Opening workshops : Pragmatic commoning and degrowth transformations in a neoliberal Nordic welfare state

Abstract

Alternative building as an interstitial mode of transformation plays a central role in the discussion of strategies for degrowth. In this debate the questions of how alternative projects can be scaled up and how degrowth politics can gain broad societal support have been identified as crucial. In this context open workshops – grassroots infrastructures for creative activities, such as repair, upcycling, repurposing, prototyping, building and experimentation – have been framed as commons, enabling post-capitalist practices and therewith contributing to social-ecological transformations. I focus on open workshops in Sweden, a neoliberal Nordic welfare state. The open workshops I investigate are organised as associations. I contextualise associations in Sweden as a crucial part of
society, while they, however, exist in a tension between a historical welfare state ideal and a neoliberal reality. With the dissertation I examine, how open workshops are organised in Sweden; which challenges co-organisers meet; and what can be learned from these practices and challenges beyond their specific contexts. I investigate these questions empirically with the help of participant
observations, interviews and documents. In the analysis I argue that the process of co-organisation in open workshops in Sweden can be understood as pragmatic commoning. Finding and accessing suitable and affordable premises as well as encouraging responsible engagement of association members are crucial for the co-organised open workshops. Commoning practices develop over time and in struggle against embodied neoliberal values and practices. The thesis suggests that such pragmatic commoning can inspire local transformation of social imaginaries when dominant perceptions are in contradiction to desired practices. The case of pragmatic commoning shows how post-capitalist degrowth values can multiply beyond explicit degrowth projects. In conclusion, the thesis asks how degrowth advocates can work strategically with pragmatic non-exploitative practices that emerge within existing institutions and projects. The focus for possible transformation lies here on the contextualized social imaginary and its everyday enactment and reproduction.

Abstract (Swedish)

Avhandlingen undersöker föreningar i Sverige som organiserar öppna verkstäder. Öppna verkstäder, vilka också kallas för makerspaces, är platser som möjliggör skapande. Verktyg, maskiner och kunskap är delade mellan användarna. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur föreningar organiserar sina delade verkstäder, vilka svårigheter föreningarna möter samt vilka implikationer detta har för den bredare akademiska diskussionen om social-ekologisk omställning.
Teoretiskt riktar sig avhandlingen till degrowthdebatten. Degrowth är på svenska översatt till nerväxt, och syftar till ett politiskt projekt som söker att ställa om samhällsorganisation från dess nuvarande orientering mot ekonomisk tillväxt. I stället för att orientera politik efter BNP-tillväxt är tanken att den ska orientera sig efter människans och andra organismers välmående. Värderingar som är centrala i nerväxtidén är till exempel: samarbete i stället för konkurrens, ansvar i stället för exploatering, delande i stället för privatisering och ackumulering.
En central fråga inom nerväxtdebatten är hur en omställning ska kunna genomföras. Nerväxtidéer har hittills testats och blomstrat i små projekt såsom stadsodling eller boendekooperativ, framför allt i södra delarna av Europa, och ofta initierade av aktivister eller för att möta behov i krissituationer. Öppna verkstäder diskuteras som ett exempel av en praktik som både kan inspirera till samarbete, delande och ansvarstagande, vilket skulle behövas om fler saker blir reparerade och lokalt producerade efter behov. I relation till sådana småskaliga ideella projekt är frågan hur de kan blir flera och större. En annan relaterad fråga är hur flera människor kan komma att stödja en nerväxtomställning.
Syftet med avhandlingen är att bidra till nerväxtdebatten och frågan om omställning. Mer specifikt har tre forskningsfrågor styrt forskningen: Hur etableras och upprätthålls öppna verkstäder i Sverige? Vilka är de viktigaste utmaningarna för att skapa och upprätthålla öppna verkstäder som allmänningar i detta sammanhang, och hur kan vi förstå dessa utmaningar? Vad kan en förståelse av detta fenomen, med dess specifika möjligheter och utmaningar, bidra till debatten om strategier för en nerväxtomställning?
För att undersöka öppna verkstäder använde jag mig av kvalitativa forskningsmetoder: deltagande observation och intervjuer. Materialet analyserade jag i dialog med nerväxtdebatten och det lokala och historiska sammanhanget.
Avhandlingen har elva kapitel, vilka jag här sammanfattar. Det första introducerar forskningssyftet och den kontext som beskrivs i början av den här sammanfattningen. Kapitel två är ett konceptuellt kapitel, där jag utforskar nerväxtforskningen i relation till frågan om hur en omställning kan främjas. I detta kapitel introducerar jag också begreppet commoning. Commoning är verbformen av commons, på svenska allmänning, det vill säga resurser som är delade. Att använda verbet commoning understryker det aktiva och pågående. En allmänning gemen-skapas genom den vardagliga användningen och gemensamma skötseln. Senare i avhandlingen använder jag begreppet commoning för att beskriva de praktiker genom vilka föreningar skapar och underhåller verkstäder.
I kapitel tre undersöker jag föreningen som organisationsform. Syftet med kapitlet är att visa den roll föreningar har i Sverige, idag och historiskt. Att förstår det historiska sammanhanget inom vilket föreningar agerar är viktigt för att kunna förstå utmaningar och förhoppningar upplevda i samband med försöket att etablera och upprätthålla öppna verkstäder som föreningar. I detta kapitel diskuterar jag särskilt hur synen på och rollen av föreningar har förändrats i Sverige med det så kallade systemskiftet under 1990-talet.
Kapitel fyra är metodkapitlet, där jag beskriver forskningsmetoderna i detalj. Efter kapitel fyra börjar den empiriska delen av avhandlingen. Kapitel fem beskriver några av mina erfarenheter från deltagandet i en öppen verkstad. Fokuset i detta kapitel är att konkret lyfta fram hur delandet av infrastruktur, material och kunskap i verkstaden kan se ut. I kapitel sex beskriver jag hur fenomenet öppna verkstäder tar form i Sverige: vad är en öppen verkstad, och hur fungerar den.
I kapitel sju diskuterar jag med hjälp av empiriskt material hur öppna verkstäder etableras och organiseras i Sverige. Undersökningen visar att föreningar finner lösningar för att organisera sig genom att testa sig fram. Viktig för en välfungerande verkstad är både den materiella grunden till verkstaden, det vill säga dess maskiner, verktyg och verkstadslokalen. Men också det immateriella: medlemsgemenskapen och dess kultur. Jag visar hur medlemsgemenskapen behöver skapas och underhållas och hur gemenskap förstådd som praktik är grunden till commoning i verkstaden.
Kapitel sju pekar på olika problem som föreningarna möter, vilka jag analyserar och diskuterar i kapitel åtta och nio. De mest centrala hindren som jag identifierar är att hitta lämpliga lokaler (kapitel åtta) och att inspirera tillräckligt engagemang bland medlemmarna (kapitel nio).
I kapitel åtta utvecklar jag först de specifika behov som föreningarna har på sina lokaler. För att vara lämpliga behöver lokalerna tillåta både aktiviteter som låter och som smutsar ner, vilket utesluter många lokaler. Sen föredrar föreningarna en viss autonomi från till exempel kommunen i hur och när de använder lokalerna. Kapitlet visar hur föreningar får tillgång till lokaler med hjälp av till exempel kulturstöd, men att stödet ofta är villkorat och frekvent behöver förnyas. Med höga lokalkostnader är det svårt för föreningar att får tillgång till passande lokaler. Jag diskuterar dessa svårigheter i sammanhang med stadsomvandlingsprocesser, där äldre industriområden försvinner när bostadsområden växer. Med äldre industriområden försvinner också lämpliga lokaler för det slags skapande som öppna verkstäder vill möjliggöra.
I kapitel nio fokuserar jag på en annan utmaning i föreningarnas organisation. Att bedriva en öppen verkstad som förening, innebär ett stort behov av engagemang från medlemmarna. Infrastrukturen behöver skapas, servas och repareras, föreningens administration behöver skötas, och så behöver gemenskapen skapas och upprätthållas. Jag visar i kapitlet att föreningarna försöker fördela ansvar och konkreta uppgifter brett bland medlemmarna, men att långt ifrån alla bidrar eller ens sköter verkstaden ansvarsfullt. Den ojämna fördelningen av underhåll och ansvar diskuterar jag i relation till förändringar i synen på och administration av föreningar som jag spårar till 90-talets nyliberalisering i Sverige. När medlemmar betraktas mer och mer som konsumenter till en service, blir föreningar till serviceproducenter mer än gemensamma projekt av alla medlemmar. Här diskutera jag hur commoning eller gemenskapandet är en färdighet som behöver tränas och främjas, särskild när vi inte är vana vid att organisera tillsammans. Föreningar hamnar i kläm mellan ett samorganiserat ideal och den nyliberala individualistiska realiteten.
Kapitel tio är diskussionskapitlet där jag besvarar de tre forskningsfrågorna. Svaren till frågor ett och två ges genom synteser från kapitel fem till nio. Fråga tre rör vad diskussionen om öppna verkstäder i Sverige kan bidra till nerväxtdebatten. Här argumentera jag att commoning (gemenskapandet) kan uppstå utan politisk motivation eller trängande behov, utan även av pragmatiska skäl. Jag föreslår att se pragmatisk commoning som en symbiotisk förändringsprocess. Förändringen i organisationssätt, beteende och relationerna till verkstaden och till varandra sker för att möta motsägningar inom dominanta organisationssätt. När det visar sig att det inte fungerar att bedriva en verkstad utan att ta hänsyn till varandra och den materiella infrastrukturen, så blir det upplevbart att andra förhållningssätt är nödvändigt och mer lämpligt. Jag argumenterar för att nerväxtforskning behöver uppmärksamma lokala vardagliga motsättningar inom det tillväxtorganiserade samhället, bortom det nuvarande fokuset på stora motsättningar.
Avhandlingens sista kapitel är slutsatsen som summerar avhandlingen och pekar mot dess relevans inom nerväxtdebatten och för möjlig fortsatt forskning på temat. Jag föreslår att nerväxtforskning som fokuserar på förändringsprocesser kan utvecklas genom att lära sig mer om pragmatiska vardagliga förändringar som leder till, till exempel, commoning. I stället för att fokusera enbart på projekt som har nerväxt som uttryckligt mål, kan det vara meningsfullt att fråga hur icke-exploaterande relationer och ageranden kan bli vardagens norm utanför aktivistprojekt eller krissituationer. För det svenska sammanhanget påpekar jag att föreningarnas roll och potential är hotad när det demokratiska deltagandet och gemensamma organiserandet inte blir reproducerat i det vardagliga mötet i föreningslivet. Medan professionalisering av föreningar kan göra dem mera effektiva, så förlorar de samtidigt sin potential att skapa handlingskraftiga gemenskaper.

• author: Burkhart, Corinna
• supervisor: Anders Lund Hansen; Tomas Germundsson; Vasna Ramasar
• opponent: Associate Professor Bogadóttir, Ragnheiður, University of the Faroe Islands
• organization: Department of Human Geography
• publishing date: 2025-11
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Human Geography
• keywords: degrowth, commoning, social-ecological transformation, neoliberal Nordic welfare state, open workshops, social imaginary, associations, makerspace, Sweden, nerväxt, föreningar, öppna verkstäder, gemenskapandet, social-ekologisk omställning, nyliberal nordisk välfärdsstat
• pages: 390 pages
• defense location: Sal 111 ("Världen"), Sölvegatan 10, Lund
• defense date: 2025-11-28 10:15:00
• ISBN: 978-91-8104-719-6
• ISBN: 978-91-8104-718-9
• language: English
• LU publication?: yes
• id: 13f3e023-58bd-4aa8-abb0-23e39abeb792
• date added to LUP: 2025-11-03 15:11:07
• date last changed: 2025-11-05 15:19:10