Advanced

Utveckling av en metod, Care Optimizer, för mätning av vårdbehov och resursanvändning inom kommunal äldreomsorg

Thorsell, Kajsa LU (2010) In Lund University, Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series 2011:6.
Abstract
Föreliggande avhandling består av fyra studier där det övergripande syftet med studierna var att utveckla ett mätinstrument för att bedöma vårdbehov och tidsåtgång relaterat till vilka personella resurser som krävs för att tillgodose aktuellt vårdbehov hos äldre boende på särskilda boenden inom kommunal äldreomsorg. Instrumentet har fått namnet Time in Care (TiC) och är uppdelat i två delar: Time in Care for need (TiC-n), som mäter det individuella omvårdnadsbehovet, och Time in Care for time (TiC-t), som mäter tiden det tar att utföra de vårdaktiviteter vilka är relaterade till vårdtagarnas omvårdnadsbehov. Denna utveckling beskrivs i studie 1 och 2. I studie 3 var syftet att bedöma aktuellt vårdbehov (TiC-n) hos vårdtagare inom särskilt... (More)
Föreliggande avhandling består av fyra studier där det övergripande syftet med studierna var att utveckla ett mätinstrument för att bedöma vårdbehov och tidsåtgång relaterat till vilka personella resurser som krävs för att tillgodose aktuellt vårdbehov hos äldre boende på särskilda boenden inom kommunal äldreomsorg. Instrumentet har fått namnet Time in Care (TiC) och är uppdelat i två delar: Time in Care for need (TiC-n), som mäter det individuella omvårdnadsbehovet, och Time in Care for time (TiC-t), som mäter tiden det tar att utföra de vårdaktiviteter vilka är relaterade till vårdtagarnas omvårdnadsbehov. Denna utveckling beskrivs i studie 1 och 2. I studie 3 var syftet att bedöma aktuellt vårdbehov (TiC-n) hos vårdtagare inom särskilt boende och den tidsåtgång (TiC-t) som krävdes för att med 32 omvårdnadsaktiviteter möta dessa vårdbehov, d.v.s. att mäta nursing intensity och slutligen var syftet i studie 4 att jämföra två metoder för resursfördelning av personal. Den första är en svensk metod (Care Optimizer) och den andra en i England etablerad metod (Acuity-Quality). Jämförelsen baseras på samma empiriska data. Syftet var även att analysera metodernas styrkor och svagheter relaterat till utfallet.





Studie 1 genomfördes på 13 särskilda boenden med sammanlagt 505 vårdtagare. Metodutvecklingen av TiC genomfördes med ett flertal analysmetoder. I studie 1 beräknades styrkan för respektive item med en faktoranalys (principal component) för att om möjligt reducera antalet items. Interbedömarreliabiliteten undersöktes med viktad kappa (kw). Homogeniteten för TiC-n undersöktes med Cronbach’s alpha. I studie 2 som innefattade underlag från två kommuner med liknande struktur bedömdes vårdbehovet på1282 vårdtagare. Beräkning genomfördes med samma analysmetoder som i studie 1. I studie 2 faställdes även brytpunkten i skalan på respektive vårdnivå med hjälp av regressionsanalys och scatterdiagram. I studie 3 utfördes tidsmätningarna med hjälp av en scannersticka med de 32 aktiviteterna inprogrammerade. Bearbetning skedde i ett skräddarsytt dataprogram. Intra-klass korrelationskoefficienten (ICC) beräknades av tidsåtgång för de 32 vårdaktiviteterna (totalt antal 10 546) i relation till vårdbehoven i de fem vårdnivåerna och de två undersökningsveckorna. Kruskal - Wallis test användes för att synliggöra hur skillnaderna i tiden fördelade sig mellan vårdnivåerna. Studie 4 innebar en progress av studie 2 och 3 med syfte att jämföra två metoder för att beräkna andelen personalresurser som krävdes för att möta vårdtagares vårdbehov. Care Optimizer metoden jämfördes med Acuity-Quality metoden . Metoderna har valts med utgångspunkt från att de båda inkluderar bedömning av vårdbehov. Samma empiriska data har lagts in i båda metodernas underlag för att få en så jämförbar utgångspunkt som möjligt. Båda metodernas slutresultat redovisas i Whole Time Equivalents (WTE’s) och kan därför jämföras.





Faktoranalysen i studie 1 resulterade i att fyra faktorer kunde reduceras till tre faktorer: Allmän omvårdnad (11 items), Medicinsk omvårdnad (1 items) och Kognitiv omvårdnad (7 items). Vid förnyad analys i studie 2 kunde de tre faktorernas resultat från studie 1 fastställas. Korrelationen mellan de tre faktorerna var vid analys med Spermans Rho signifikanta. För hela TiC-n var Cronbach’s alpha 0.85. Totalt förklarades 66,6 % av variansen. För att säkra interbedömarreliabiliteten gjordes en viktad kappa analys på hela materialet från båda kommunerna. Resultatet för respektive kommun visade ett kappa värde för kommun 1 (n=453) på 0.76 (spridning 0.50 – 0.97) och för kommun 2 (n=829) på 0,75 (spridning 0.60 – 0.87). Totalt för de båda kommunerna (n=1282) var kappavärdet 0.75. Regressionsanalys mellan behovspoäng och vårdnivå visade på ett justerat R2 för den första versionen av TiC-n med 16 items på 0.98 och för den andra versionen med 19 items på 0.95. I studie 3 var det sammanlagda medeltalet för de båda särskilda boendenas samtliga 14 aktiviteter i Direkt omvårdnadstid 6 minuter/vårdtagare och dag (spridning 1-73 minuter). I Indirekt omvårdnadstid var det 5 minuter/vårdtagare och dag (spridning 1-123 minuter) och i Arbetsplatsrelaterad omvårdnadstid var medeltalet 9 minuter (spridning 1-148 minuter). Intra-klass korrelationskoeffiecienten (ICC) beräknades till 0.854 (F test, p = .0001). Kruskal -Wallis test visade att tidsåtgången varierade som mest mellan vårdnivå fyra och fem. Resultatet i studie 4 visar att vid jämförelse mellan de båda metodernas resultat framkom en skillnad avseende hur många årsarbetare (WTE’s) relaterat till aktuellt vårdbehov som åtgick för att tillgodose aktuellt vårdbehov för respektive särskilt boende. I Care Optimizer metoden synliggjordes en skillnad avseende bemanning på respektive demensavdelning, vilket gör att medeltalet i vårdpoäng blir lägre för särskilt boende 1 då detta boende endast hade en avdelning för demensvård. Denna skillnad framkommer inte vid beräkning med Acuity- Quality metoden. Av resultatet framkom att vid jämförelse av de båda metoderna var Care Optimizer metoden mer känslig för hur de individuella vårdbehoven påverkade aktuell bemanning. Ett högre vårdpoäng i medeltal innebar att mer resurser krävdes. Care Optimizer metoden var dessutom inte beroende av att en tidsstudie gjordes för att fastställa tidsåtgången i respektive vårdnivå. De resurser som krävdes för att tillgodose aktuellt vårdbehov kunde vid beräkning i Care Optimizer metoden synliggöras direkt vid vårdbehovsbedömning med TiC-n.



Care Optimizer metoden behöver fortsatt forskning för att replikera de här erhållna resultaten och för att kunna genomföra eventuella modifieringar av såväl TiC-n som TiC-t. Studier behöver genomföras med ett större antal kommuner som också representerar storstad och landsbygd. Care Optimizer behöver kompletteras med en dimension som mäter personalens kompetens. Här återstår ett utvecklingsarbete för att formulera de viktigaste indikatorerna på vad som ska innefattas i kompetensbegreppet. Kriterier för en certifiering av att använda Care Optimizer metoder vore också önskvärd.



Konstateras kan att Care Optimizer är en potentiellt användbar metod för att utifrån individuellt bedömda vårdbehov bemanna kommunala särskilda boenden. Reliabilitet och validitet för TiC-n och TiC-t har i ett första skede fått stöd med gjorda analyser. Care Optimizer har en god känslighet för att möta förändringar i vårdbehov och vårdnivåer. Care Optimizer metoden är enkel att använda i jämförelse med andra metoder bemanning och slutligen Care Optimizer är kombinerad med en komplett mjukvara. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
supervisor
opponent
  • Ehrenberg, Anna, Högskolan Dalarna, Akademi Hälsa och samhälle
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
särskilda boenden, nursing intensity, vårdtyngd, vårdbehov, tidsstudier, Klassificeringsinstrument, resursfördelning, äldreomsorg.
in
Lund University, Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series
volume
2011:6
publisher
Lund University, Faculty of Medicine
defense location
Vårdvetenskapens hus, Hörsal 1, Baravägen 3, Lund
defense date
2011-01-21 09:00
ISSN
1652-8220
ISBN
978-91-86671-54-9
language
Swedish
LU publication?
yes
id
8c035e5c-9968-4e8f-b394-04c32bec5fc8 (old id 1749871)
date added to LUP
2011-01-04 14:36:24
date last changed
2018-05-29 11:32:47
@phdthesis{8c035e5c-9968-4e8f-b394-04c32bec5fc8,
  abstract     = {Föreliggande avhandling består av fyra studier där det övergripande syftet med studierna var att utveckla ett mätinstrument för att bedöma vårdbehov och tidsåtgång relaterat till vilka personella resurser som krävs för att tillgodose aktuellt vårdbehov hos äldre boende på särskilda boenden inom kommunal äldreomsorg. Instrumentet har fått namnet Time in Care (TiC) och är uppdelat i två delar: Time in Care for need (TiC-n), som mäter det individuella omvårdnadsbehovet, och Time in Care for time (TiC-t), som mäter tiden det tar att utföra de vårdaktiviteter vilka är relaterade till vårdtagarnas omvårdnadsbehov. Denna utveckling beskrivs i studie 1 och 2. I studie 3 var syftet att bedöma aktuellt vårdbehov (TiC-n) hos vårdtagare inom särskilt boende och den tidsåtgång (TiC-t) som krävdes för att med 32 omvårdnadsaktiviteter möta dessa vårdbehov, d.v.s. att mäta nursing intensity och slutligen var syftet i studie 4 att jämföra två metoder för resursfördelning av personal. Den första är en svensk metod (Care Optimizer) och den andra en i England etablerad metod (Acuity-Quality). Jämförelsen baseras på samma empiriska data. Syftet var även att analysera metodernas styrkor och svagheter relaterat till utfallet. <br/><br>
<br/><br>
<br/><br>
Studie 1 genomfördes på 13 särskilda boenden med sammanlagt 505 vårdtagare. Metodutvecklingen av TiC genomfördes med ett flertal analysmetoder. I studie 1 beräknades styrkan för respektive item med en faktoranalys (principal component) för att om möjligt reducera antalet items. Interbedömarreliabiliteten undersöktes med viktad kappa (kw). Homogeniteten för TiC-n undersöktes med Cronbach’s alpha. I studie 2 som innefattade underlag från två kommuner med liknande struktur bedömdes vårdbehovet på1282 vårdtagare. Beräkning genomfördes med samma analysmetoder som i studie 1. I studie 2 faställdes även brytpunkten i skalan på respektive vårdnivå med hjälp av regressionsanalys och scatterdiagram. I studie 3 utfördes tidsmätningarna med hjälp av en scannersticka med de 32 aktiviteterna inprogrammerade. Bearbetning skedde i ett skräddarsytt dataprogram. Intra-klass korrelationskoefficienten (ICC) beräknades av tidsåtgång för de 32 vårdaktiviteterna (totalt antal 10 546) i relation till vårdbehoven i de fem vårdnivåerna och de två undersökningsveckorna. Kruskal - Wallis test användes för att synliggöra hur skillnaderna i tiden fördelade sig mellan vårdnivåerna. Studie 4 innebar en progress av studie 2 och 3 med syfte att jämföra två metoder för att beräkna andelen personalresurser som krävdes för att möta vårdtagares vårdbehov. Care Optimizer metoden jämfördes med Acuity-Quality metoden . Metoderna har valts med utgångspunkt från att de båda inkluderar bedömning av vårdbehov. Samma empiriska data har lagts in i båda metodernas underlag för att få en så jämförbar utgångspunkt som möjligt. Båda metodernas slutresultat redovisas i Whole Time Equivalents (WTE’s) och kan därför jämföras. <br/><br>
<br/><br>
<br/><br>
Faktoranalysen i studie 1 resulterade i att fyra faktorer kunde reduceras till tre faktorer: Allmän omvårdnad (11 items), Medicinsk omvårdnad (1 items) och Kognitiv omvårdnad (7 items). Vid förnyad analys i studie 2 kunde de tre faktorernas resultat från studie 1 fastställas. Korrelationen mellan de tre faktorerna var vid analys med Spermans Rho signifikanta. För hela TiC-n var Cronbach’s alpha 0.85. Totalt förklarades 66,6 % av variansen. För att säkra interbedömarreliabiliteten gjordes en viktad kappa analys på hela materialet från båda kommunerna. Resultatet för respektive kommun visade ett kappa värde för kommun 1 (n=453) på 0.76 (spridning 0.50 – 0.97) och för kommun 2 (n=829) på 0,75 (spridning 0.60 – 0.87). Totalt för de båda kommunerna (n=1282) var kappavärdet 0.75. Regressionsanalys mellan behovspoäng och vårdnivå visade på ett justerat R2 för den första versionen av TiC-n med 16 items på 0.98 och för den andra versionen med 19 items på 0.95. I studie 3 var det sammanlagda medeltalet för de båda särskilda boendenas samtliga 14 aktiviteter i Direkt omvårdnadstid 6 minuter/vårdtagare och dag (spridning 1-73 minuter). I Indirekt omvårdnadstid var det 5 minuter/vårdtagare och dag (spridning 1-123 minuter) och i Arbetsplatsrelaterad omvårdnadstid var medeltalet 9 minuter (spridning 1-148 minuter). Intra-klass korrelationskoeffiecienten (ICC) beräknades till 0.854 (F test, p = .0001). Kruskal -Wallis test visade att tidsåtgången varierade som mest mellan vårdnivå fyra och fem. Resultatet i studie 4 visar att vid jämförelse mellan de båda metodernas resultat framkom en skillnad avseende hur många årsarbetare (WTE’s) relaterat till aktuellt vårdbehov som åtgick för att tillgodose aktuellt vårdbehov för respektive särskilt boende. I Care Optimizer metoden synliggjordes en skillnad avseende bemanning på respektive demensavdelning, vilket gör att medeltalet i vårdpoäng blir lägre för särskilt boende 1 då detta boende endast hade en avdelning för demensvård. Denna skillnad framkommer inte vid beräkning med Acuity- Quality metoden. Av resultatet framkom att vid jämförelse av de båda metoderna var Care Optimizer metoden mer känslig för hur de individuella vårdbehoven påverkade aktuell bemanning. Ett högre vårdpoäng i medeltal innebar att mer resurser krävdes. Care Optimizer metoden var dessutom inte beroende av att en tidsstudie gjordes för att fastställa tidsåtgången i respektive vårdnivå. De resurser som krävdes för att tillgodose aktuellt vårdbehov kunde vid beräkning i Care Optimizer metoden synliggöras direkt vid vårdbehovsbedömning med TiC-n.<br/><br>
<br/><br>
Care Optimizer metoden behöver fortsatt forskning för att replikera de här erhållna resultaten och för att kunna genomföra eventuella modifieringar av såväl TiC-n som TiC-t. Studier behöver genomföras med ett större antal kommuner som också representerar storstad och landsbygd. Care Optimizer behöver kompletteras med en dimension som mäter personalens kompetens. Här återstår ett utvecklingsarbete för att formulera de viktigaste indikatorerna på vad som ska innefattas i kompetensbegreppet. Kriterier för en certifiering av att använda Care Optimizer metoder vore också önskvärd. <br/><br>
<br/><br>
Konstateras kan att Care Optimizer är en potentiellt användbar metod för att utifrån individuellt bedömda vårdbehov bemanna kommunala särskilda boenden. Reliabilitet och validitet för TiC-n och TiC-t har i ett första skede fått stöd med gjorda analyser. Care Optimizer har en god känslighet för att möta förändringar i vårdbehov och vårdnivåer. Care Optimizer metoden är enkel att använda i jämförelse med andra metoder bemanning och slutligen Care Optimizer är kombinerad med en komplett mjukvara.},
  author       = {Thorsell, Kajsa},
  isbn         = {978-91-86671-54-9},
  issn         = {1652-8220},
  keyword      = {särskilda boenden,nursing intensity,vårdtyngd,vårdbehov,tidsstudier,Klassificeringsinstrument,resursfördelning,äldreomsorg.},
  language     = {swe},
  publisher    = {Lund University, Faculty of Medicine},
  school       = {Lund University},
  series       = {Lund University, Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series},
  title        = {Utveckling av en metod, Care Optimizer, för mätning av vårdbehov och resursanvändning inom kommunal äldreomsorg},
  volume       = {2011:6},
  year         = {2010},
}