Advanced

Bränder i småhus

Ondrus, Julia (1991) In LUTVDG/TVBB--3055--SE 3055.
Abstract (Swedish)
Resultat fran undersökningen visar att personrisker (inklusive dödsrisken) vid brand i ett småhus är tämligen oberoende av husets konstruktion. Trähus och stenhus kan därför klassificeras som likvardiga. Egendomsskador påverkas förutom av husets innehåll och beskaffenhet även av husets utformning och konstruktion. En brännbar konstruktion, speciellt vindsbjälklag- och yttertakkonstruktion innebär i händelse av brand att skadorna blir mer omfattande och ersattningskostnaderna därmed något högre. I Sverige intraffar årligen ca 10 000 bränder i bostader, vilket innebär 2,5 bränder per 1000 bostader och år. Något mer än hälften intraffar i småhus, ca 3

bränder per 1000 småhus och år. Stora bränder, dvs där branden utvecklas till... (More)
Resultat fran undersökningen visar att personrisker (inklusive dödsrisken) vid brand i ett småhus är tämligen oberoende av husets konstruktion. Trähus och stenhus kan därför klassificeras som likvardiga. Egendomsskador påverkas förutom av husets innehåll och beskaffenhet även av husets utformning och konstruktion. En brännbar konstruktion, speciellt vindsbjälklag- och yttertakkonstruktion innebär i händelse av brand att skadorna blir mer omfattande och ersattningskostnaderna därmed något högre. I Sverige intraffar årligen ca 10 000 bränder i bostader, vilket innebär 2,5 bränder per 1000 bostader och år. Något mer än hälften intraffar i småhus, ca 3

bränder per 1000 småhus och år. Stora bränder, dvs där branden utvecklas till större än ett övertant rum uppstår i 36% av alla småhusbränder. I småhus med ett inre ytskikt av brännbart material (t ex träpanel) leder 48% av alla bränder till stor brand. Uppvärmning, soteld och hantering av eld utgör 50% av biandorsaker i småhus. Personrisker har bedömts och analyserats genom att studera uppgifter om dödsbrander. I Sverige inträffar p g a brand ca 120 dödsfall per år. Antalet dödsbränder är ca 2 per 100 000 bostader och år - ungefar lika mycket i småhus som i flerfamiljshus. Uppgifter om skillnader mellan trähus och stenhus saknas. Utländska undersökningar visar att dödsrisken utgörs i första hand av bostadens innehåll, alltså den lösa inredningen. Branden behöver inte ens leda till övertandning i initialrummet for att dödsrisken i form av rökförgiftning skall förekomma. Egendomsskaderisker for småhus återspeglas i försakringsbolagens andel av små och stora skador p g a brand (småskador < 800 000 kr per skada; stora skador > 800 000 kr per skada) samt ersättningskostnader för dessa. En analys av Länsförsäkringars brandskadestatistik for åren 1987-1989 visar att andelen brandskador ökar med småhusens planyta och höjd. I Länsförsäkringars brandskadestatistik delas småhusen i två grupper. I gruppen "ej sten”-hus ingår trähus med bl a fasadpanel. Trähus med fasadtegel ingår däremot i gruppen "sten"-hus. Denna indelning gör det svårt att med säkerhet särskilja brandskador i trä- resp stenhus i allmänhet. I undersökningen jämförs alltså hus av kategorin "sten”- med kategorin "ej sten”-hus. Analysen visar att andelen egendomsskador skiljer sig något för dessa två kategorier. Skillnaderna mellan andelarna egendomsskador ökar med ökad husstorlek till "ej sten”-husens nackdel. Kostnad per skada for små brandskador for "sten”- resp "ej sten”-hus uppgår till 20 000 kr resp 24 000 kr per skada inom den aktuella treårsperioden. För stora skador uppgår kostnaden per skada till 1,3 miljoner kr resp 1,4 miljoner kr per skada. Kostnaden per skada för stora brandskador stiger med ökad planyta dock inte med husets höjd! Detta tyder på att det är skador på yttertakkonstruktionen som mest påverkar ersättningskostnaderna. Att andelen brandskador ökar med ökad husstorlek kan förklaras dels genom att ju större hus, desto flera rum där branden kan börja, dels genom den öppna geometri som möjliggör både horisontell och vertikal brandspridning, framförallt till vindsutrymmet och yttertakkonstruktionen. Datorberäkningar visar att i det tidiga skedet av brand i rum har husets konstruktion och dess brännbarhet inte någon nämnvärd inverkan på varken rökfyllnad eller temperaturstegring vid en brand. Rummet blir snabbt rökfyllt även vid små brander, t ex då en ensam soffa brinner. Om övertandning i rummet inträffar eller inte avgörs av initialbrandens storlek, närvaron av brännbara innerbeklädnader och konstruktionens termiska egenskaper, dock inte av konstruktionens brännbarhet. T ex kan i ett rum med väggar och bjälklag av lättbetong samma initialbrand leda till snabbare övertandning än i ett rum med väggar och bjälklag av träreglar, gipsskivor och mineralull. Sammanfattningsvis kan konstateras att personrisker avgörs av husets innehall i form av den lösa inredningen. Konstruktionen har föga inverkan på personriskerna. Egendomsskador påverkas förutom av husets innehåll även av husets beskaffenhet, planlösning och konstruktion. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
publishing date
type
Book/Report
publication status
published
subject
in
LUTVDG/TVBB--3055--SE
volume
3055
pages
36 pages
publisher
Department of Fire Safety Engineering and Systems Safety, Lund University
ISSN
0284-933X
language
Swedish
LU publication?
no
id
17f28804-683d-4852-be93-92bb56698408 (old id 1267756)
date added to LUP
2008-11-17 12:21:29
date last changed
2016-06-29 08:55:28
@techreport{17f28804-683d-4852-be93-92bb56698408,
  abstract     = {Resultat fran undersökningen visar att personrisker (inklusive dödsrisken) vid brand i ett småhus är tämligen oberoende av husets konstruktion. Trähus och stenhus kan därför klassificeras som likvardiga. Egendomsskador påverkas förutom av husets innehåll och beskaffenhet även av husets utformning och konstruktion. En brännbar konstruktion, speciellt vindsbjälklag- och yttertakkonstruktion innebär i händelse av brand att skadorna blir mer omfattande och ersattningskostnaderna därmed något högre. I Sverige intraffar årligen ca 10 000 bränder i bostader, vilket innebär 2,5 bränder per 1000 bostader och år. Något mer än hälften intraffar i småhus, ca 3<br/><br>
bränder per 1000 småhus och år. Stora bränder, dvs där branden utvecklas till större än ett övertant rum uppstår i 36% av alla småhusbränder. I småhus med ett inre ytskikt av brännbart material (t ex träpanel) leder 48% av alla bränder till stor brand. Uppvärmning, soteld och hantering av eld utgör 50% av biandorsaker i småhus. Personrisker har bedömts och analyserats genom att studera uppgifter om dödsbrander. I Sverige inträffar p g a brand ca 120 dödsfall per år. Antalet dödsbränder är ca 2 per 100 000 bostader och år - ungefar lika mycket i småhus som i flerfamiljshus. Uppgifter om skillnader mellan trähus och stenhus saknas. Utländska undersökningar visar att dödsrisken utgörs i första hand av bostadens innehåll, alltså den lösa inredningen. Branden behöver inte ens leda till övertandning i initialrummet for att dödsrisken i form av rökförgiftning skall förekomma. Egendomsskaderisker for småhus återspeglas i försakringsbolagens andel av små och stora skador p g a brand (småskador &lt; 800 000 kr per skada; stora skador &gt; 800 000 kr per skada) samt ersättningskostnader för dessa. En analys av Länsförsäkringars brandskadestatistik for åren 1987-1989 visar att andelen brandskador ökar med småhusens planyta och höjd. I Länsförsäkringars brandskadestatistik delas småhusen i två grupper. I gruppen "ej sten”-hus ingår trähus med bl a fasadpanel. Trähus med fasadtegel ingår däremot i gruppen "sten"-hus. Denna indelning gör det svårt att med säkerhet särskilja brandskador i trä- resp stenhus i allmänhet. I undersökningen jämförs alltså hus av kategorin "sten”- med kategorin "ej sten”-hus. Analysen visar att andelen egendomsskador skiljer sig något för dessa två kategorier. Skillnaderna mellan andelarna egendomsskador ökar med ökad husstorlek till "ej sten”-husens nackdel. Kostnad per skada for små brandskador for "sten”- resp "ej sten”-hus uppgår till 20 000 kr resp 24 000 kr per skada inom den aktuella treårsperioden. För stora skador uppgår kostnaden per skada till 1,3 miljoner kr resp 1,4 miljoner kr per skada. Kostnaden per skada för stora brandskador stiger med ökad planyta dock inte med husets höjd! Detta tyder på att det är skador på yttertakkonstruktionen som mest påverkar ersättningskostnaderna. Att andelen brandskador ökar med ökad husstorlek kan förklaras dels genom att ju större hus, desto flera rum där branden kan börja, dels genom den öppna geometri som möjliggör både horisontell och vertikal brandspridning, framförallt till vindsutrymmet och yttertakkonstruktionen. Datorberäkningar visar att i det tidiga skedet av brand i rum har husets konstruktion och dess brännbarhet inte någon nämnvärd inverkan på varken rökfyllnad eller temperaturstegring vid en brand. Rummet blir snabbt rökfyllt även vid små brander, t ex då en ensam soffa brinner. Om övertandning i rummet inträffar eller inte avgörs av initialbrandens storlek, närvaron av brännbara innerbeklädnader och konstruktionens termiska egenskaper, dock inte av konstruktionens brännbarhet. T ex kan i ett rum med väggar och bjälklag av lättbetong samma initialbrand leda till snabbare övertandning än i ett rum med väggar och bjälklag av träreglar, gipsskivor och mineralull. Sammanfattningsvis kan konstateras att personrisker avgörs av husets innehall i form av den lösa inredningen. Konstruktionen har föga inverkan på personriskerna. Egendomsskador påverkas förutom av husets innehåll även av husets beskaffenhet, planlösning och konstruktion.},
  author       = {Ondrus, Julia},
  institution  = {Department of Fire Safety Engineering and Systems Safety, Lund University},
  issn         = {0284-933X},
  language     = {swe},
  pages        = {36},
  series       = {LUTVDG/TVBB--3055--SE},
  title        = {Bränder i småhus},
  volume       = {3055},
  year         = {1991},
}