Krishantering, hushåll och stormen Gudrun : Att analysera hushålls krishanteringsförmåga och sårbarheter

Abstract

Severe crises and disasters such as the Hurricane Gudrun and their consequences will probably occur in the future. However, there are many uncertainties concerning disasters and their effects. New scientific approaches and methods for crisis and disaster research must be developed to increase the knowledge and ability of societies to manage known and unknown threats. Substantial research on the emergency preparedness and crises and disaster management capability of agencies, organizations and institutions exists in Sweden and the Nordic countries. Despite this, there is a general lack of research on the crisis management capability of citizens, individuals, groups and households. This thesis should be seen as a complementary approach within the crisis and disaster research field.
The aim of the thesis is to develop and test a theoretical framework for analyzing the crisis management capability and vulnerability of households, and external actors' interaction with and assistance to vulnerable households during severe emergencies and disasters.
The design of the theoretical framework including an analytical model for description and analysis of household crisis management capability and vulnerability departs from a hurricane-perspective, with a particular focus on the hurricane Gudrun. The theoretical framework draws on the concept of the household, concepts from actor-network theory (ANT) and time-geography. Concepts such as actor, actant, actor-network, relations, network stability, mobilization, immutable mobiles, projects, restrictions, pockets of local order etc, together provide an important basis for the analysis of household crisis management capability and vulnerability.
Based on an analysis of interviews with 41 affected members of households and focus group interviews with 30 municipal officials, a discussion of what constitutes internal and external crisis management capability from a household perspective, is presented.
The thesis results in a theoretical framework and a model useful for analysis of household management capability and vulnerability during other severe emergencies than those caused by hurricanes. In this way, the thesis provides a contribution to the development of a more general analytical model related to household crisis management capability and vulnerability.
The thesis also generates significant and useful results and strategies involving both household crisis management capability and the capability of external societal actors’ capability to interact with and support vulnerable households during severe crises and disasters.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract
Större kriser och katastrofer som stormen Gudrun och dess konsekvenser är sannolikt att vänta i framtiden. Det råder dock ovisshet om vilka kriserna kommer att vara och under vilka förutsättningar. Nya och kompletterande vetenskapliga studier och metoder inom kris- och katastrofforskningen måste till för att öka samhällets kunskap om och förmåga att hantera kända och okända hotbilder. I Sverige och norden finns en omfattande forskning om myndigheters, organisationers och institutioners krisberedskap och förmåga att hantera större kriser och katastrofer. Denna avhandling skall ses som en kompletterande forskningsansats inom kris- och katastrofforskningsfältet.
Avhandlingen syftar till att utveckla och pröva en teoretisk begreppsapparat för analys av hushålls krishanteringsförmåga och sårbarheter samt analys av externa aktörers samverkan med och stöd till utsatta hushåll i samband med större kriser och katastrofer.
Avhandlingens teoretiska utveckling är i första hand relaterad till de konsekvenser, erfarenheter och upplevelser som en kraftig storm kan ge upphov till. Därför ges en introducerande kunskapsöversikt över stormar från ett svenskt perspektiv och med särskild fokus på stormen Gudrun (kapitel 2).
En introduktion av kris- och katastrofrelaterade begrepp och en översikt över kris- och katastrofforskningsfältet med inriktning mot främst geografi och sociologi ger teoretisk input och motivering till avhandlingens forskningsansats (kapitel 3).
Utformningen av avhandlingens teoretiska begreppsapparat inklusive analysmodell för beskrivning och analys av hushålls krishanteringsförmåga och sårbarheter sker utifrån ett stormperspektiv och med särskild fokus på stormen Gudrun. Begreppsutvecklingen utgår från det centrala begreppet hushåll och vidare begrepp från främst aktör-nätverksteorin (ANT) men även från tidsgeografi. Begrepp som aktör, aktant, aktör-nätverk, relationer, nätverksstabilitet, mobilisering, immutable mobiles, projekt, restriktioner, ordnad tidrumsficka m.fl. utgör tillsammans viktiga utgångspunkter för analys av hushålls krishanteringsförmåga och sårbarheter (kapitel 4).
Avhandlingens vetenskapliga metod bygger i huvudsak på teorikonstruktion, abduktiv slutledning och argumentation utifrån kvalitativa data. En initial teoretisk begreppsapparat formuleras utifrån såväl genomgångar av befintlig teori som generaliseringar baserad på empirin (kapitel 5).
Genom analys av samtalsintervjuer med 41 drabbade hushållsmedlemmar utvecklas vad som konstituerar intern respektive extern krishanteringsförmåga utifrån ett hushållsperspektiv (kapitel 6).

Genom analys av fokusgruppsintervjuer med 30 kommunala tjänstemän identifieras och utvecklas begreppsmässigt olika former av kommunala kommunal grupperingar av människor och artefakter (aktantmobiliseringar) och deras erfarenheter och stöd till utsatta hushåll i samband stormen Gudrun (kapitel 7).
I en utvecklad analysmodell sammanfattas den teoretiska begreppsutvecklingen med bl.a. utvecklade definitioner av intern respektive extern krishanteringsförmågan utifrån ett hushållsperspektiv. Begränsande och förstärkande krishanteringsförmågor relateras till sårbarhet respektive robusthet. En specifik analys av fyra enskilda hushålls sårbarheter och robustheter visar begreppsapparatens tillämpbarhet (kapitel 8).
Ett resultat från avhandlingen är att dess begreppsapparat och analysmodellen skall kunna prövas och användas för analys av hushålls krishanteringsförmåga och sårbarheter i samband med andra större påfrestningar än stormen Gudrun. På så sätt skall den ge ett bidrag till utvecklandet av en mer generell analysmodell av hushåll och deras krishanteringsförmåga (kapitel 9).
Andra intressanta resultat är bl.a. att privata insatser i samband med större kriser eller katastrof, där hushållet utgör en väsentlig analysenhet, bör studeras i större utsträckning än de hittills gjort. Kunskapen om hushålls sårbarheter och förmågor att hantera kriser är också viktig att uppmärksamma och kanalisera till professionella samhällsaktörer på lokal, regional och nationell nivå. Även samverkan mellan professionella och lokala samhällsaktörer, i detta fall byalag, sockenråd, lokala föreningar m.fl., gällande krisberedskap och krishantering bör utökas i syfte att förbättra det svenska krishanteringssystemet(kapitel 9).

Ett analytiskt resultat är att hushålls förmåga att hantera kriser analyseras utifrån effekter av mobiliserade aktanter och tillhörande handlingar. De kedjor av aktanter som mobiliseras för att få projekt utförda, sträcker sig även utanför hushållens domäner och således utanför deras kontroll och makt. För att tillgodose hushållet och dess medlemmars grundläggande behov behövs utåtgående sociotekniska länkar. Externa aktantnätverks roller och interaktion med hushållen utgör därför en väsentlig del av förmågan att hantera kriser, här karaktäriserade som extern krishanteringsförmåga. Gränserna mellan hushålls interna och externa aktantnätverks domäner är diffusa och mobila och styrs av bl.a. olika samhällsaktörers makt och kontroll (kapitel 9).

Bland strategier för att stärka hushålls interna krishanteringsförmåga återfinns förberedelser för att antingen ansluta reservaggregat till hushållet eller att ersätta och komplettera viktiga elberoende aktanter med alternativa lösningar. Andra strategier har att göra med att hushållsmedlemmar mentalt förbereder sig för större kriser samt hur de är aktiva i lokala föreningar och organisationer (kapitel 9).
Bland strategier för att stärka den externa krishanteringsförmågan, d.v.s. samhällsaktörers förmåga att samverka med och stödja utsatta hushåll, återfinns bl.a. att utveckla samverkan mellan kommuner och lokala aktörer som sockenråd, byalag, LRF och andra frivilliga organisationer, öka möjliga informationskanaler mellan professionella och drabbade aktörer, öka kunskapen och användningen av GIS, informationssystem, identifiera och bistå viktiga nyckelpersoner i kommunala och andra krishanteringsorganisationer (kapitel 9).
Avhandlingen avslutas med att peka ut ett antal viktiga områden för fortsatt forskning om hushåll och deras krishanteringsförmåga.

• author: Guldåker, Nicklas
• supervisor: Per Olof Hallin; Tuija Nieminen Kristofersson
• opponent: Associate Professor Gren, Martin, Department of Conservation, University of Gothenburg
• organization: Department of Human Geography; LUCRAM (Lund University Center for Risk Analysis and Management-lup-obsolete (research group)
• publishing date: 2009
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Human Geography
• keywords: Household, Actor-network theory, Hurricane Gudrun, Crisis management, Vulnerability, Crisis management capability, Time-geography, Krishantering, Stormen Gudrun, Krishanteringsförmåga, Hushåll, Aktör-nätverksteorin, Sårbarhet, Tidsgeografi
• in: Meddelanden från Lunds universitets geografiska institution. Avhandlingar
• volume: 185
• pages: 344 pages
• defense location: Room F111- Världen, Geocentrum byggnad I, Sölvegaten 10, Lund
• defense date: 2009-11-27 10:15:00
• external identifiers: scopus:78649593713
• ISSN: 0346-6787
• ISBN: 978-91-976521-6-2
• project: FRIVA
• project: Frequency and scope of nature-related crises (2007-2010) (within FRIVA II)
• project: Perspectives on vulnerability and need for help in the management of crises (within FRIVA II)
• language: Swedish
• LU publication?: yes
• id: 6d4fdffc-ccbc-4aaf-89a9-1f6ffddf012c (old id 1497449)
• date added to LUP: 2016-04-04 13:23:30
• date last changed: 2022-01-30 00:08:24