Advanced

Commuting, Health, and Wellbeing : Mode and duration matters

Mattisson, Kristoffer LU (2016)
Abstract (Swedish)
Allt fler personer reser allt längre sträckor för att ta sig till och från jobbet. En starkt bidragande orsak till detta är en strävan att öka den ekonomiska tillväxten genom att göra arbetskraften tillgänglig över allt större geografiska områden. I Sverige har både pendlingstid och avstånd stadigt ökat under de senaste decennierna och idag tillbringar den genomsnittliga pendlaren mer än en timme sammanlagt om dagen på resor till och från jobbet.

Att pendla innebär för många en upplevelse av stress. Resan i sig kan vara stressande av flera anledningar. Osäkerhet kring om man kommer fram i tid, en känsla av att sakna kontroll, trängsel, buller och bilköer är exempel på saker som kan bidra till att resan är stressande. Orsaken till... (More)
Allt fler personer reser allt längre sträckor för att ta sig till och från jobbet. En starkt bidragande orsak till detta är en strävan att öka den ekonomiska tillväxten genom att göra arbetskraften tillgänglig över allt större geografiska områden. I Sverige har både pendlingstid och avstånd stadigt ökat under de senaste decennierna och idag tillbringar den genomsnittliga pendlaren mer än en timme sammanlagt om dagen på resor till och från jobbet.

Att pendla innebär för många en upplevelse av stress. Resan i sig kan vara stressande av flera anledningar. Osäkerhet kring om man kommer fram i tid, en känsla av att sakna kontroll, trängsel, buller och bilköer är exempel på saker som kan bidra till att resan är stressande. Orsaken till att pendlare blir stressade och mår dåligt är inte bara att resan i sig, utan kan också bero på man förlorar tid som kunnat användas till annat.
Enligt ekonomisk teori ska den individuella pendlaren kompenseras för den längre pendlingen genom högre lön, billigare eller bättre boende eller ett mer stimulerande jobb, som skulle kunna bidra till ökat välmående. Tidigare studier på långtidspendlare har dock visat att pendling också kan föra med sig negativa konsekvenser för hälsa och välmående.

Syftet med detta avhandlingsarbete var att studera sambanden mellan olika typer av pendlingsätt och pendlingstider och hälsa och välmående. Vi ville också se om det fanns geografiska särdrag, och om dessa geografiska särdrag i så fall förändras över tid.

Studierna utgick ifrån de skånska folkhälsoenkäterna som skickats ut vart fjärde år (2000, 2004, 2008, 2012) till knappt 50,000 skåningar, varav dryga häften svarat vid varje tillfälle. Vi använde också data från deltagare år 2000 som fyllt i uppföljningsenkäter 2005 och 2010. I enkäterna frågades om ålder, kön, arbete, familjesituation, levnadsvanor, hälsa och välmående samt pendlingssätt och pendlingstid. Personer som var mellan 18-65 år, jobbade mer än 15 timmar i veckan och hade svarat på frågorna om hälsa och pendling valdes ut. Enkätdata kompletterades med registeruppgifter om inkomst, hem- och arbetsplatsadress. Utifrån adressuppgifter beräknades pendlingsavstånd och pendlingstid med hjälp av Geografiska Informations System (GIS).

Vi fann att bil- och kollektiv pendlare rapporterade lägre självskattad hälsa i jämförelse med aktiva pendlare (gående och cyklister). Förekomsten av låg självskattad hälsa och lågt välmående ökade med ökande pendlingstid. Bland kollektivpendlarna så mådde de som hade längre än en timmes pendling enkelväg sämst. Bland bilpendlarna mådde de som pendlade 30-60 minuter sämst. En möjlig förklaring till detta skulle kunna vara att bilpendlare som har mer än 60 minuter enkelväg färdas i en lugnare trafikmiljö. Det är också en grupp som skiljer sig avseende socioekonomiska förhållanden.

En av våra studier fokuserade på bilpendlare som pendlade mellan 30-60 minuter enkel väg. Vi fann en högre förekomst av stress hos bilpendlare i sydvästra Skåne för åren 2000 och 2005. Mönstret var ändrat 2010. Då fanns högstressområdet i nordöstra Skåne. Sociodemografiska skillnader kunde inte förklara varför vi såg dessa skillnader och pendlingsmiljön (bilköer, hastighetsgränser, landskapet) är en trolig förklaring.
Socialt deltagande är en viktig aspekt av välmående och betraktas tillsammans med förtroende som en viktig del av det som kallas socialt kapital. Vi såg att det sociala deltagandet och generella förtroende för andra människor var lägre hos bilpendlare än hos kollektiv- och aktiva pendlare och minskade med ökande pendlingstid för bilpendlare. Men även kollektivpendlare som pendlade mer än en timme enkel väg hade lägre socialt deltagande.

Studierna i detta avhandlingsarbete är så kallade tvärsnittsstudier och det går därför inte att säkert veta om pendlingen lett till sämre hälsa och välmående eller om det är tvärtom. Resultaten kan därför inte användas för att bestämma orsakssamband.

När pendlingstiden ökar förlängs den totala arbetsdagen. Liksom man funnit i tidigare studier av pendling och hälsa såg vi att pendlingstid och färdsätt verkade påverka hälsan och välmående för pendlare i Skåne. Mindre ledig tid och sämre hälsa och välmående för pendlaren kan även få konsekvenser för pendlarens familj. Ökad pendling med bil och kollektivtrafik kan även få konsekvenser för samhället om det ger högre kostnader på grund av sämre hälsa och välmående och mindre möjligheter till samhällsengagemang och deltagande.
(Less)
Abstract
Allt fler personer reser allt längre sträckor för att ta sig till och från jobbet. En starkt bidragande orsak till detta är en strävan att öka den ekonomiska tillväxten genom att göra arbetskraften tillgänglig över allt större geografiska områden. I Sverige har både pendlingstid och avstånd stadigt ökat under de senaste decennierna och idag tillbringar den genomsnittliga pendlaren mer än en timme sammanlagt om dagen på resor till och från jobbet.

Att pendla innebär för många en upplevelse av stress. Resan i sig kan vara stressande av flera anledningar. Osäkerhet kring om man kommer fram i tid, en känsla av att sakna kontroll, trängsel, buller och bilköer är exempel på saker som kan bidra till att resan är stressande. Orsaken till... (More)
Allt fler personer reser allt längre sträckor för att ta sig till och från jobbet. En starkt bidragande orsak till detta är en strävan att öka den ekonomiska tillväxten genom att göra arbetskraften tillgänglig över allt större geografiska områden. I Sverige har både pendlingstid och avstånd stadigt ökat under de senaste decennierna och idag tillbringar den genomsnittliga pendlaren mer än en timme sammanlagt om dagen på resor till och från jobbet.

Att pendla innebär för många en upplevelse av stress. Resan i sig kan vara stressande av flera anledningar. Osäkerhet kring om man kommer fram i tid, en känsla av att sakna kontroll, trängsel, buller och bilköer är exempel på saker som kan bidra till att resan är stressande. Orsaken till att pendlare blir stressade och mår dåligt är inte bara att resan i sig, utan kan också bero på man förlorar tid som kunnat användas till annat.

Enligt ekonomisk teori ska den individuella pendlaren kompenseras för den längre pendlingen genom högre lön, billigare eller bättre boende eller ett mer stimulerande jobb, som skulle kunna bidra till ökat välmående. Tidigare studier på långtidspendlare har dock visat att pendling också kan föra med sig negativa konsekvenser för hälsa och välmående.

Syftet med detta avhandlingsarbete var att studera sambanden mellan olika typer av pendlingsätt och pendlingstider och hälsa och välmående. Vi ville också se om det fanns geografiska särdrag, och om dessa geografiska särdrag i så fall förändras över tid.
Studierna utgick ifrån de skånska folkhälsoenkäterna som skickats ut vart fjärde år (2000, 2004, 2008, 2012) till knappt 50,000 skåningar, varav dryga häften svarat vid varje tillfälle. Vi använde också data från deltagare år 2000 som fyllt i uppföljningsenkäter 2005 och 2010. I enkäterna frågades om ålder, kön, arbete, familjesituation, levnadsvanor, hälsa och välmående samt pendlingssätt och pendlingstid. Personer som var mellan 18-65 år, jobbade mer än 15 timmar i veckan och hade svarat på frågorna om hälsa och pendling valdes ut. Enkätdata kompletterades med registeruppgifter om inkomst, hem- och arbetsplatsadress. Utifrån adressuppgifter beräknades pendlingsavstånd och pendlingstid med hjälp av Geografiska Informations System (GIS).
Vi fann att bil- och kollektiv pendlare rapporterade lägre självskattad hälsa i jämförelse med aktiva pendlare (gående och cyklister). Förekomsten av låg självskattad hälsa och lågt välmående ökade med ökande pendlingstid. Bland kollektivpendlarna så mådde de som hade längre än en timmes pendling enkelväg sämst. Bland bilpendlarna mådde de som pendlade 30-60 minuter sämst. En möjlig förklaring till detta skulle kunna vara att bilpendlare som har mer än 60 minuter enkelväg färdas i en lugnare trafikmiljö. Det är också en grupp som skiljer sig avseende socioekonomiska förhållanden.

En av våra studier fokuserade på bilpendlare som pendlade mellan 30-60 minuter enkel väg. Vi fann en högre förekomst av stress hos bilpendlare i sydvästra Skåne för åren 2000 och 2005. Mönstret var ändrat 2010. Då fanns högstressområdet i nordvästra Skåne. Sociodemografiska skillnader kunde inte förklara varför vi såg dessa skillnader och pendlingsmiljön (bilköer, hastighetsgränser, landskapet) är en trolig förklaring.

Socialt deltagande är en viktig aspekt av välmående och betraktas tillsammans med förtroende som en viktig del av det som kallas socialt kapital. Vi såg att det sociala deltagandet och generella förtroende för andra människor var lägre hos bilpendlare än hos kollektiv- och aktiva pendlare och minskade med ökande pendlingstid för bilpendlare. Men även kollektivpendlare som pendlade mer än en timme enkel väg hade lägre socialt deltagande.

Studierna i detta avhandlingsarbete är så kallade tvärsnittsstudier och det går därför inte att säkert veta om pendlingen lett till sämre hälsa och välmående eller om det är tvärtom. Resultaten kan därför inte användas för att bestämma orsakssamband.
När pendlingstiden ökar förlängs den totala arbetsdagen. Liksom man funnit i tidigare studier av pendling och hälsa såg vi att pendlingstid och färdsätt verkade påverka hälsan och välmående för pendlare i Skåne. Mindre ledig tid och sämre hälsa och välmående för pendlaren kan även få konsekvenser för pendlarens familj. Ökad pendling med bil och kollektivtrafik kan även få konsekvenser för samhället om det ger högre kostnader på grund av sämre hälsa och välmående och mindre möjligheter till samhällsengagemang och deltagande. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
supervisor
opponent
  • PhD Ettema, Dick, Human Geography and Planning, Urban Geography, Utrecht University
organization
alternative title
Pendling, hälsa och välmående : Färdsätt och färdtid har betydelse
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
Epidemiology, GIS, Health, Medical Geography, Stress
pages
79 pages
publisher
Lund University, Faculty of Medicine
defense location
Segerfalksalen, Wallenberg Neurocentrum, Sölvegatan 17, Lund.
defense date
2016-12-16 09:00
ISBN
978-91-7619-363-1
language
English
LU publication?
yes
id
0ece2944-f0cd-4d43-918e-24d64a1cdcaa
date added to LUP
2016-11-16 14:16:05
date last changed
2016-12-08 08:25:21
@phdthesis{0ece2944-f0cd-4d43-918e-24d64a1cdcaa,
  abstract     = {Allt fler personer reser allt längre sträckor för att ta sig till och från jobbet. En starkt bidragande orsak till detta är en strävan att öka den ekonomiska tillväxten genom att göra arbetskraften tillgänglig över allt större geografiska områden. I Sverige har både pendlingstid och avstånd stadigt ökat under de senaste decennierna och idag tillbringar den genomsnittliga pendlaren mer än en timme sammanlagt om dagen på resor till och från jobbet.<br/><br/>Att pendla innebär för många en upplevelse av stress. Resan i sig kan vara stressande av flera anledningar. Osäkerhet kring om man kommer fram i tid, en känsla av att sakna kontroll, trängsel, buller och bilköer är exempel på saker som kan bidra till att resan är stressande. Orsaken till att pendlare blir stressade och mår dåligt är inte bara att resan i sig, utan kan också bero på man förlorar tid som kunnat användas till annat.<br/><br/>Enligt ekonomisk teori ska den individuella pendlaren kompenseras för den längre pendlingen genom högre lön, billigare eller bättre boende eller ett mer stimulerande jobb, som skulle kunna bidra till ökat välmående. Tidigare studier på långtidspendlare har dock visat att pendling också kan föra med sig negativa konsekvenser för hälsa och välmående.<br/><br/>Syftet med detta avhandlingsarbete var att studera sambanden mellan olika typer av pendlingsätt och pendlingstider och hälsa och välmående. Vi ville också se om det fanns geografiska särdrag, och om dessa geografiska särdrag i så fall förändras över tid.<br/>Studierna utgick ifrån de skånska folkhälsoenkäterna som skickats ut vart fjärde år (2000, 2004, 2008, 2012) till knappt 50,000 skåningar, varav dryga häften svarat vid varje tillfälle. Vi använde också data från deltagare år 2000 som fyllt i uppföljningsenkäter 2005 och 2010. I enkäterna frågades om ålder, kön, arbete, familjesituation, levnadsvanor, hälsa och välmående samt pendlingssätt och pendlingstid. Personer som var mellan 18-65 år, jobbade mer än 15 timmar i veckan och hade svarat på frågorna om hälsa och pendling valdes ut. Enkätdata kompletterades med registeruppgifter om inkomst, hem- och arbetsplatsadress. Utifrån adressuppgifter beräknades pendlingsavstånd och pendlingstid med hjälp av Geografiska Informations System (GIS).<br/>Vi fann att bil- och kollektiv pendlare rapporterade lägre självskattad hälsa i jämförelse med aktiva pendlare (gående och cyklister). Förekomsten av låg självskattad hälsa och lågt välmående ökade med ökande pendlingstid. Bland kollektivpendlarna så mådde de som hade längre än en timmes pendling enkelväg sämst. Bland bilpendlarna mådde de som pendlade 30-60 minuter sämst. En möjlig förklaring till detta skulle kunna vara att bilpendlare som har mer än 60 minuter enkelväg färdas i en lugnare trafikmiljö. Det är också en grupp som skiljer sig avseende socioekonomiska förhållanden.<br/><br/>En av våra studier fokuserade på bilpendlare som pendlade mellan 30-60 minuter enkel väg. Vi fann en högre förekomst av stress hos bilpendlare i sydvästra Skåne för åren 2000 och 2005. Mönstret var ändrat 2010. Då fanns högstressområdet i nordvästra Skåne. Sociodemografiska skillnader kunde inte förklara varför vi såg dessa skillnader och pendlingsmiljön (bilköer, hastighetsgränser, landskapet) är en trolig förklaring.<br/><br/>Socialt deltagande är en viktig aspekt av välmående och betraktas tillsammans med förtroende som en viktig del av det som kallas socialt kapital. Vi såg att det sociala deltagandet och generella förtroende för andra människor var lägre hos bilpendlare än hos kollektiv- och aktiva pendlare och minskade med ökande pendlingstid för bilpendlare. Men även kollektivpendlare som pendlade mer än en timme enkel väg hade lägre socialt deltagande.<br/><br/>Studierna i detta avhandlingsarbete är så kallade tvärsnittsstudier och det går därför inte att säkert veta om pendlingen lett till sämre hälsa och välmående eller om det är tvärtom. Resultaten kan därför inte användas för att bestämma orsakssamband.<br/>När pendlingstiden ökar förlängs den totala arbetsdagen. Liksom man funnit i tidigare studier av pendling och hälsa såg vi att pendlingstid och färdsätt verkade påverka hälsan och välmående för pendlare i Skåne. Mindre ledig tid och sämre hälsa och välmående för pendlaren kan även få konsekvenser för pendlarens familj. Ökad pendling med bil och kollektivtrafik kan även få konsekvenser för samhället om det ger högre kostnader på grund av sämre hälsa och välmående och mindre möjligheter till samhällsengagemang och deltagande.},
  author       = {Mattisson, Kristoffer},
  isbn         = {978-91-7619-363-1},
  keyword      = {Epidemiology,GIS,Health,Medical Geography,Stress},
  language     = {eng},
  pages        = {79},
  publisher    = {Lund University, Faculty of Medicine},
  school       = {Lund University},
  title        = {Commuting, Health, and Wellbeing : Mode and duration matters},
  year         = {2016},
}