Advanced

Flerdimensionell hushållning klarar ekonomin

Knutsson, Hans LU ; Mattisson, Ola LU and Ramberg, Ulf LU (2005) In Kommunal ekonomi p.30-32
Abstract (Swedish)
När vi som företagsekonomer ser på kommuners utveckling med de begrepp och modeller vi är vana att arbeta med, sticker kommunerna ut på många sätt. Kommunerna är ofta de mest resursrika organisationerna i sitt lokala sammanhang. Utifrån traditionella beskrivningar som antal anställda, omsättning, kundbasens omfattning, variation och bredd i serviceutbud, är det få omkringliggande organisationer som kan uppvisa en liknande resursrik karakteristik. Även i modernare beskrivningar av organisationers resurser, till exempel i vilken grad organisationer är ”kunskaps¬intensiva”, hävdar sig kommuner väl då utbildningsnivån överlag är hög. Att organisationer kan beskrivas som resursrika ger emellertid inga garantier för att de också är... (More)
När vi som företagsekonomer ser på kommuners utveckling med de begrepp och modeller vi är vana att arbeta med, sticker kommunerna ut på många sätt. Kommunerna är ofta de mest resursrika organisationerna i sitt lokala sammanhang. Utifrån traditionella beskrivningar som antal anställda, omsättning, kundbasens omfattning, variation och bredd i serviceutbud, är det få omkringliggande organisationer som kan uppvisa en liknande resursrik karakteristik. Även i modernare beskrivningar av organisationers resurser, till exempel i vilken grad organisationer är ”kunskaps¬intensiva”, hävdar sig kommuner väl då utbildningsnivån överlag är hög. Att organisationer kan beskrivas som resursrika ger emellertid inga garantier för att de också är framgångsrika.

Enligt senare års strategiforskning kommer framgång inte automatiskt genom traditionella förklaringsfaktorer, såsom rätt position på en marknad eller gynnsamma strukturella förhållanden, utan mer avgörande är hur organisationer hanterar sina resurser givet den position man har på en marknad (se t.ex. Barney, 1991). En organisation använder resurser för att utveckla, producera och leverera varor och tjänster. Resurserna kan vara antingen fysiska (naturresurser), mänskliga (kompetens), finansiella (finansiell ställning) eller organisatoriska. Med organisatoriska resurser avses organisationens historia, relationer, förtroende, kultur och interna styrsystem, det vill säga den specifika sammansättning av vanliga faktorer som ingen annan organisation kan skapa på samma sätt. Till dessa kommer ytterligare en organisatorisk resurs i form av de dominerande ledarskapsfilosofierna, som kännetecknar organisationen. Det är dock inte tillräckligt att enbart ha tillgång till värdefulla resurser, utan vad som är kritiskt är organisationens samlade förmåga att få utväxling av resurserna och på så vis erhålla konkurrensfördelar och uppnå framgång. Inte sällan betonas faktorer som individernas ständiga lärande och förmåga till anpassning.

Med denna ansats kan en organisations resurser och förmåga att förvalta dem utgöra en start för en analys avseende organisationens styrkor och svagheter samt förutsättningar att nå framgång i sin omgivning. Den övergripande fråga vi ställt oss, när vi använt denna ansats i ett kommunalt sammanhang, är på vilket sätt kommuner kan använda sin resursbas och anpassa den till det utbud och de målsättningar man strävar efter att förverkliga. Ett utförligt svar på denna fråga ges i en bok som vi ger ut på Studentlitteratur ut i början av 2006.

I denna artikel väljer vi att lyfta fram och beskriva fyra kommunala hushållningsstrategier. Vi gör detta utifrån de tolkningar vi gjort efter att, på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting, ha studerat kommuner som befunnit sig i olika ”typsituationer”. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Contribution to specialist publication or newspaper
publication status
published
subject
keywords
local government, resource based theory, strategy
categories
Popular Science
in
Kommunal ekonomi
issue
2005:6
pages
30 - 32
publisher
Föreningen Sveriges Kommunalekonomer
ISSN
0282-0099
language
Swedish
LU publication?
yes
id
a8fba913-7e5a-4f5e-a317-56dcc25678ff (old id 1764680)
date added to LUP
2011-01-26 15:36:57
date last changed
2016-04-16 04:21:39
@misc{a8fba913-7e5a-4f5e-a317-56dcc25678ff,
  abstract     = {När vi som företagsekonomer ser på kommuners utveckling med de begrepp och modeller vi är vana att arbeta med, sticker kommunerna ut på många sätt. Kommunerna är ofta de mest resursrika organisationerna i sitt lokala sammanhang. Utifrån traditionella beskrivningar som antal anställda, omsättning, kundbasens omfattning, variation och bredd i serviceutbud, är det få omkringliggande organisationer som kan uppvisa en liknande resursrik karakteristik. Även i modernare beskrivningar av organisationers resurser, till exempel i vilken grad organisationer är ”kunskaps¬intensiva”, hävdar sig kommuner väl då utbildningsnivån överlag är hög. Att organisationer kan beskrivas som resursrika ger emellertid inga garantier för att de också är framgångsrika. <br/><br>
Enligt senare års strategiforskning kommer framgång inte automatiskt genom traditionella förklaringsfaktorer, såsom rätt position på en marknad eller gynnsamma strukturella förhållanden, utan mer avgörande är hur organisationer hanterar sina resurser givet den position man har på en marknad (se t.ex. Barney, 1991). En organisation använder resurser för att utveckla, producera och leverera varor och tjänster. Resurserna kan vara antingen fysiska (naturresurser), mänskliga (kompetens), finansiella (finansiell ställning) eller organisatoriska. Med organisatoriska resurser avses organisationens historia, relationer, förtroende, kultur och interna styrsystem, det vill säga den specifika sammansättning av vanliga faktorer som ingen annan organisation kan skapa på samma sätt. Till dessa kommer ytterligare en organisatorisk resurs i form av de dominerande ledarskapsfilosofierna, som kännetecknar organisationen. Det är dock inte tillräckligt att enbart ha tillgång till värdefulla resurser, utan vad som är kritiskt är organisationens samlade förmåga att få utväxling av resurserna och på så vis erhålla konkurrensfördelar och uppnå framgång. Inte sällan betonas faktorer som individernas ständiga lärande och förmåga till anpassning. <br/><br>
Med denna ansats kan en organisations resurser och förmåga att förvalta dem utgöra en start för en analys avseende organisationens styrkor och svagheter samt förutsättningar att nå framgång i sin omgivning. Den övergripande fråga vi ställt oss, när vi använt denna ansats i ett kommunalt sammanhang, är på vilket sätt kommuner kan använda sin resursbas och anpassa den till det utbud och de målsättningar man strävar efter att förverkliga. Ett utförligt svar på denna fråga ges i en bok som vi ger ut på Studentlitteratur ut i början av 2006. <br/><br>
I denna artikel väljer vi att lyfta fram och beskriva fyra kommunala hushållningsstrategier. Vi gör detta utifrån de tolkningar vi gjort efter att, på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting, ha studerat kommuner som befunnit sig i olika ”typsituationer”.},
  author       = {Knutsson, Hans and Mattisson, Ola and Ramberg, Ulf},
  issn         = {0282-0099},
  keyword      = {local government,resource based theory,strategy},
  language     = {swe},
  number       = {2005:6},
  pages        = {30--32},
  publisher    = {Föreningen Sveriges Kommunalekonomer},
  series       = {Kommunal ekonomi},
  title        = {Flerdimensionell hushållning klarar ekonomin},
  year         = {2005},
}