för det första inom
utrikestjänsten, där visst fokus i studien läggs på planering och genomförande av
GSFP-insatser och relationerna mellan de två funktionerna CPCC och CMPD.
Det gäller för det andra relationen mellan utrikestjänsten och andra aktörer inom
EU, där visst fokus läggs på relationen till direktoratet för humanitärt bistånd och
civilskydd (DG ECHO) inom kommissionen.
Avslutningsvis sker en diskussion om möjligheterna till en samlad ansats
(Comprehensive Approach) och i vilken grad detta relaterar till bristen på en
övergripande säkerhetsstrategi för unionen som helhet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
and
publishing date
type
Book/Report
publication status
published
subject
keywords
DG ECHO, EU, GSFP, krishantering, utrikestjänsten, samlad ansats, Lissabonfördraget
edition
FOI-R--4054--SE
pages
95 pages
publisher
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
language
Swedish
LU publication?
no
id
0a00108f-c123-4501-ba2a-2b13ae7f91b6
alternative location
https://www.foi.se/rest-api/report/FOI-R--4054--SE
date added to LUP
2021-02-11 12:14:01
date last changed
2021-03-23 11:33:27
@techreport{0a00108f-c123-4501-ba2a-2b13ae7f91b6,
  abstract     = {Under 2014 har det skett ett antal stora förändringar inom EU. Vissa är av mer<br/>generell betydelse, såsom en ny sammansättning i Europaparlamentet eller<br/>tillsättningen av nya kommissionärer, medan andra reformer är av mer strukturell<br/>karaktär i syfte att stärka EU:s ställning inom olika politikområden, däribland<br/>EU:s strukturer för civil krishantering. Syftet med denna studie är dels att<br/>beskriva dessa strukturer, med särskilt fokus på civil krishantering inom GSFP<br/>(EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik), dels att belysa de utmaningar<br/>EU står inför på området och de förslag som presenterats under det gångna året.<br/>Inrättandet av utrikestjänsten (2010) innebar ett steg framåt vad gäller EU:s roll<br/>som en utrikespolitisk aktör och har haft betydelse för en mer samordnad<br/>europeisk krishantering, såväl civilt som militärt. Stora förhoppningar finns nu på<br/>den nytillträdda höga representanten (tillika vice ordförande i kommissionen),<br/>Frederica Mogherini, att visa ett tydligt ledarskap inom utrikestjänsten.<br/>I studien konstateras emellertid att medlemsstaterna fortfarande är ovilliga att<br/>överlåta mer ansvar till EU och att det än idag, fyra år senare, kvarstår en hel del<br/>arbete för att få de nya strukturerna på plats och för att undvika konkurrens och<br/>dubbelarbete mellan likartade funktioner. Detta gäller för det första inom<br/>utrikestjänsten, där visst fokus i studien läggs på planering och genomförande av<br/>GSFP-insatser och relationerna mellan de två funktionerna CPCC och CMPD.<br/>Det gäller för det andra relationen mellan utrikestjänsten och andra aktörer inom<br/>EU, där visst fokus läggs på relationen till direktoratet för humanitärt bistånd och<br/>civilskydd (DG ECHO) inom kommissionen.<br/>Avslutningsvis sker en diskussion om möjligheterna till en samlad ansats<br/>(Comprehensive Approach) och i vilken grad detta relaterar till bristen på en<br/>övergripande säkerhetsstrategi för unionen som helhet.},
  author       = {Sonnsjö, Hannes and Sundberg, Anna},
  institution  = {Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)},
  language     = {swe},
  title        = {EU:s utrikestjänst – en utrikespolitisk aktör i förändring? Förväntningar och farhågor på det nya ledarskapet},
  url          = {https://www.foi.se/rest-api/report/FOI-R--4054--SE},
  year         = {2015},
}