Nätjournalistik : En explorativ fallstudie av digitala mediers karaktärsdrag på fyra nyhetssajter

Abstract

During the last decade the Internet has become a widely used source of information for the average person and also a publishing tool for media corporations. The transition of journalism from one medium to another is one with important implications as the world wide public consumption of online news grows. This dissertation puts focus on how journalistic content changes when it's published on the World Wide Web compared to the traditional newspaper. The explicit aim of this dissertation is to explore and theoretically test the net-based characteristics of interaction, convergence and, continuous flow of information in the context of the user interface of four major Swedish news websites and to explore how these characteristics could influence journalistic values, norms and media logics.



The theoretical framework is composed of two basic perspectives. The first is based on the theoretical core assumption that the introduction and spread of communication technology transforms the symbolic content and the patterns of communication compared to the previous dominant cultural medium of communication. The second theoretical perspective is based on the current western liberal norms, ideals, and practices of journalism. In essence, In essence, this has to do with the normative views surrounding journalistic objectivity whereby news publishers are supposed to deliver true and fair journalistic content to citizens so they can make informed decisions as members of the deliberative democracy.



The study is based on an experimental non-probability selection content analysis of websites. The empirical material has been collected during 2004-2005 from the major Swedish websites aftonbladet.se, expressen.se, dn.se and svd.se.



The results of the study shows a number of important things. Interaction is widely present in the form of hyperlinks and e-mailing opportunities, but it does not take the form of public conversational interaction. There is not one single instance in the study where readers and publishers meet in a public dialogue about news content. This shows that it is still the producers that are heard in the news, although the technical means allow consumers to be heard. Very few news items, less then five percent, features any form of convergent elements like moving image or sounds along with text.



The study of continuing flow of information confirms the assumption that websites have moved toward a less predictable publishing rhythm. In print newspapers, content changes once every 24 hours and all at once. This is not the case on websites. This study clearly shows that news items disappear from the first page within 24 hours, but not all news items disappear within those 24 hours. In the material studied here, the news cycle seems to be shorter than 24 hours and there is more than one top news story every day.



The study of the continuing flow of information also shows that the news items themselves changes during the course of a day. Eight different indicators of how the news material changes was found: 1) The news is updated often 2) The news is updated without readers being aware 3) The author of the article change 4) Sources come and go 5) The meaning of the news changes 6) News stories disappear from the website 7) Pictures and graphics are changed or removed 8) Information that is promised is not delivered.



The non transparent and coming-out-of-a-black-box-tendency of the print medium gives the news in traditional newspapers a monolithic appearance. If people follow news on the Internet, over time they are likely to discover that news stories are rather more like works in progress than they are finished products. Parts, but not all, of both the gathering and the processing of news material are visible to the audience. Rather then being delivered as the only and true version of reality, news stories on the Internet have more of a provisory multi-meaning characteristic to them. If this is practised in most online journalism, we may stand on a brink of a new kind of journalism and journalistic norms.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

Internet har under de senaste tio åren växt från marginalföreteelse till ett populärt och mycket använt medium. Många företeelser och tjänster tar steget över till Internet och bland dessa finns även journalistik. I fokus för denna avhandling står förändringsprocesser för journalistikens villkor, ideal och normer när nyhetsjournalistiken bedrivs på?Internet studerade utifrån de digitala mediernas karaktärsdrag interaktivitet, konvergens och kontinuerlig publicering. De sajter som undersökts är aftonbladet.se, expressen.se, dn.se samt svd.se.



Kommunikationen i traditionella nyhetsmedier har varit en överföring eller monolog från producenthåll. Interaktiviteten innebär att andra former av kommunikation möjliggörs och att andra kan komma till tals.



Den konvergens som undersöks i avhandlingen innebär att tidigare separerade medieformer såsom, ljud, text och rörlig bild nu kan användas inom ramen för samma distributionskanal. Kontinuerlig publicering innebär att en sajt kan uppdateras när som helst istället för, i regel, en gång per dygn i papperstidningen, en gång per timme i radio och några gånger om dagen i TV. Därmed finns möjligheten till ett ständigt och utbytbart flöde av information.



Dessa tre fenomen utgör kärnan i det som i den engelskspråkiga litteraturen kallas för online journalism eller digital journalism. Det begrepp som jag föreslår som svensk motsvarighet är nätjournalistik.



Forskningsområdet nätjournalistik är ett relativt oprövat fält inom MKV vilket har fått till följd att undersökningen varit explorativ och experimentell metodologiskt. Den generella metoden har varit en innehållsanalys baserad på ett ickesannolikhetsurval kombinerad med angreppssätt från fallstudier.



Interaktivitet och konvergens är två aspekter hos digitala medier som fått mycket uppmärksamhet och stora förhoppningar är knutna till att detta skall revolutionerna både journalistiken som sådan och det offentliga samtalet i för demokrati gynnsam riktning. Undersökningen visar att det finns interaktivitet på sajterna men då den förekommer så är det nästan uteslutande i form av hyperlänkar och möjlighet att e-posta artikelförfattaren. Den enda systematiskt återkommande möjlighet publiken har att uttrycka sina uppfattningar offentligt i anslutning till nyhetsmaterial är kommentarsfunktionen hos svd.se. Denna möjlighet utnyttjas i relativt hög grad av publiken men det får inga synbara effekter i termer av respons från sändaren trots att publiken i vissa fall kritiserar innehållet i nyheterna.



Konvergerande element är nästan helt frånvarande i undersökningen. Aftonbladet.se som är den sajt med flest förekommande konvergerande inslag har det i 5 procent av det totala antalet nyheter.



Fast det finns möjligheter att ha ett helt annat innehåll på sajter jämfört med analoga medier så kännetecknas innehållet i undersökningen av den är textbaserad och att det är överföring av information från producent till mottagare som är det dominerande kommunikationsmönstret.



Kontinuerlig publicering innebär att det inte finns någon på förhand given slutpunkt eller sändningstid för innehållet. Detta har undersökts på två sätt i avhandlingen. Det första sättet är att se hur artiklar organiseras i relation till varandra på första sidan under en nyhetsdag. Det andra sättet är att se hur innehållet i nyheter förändras över tid.



Resultaten av den första undersökningen i kontinuerlig publicering visar att man blir exponerad för olika innehåll på sajterna beroende på när man går in på dessa. En hel del nyheter försvinner under dagen från förstasidan, även om de är en toppnyhet på morgonen. Sajterna påminner i detta fall mer om radions periodicitet än om sina modermedier papperstidningarna.



Genom möjligheten till kontinuerlig publicering har sajterna snabbat upp nyhetsprocessen och den kontinuerliga publiceringen verkar sätta högre tryck på att få ut nyheter snabbt. Därmed borde behovet av att göra förändringar i nyheter efter att de publicerats första gången öka vilket var fokus för den andra undersökningen om kontinuerlig publicering vilken bestod av 15 olika nyheter. Åtta olika återkommande indikatorer hittades i de 15 olika fallen: a) Nyheter uppdateras ofta, b) Nyheter uppdateras utan att det sägs, c) Upphovsmannen/kvinnan byts ut, d) Källor kommer och går, e) Betydelseändringar/förskjutningar, f) Nyheter försvinner eller placeras på sådana ställen där de inte går att hitta om man inte har bokmärke, g) Bilder och grafik läggs till/byts ut/tas bort och slutligen h) Information som utlovas kommer ej.



Innehållet i nyheter på nätet har ingen beständig form vilket innebär att nyheter troligen kommer att upplevas mer som en process snarare än som en färdig produkt vilket varit fallet med papperstidningarnas nyheter. I och med de många, upp till 20 stycken, och ibland motsägelsefulla versionerna syns insamling av och den journalistiska bearbetningen av materialet i högre utsträckning på nätet än i papperstidningar. Det innebär också att läsaren har större möjlighet att se delar av, men inte hela, gatekeepingprocessen.



Journalistiken är en auktoritet eftersom vi vänder oss till journalistiken för att få kännedom om händelser runt om i världen. Grundförutsättningen för journalistikens trovärdighet baseras på korrektheten i det den rapporterar. Genom att tidigare dolda steg som varit ?backstage? i den journalistiska processen, insamlings- och bearbetningsfasen i och med Internet verkar bli mer synliga eller ?frontstage? exponeras också de fel och brister i journalistikens insamlings- och bearbetningsfas som tidigare har varit backstage. Detta leder till att det blir väldigt svårt att över tid trovärdigt argumentera för ?journalistik som spegling av verklighet? från producenthåll. Detta torde innebära en omdefiniering av och/eller en livlig diskussion om vad journalistik är.

• author: Karlsson, Michael
• supervisor: Peter Dahlgren
• opponent: Professor Ekecrantz, Jan, JMK Stockholms universitet
• organization: Media and Communication Studies
• alternative title: Online journalism : An explorative case study of digital characteristics on four Swedish news sites
• publishing date: 2006
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Media and Communications
• keywords: Press and communication sciences, Journalism and New media, Digital journalism, Online journalism, Epistemology of news, Internet, Multimedia, media, Internet, Multimedia, Journalistik, media, kommunikation
• in: Media and communication studies
• pages: 240 pages
• defense location: Edens hörsal Lunds universitet
• defense date: 2006-02-24 13:00:00
• ISBN: 91-7267-212-9
• language: Swedish
• LU publication?: yes
• id: 1046385c-d362-459e-a3e1-84bf51e862c4 (old id 25737)
• date added to LUP: 2016-04-04 11:13:34
• date last changed: 2021-12-06 20:04:43