Pamfletter! : En diskursiv praktik och dess strategier i tidig svensk politisk offentlighet

Abstract

This thesis discusses argumentative strategies for legitimation and delegitimation in political pamphlets published in 1769 and in 1809–1810, each period representing the onset of democracy and freedom of the press. The aim of the study is twofold. The empirical aim is to examine the political language in the early political debate in pamphlets, with a focus on how the discursive strategies of legitimation and delegitimation are realised linguistically in the emerging public sphere. The theoretical and methodological aim is to discuss the kind of understanding modern methods of text analysis, specifically such used in Critical Discourse Analysis (CDA), can provide in the analysis of texts as old as 250 years. The thesis uses a framework for analysing legitimation as put forward by van Leeuwen and Wodak and proposes a framework for the analysis of delegitimation strategies. Specific attention is given to irony as a delegitimation strategy. Both quantitative and qualitative analyses are performed on the material (consisting of 232 pamphlets) and an extensive description of the context is given in order to provide a deeper understanding of the discursive practice of debate in pamphlets – which is necessary for the analysis of discursive strategies.



The pamphlets in the two periods share many characteristics, but also exhibit many differences that can partly be explained by differences in context. The different contexts yield texts with seemingly different functions: while proposals and attacks seem to be prototypical text functions for political debate, the second period also has many texts that function as appeals for unity and mythopoetic narratives. Other differences between the periods concern the choice of authorisation strategies, the extent of moral evaluation and the use of mythopoesis. The most striking difference is that delegitmising strategies are much less frequent in the debate in the second period, 1809–1810, when the political situation was dramatic and delicate.



The theoretical discussion in this thesis circles around the concept of rationalisation and proposes a concept of irrationalisation. Irony is then seen as the prototypical irrationalisation strategy.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

I denna avhandling undersöks argumentationsstrategier för att legitimera eller delegitimera en sak eller person i Sveriges tidiga politiska debatt i pamfletter. Det empiriska syftet med är att undersöka det politiska språket i den framväxande politiska offentligheten, med fokus på år 1769 och 1809-1810. Det teoretiska och metodologiska syftet är att diskutera vilket slags förståelse moderna metoder för textanalys, särskilt sådana som använts inom kritisk diskursanalys, kan ge för texterna och deras kontext. I avhandlingen analyseras legitimering utifrån en modell som använts av van Leeuwen & Wodak, och en modell för analys av delegitimering diskuteras. Särskild uppmärksamhet ges ironi, som här ses som en irrationaliseringsstrategi.



Pamfletterna undersöks som en diskursiv praktik, och en omfattande beskrivning av kontexten och den politiska diskussionen tillhandahåller en tolkningsram för analyserna. De undersökta perioderna karaktäriseras av intensiva diskussioner i en framväxande politisk offentlighet. Pamfletterna i de olika perioderna uppvisar många likheter, men också skillnader som delvis har sin förklaring i kontexten. De olika historiska och politiska situationerna ger texter med olika funktioner: medan förslag och angrepp tycks vara prototypiska textfunktioner i politisk debatt uppvisar den andra perioden, 1809-1810, också texter som tycks fungera som mytskapande berättelser och maningar till enighet. Det finns också andra skillnader: I 1769 års texter är det vanligt använda sig av auktorisering genom att hänvisa till lagtext. Det är också förhållandevis vanligt att använda ironi, som här betraktas som en irrationaliseringsstrategi. Pamfletterna som skrevs i det känsliga läget efter statskuppen 1809 har högre grad av moralisk värdering och fler mytskapande berättelser, men färre delegitimerande strategier.



Studien bidrar med ett nytt angreppssätt till förståelsen av en äldre periods politiska texter. Den visar också hur skillnader i historisk och diskursiv kontext ger texter med delvis olika funktioner i den politiska debatten och påverkar valet av argumentationsstrategier.



Pamfletterna undersöks som en diskursiv praktik, och en omfattande beskrivning av kontexten och den politiska diskussionen tillhandahåller en tolkningsram för analyserna. De undersökta perioderna karaktäriseras av intensiva diskussioner i en framväxande politisk offentlighet. I 1769 års texter är det vanligt använda sig av auktorisering genom att hänvisa till lagtext. Det är också förhållandevis vanligt att använda ironi, som här betraktas som en irrationaliseringsstrategi. Pamfletterna som skrevs i det känsliga läget efter statskuppen 1809 har högre grad av moralisk värdering och fler mytskapande berättelser, men färre delegitimerande strategier.



Studien bidrar med ett nytt angreppssätt till förståelsen av en äldre periods politiska texter. Den visar också hur skillnader i historisk och diskursiv kontext ger texter med delvis olika funktioner i den politiska debatten och påverkar valet av argumentationsstrategier.

• author: Gustafsson, Anna W
• supervisor: Jan Svensson; Ingemar Oscarsson
• opponent: professor Berge, Kjell Lars, Universitetet i Oslo
• organization: Swedish
• alternative title: Pamphlets! : A Discursive Practice and its Strategies in the Early Swedish Political Public Sphere
• publishing date: 2009
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Languages and Literature
• keywords: legitimation, pamphlets, discursive practice, discourse history, public sphere, political debate, ironi, irrationalisering, rationalisering, delegitimering, legitimering, 1809, 1769, diskursiv praktik, pamfletter, politisk debatt, offentlighet, diskurshistoria, delegitimation, rationalisation, irrationalisation, irony
• in: Lundastudier i nordisk språkvetenskap. Serie A
• volume: 66
• pages: 267 pages
• defense location: Humanisthusets hörsal, Språk- och litteraturcentrum, Helgonabacken 12, Lund
• defense date: 2009-02-07 10:15:00
• ISSN: 0347-8971
• ISBN: 978-91-628-7660-9
• language: Swedish
• LU publication?: yes
• additional info: The information about affiliations in this record was updated in December 2015. The record was previously connected to the following departments: Centre for Languages and Literature (015016000), Swedish (015011001)
• id: 86d6c92b-146c-4267-bbd9-4e415fdd90c4 (old id 1274937)
• date added to LUP: 2016-04-01 14:21:53
• date last changed: 2019-05-22 06:51:21