The Potential for Innovation in the Swedish Food Sector

Abstract

The food sector in Sweden, comprised of retailers, food manufacturers and packaging suppliers, has been investigated, guided by two research questions: What does “innovation” mean to the different actors (i.e. is there a gap in opinions)? How is innovation performed and what are the key issues? But before this research of the present, the past was studied (the author’s licentiate) to identify and describe the factors and reasons behind the growing food sector in Sweden after World War II, particularly those underlying the major innovations (i.e. what, why, how and who?). It was a historical and qualitative case study based on interviews with people who had experience and knowledge of the food sector in the period after WW

II, and on literature reviews. However, in this doctoral thesis the focus is on the present situation in the Swedish consumer food sector, albeit with some comparisons with the past. The method is qualitative, starting with an exploratory study and continuing with three case studies in which three groups of actors in the supply/value chain were interviewed: retailers, food

manufacturers and packaging suppliers. In all, 47 people in Sweden were interviewed.

During the entire research process, relevant literature was reviewed to guide the analysis of results. The author also has a pre-understanding and personal experience of innovations in the food sector, which has facilitated contacting different actors and performing the interviews based on open-ended questions. The results show that the respondents define “innovation” in a similar way, and that it is more than incremental. Based on this input, a new definition for food related innovations is proposed. However, gaps in the meaning of innovation do exist between the three groups. This is evident from the examples they give of innovations on the market. It may be due to their different roles, their lack of a common vision, and their lack of a

supply chain perspective. The food manufacturers and retailers appear to develop for the consumers, not with them, and do not involve anyone from the outside. In other words, they do not apply the Chesbrough’s concept of Open Innovation. When innovating, there is limited collaboration between retailers and food manufacturers. Practically the only time it occurs, it results in private labels for the retailers. Packaging suppliers are quite global and collaborate with customers everywhere but they lack direct consumer insight and rely on their customers to tell them what is needed. Contacts in the chain are mainly transactional, cost focused, and non-relational. Among other key issues are lack of trust and transparency in the chain, the need of food manufacturers to be listed by all major chains, lack of pride and vision among manufacturers. There are several drivers and barriers, such as a strong trend towards sustainability (which will require a total chain approach), “pure” food with no additives, ecological, locally produced, more convenience, higher quality and lower cost.

It is difficult to make any direct comparisons between the past and the present as society, the supply chain and its actors, including the consumers have changed. Still some things are worth considering from that time. In the past the major innovations, frozen food and self-service shops, fulfilled consumer needs, were introduced at the right time and with the right conditions prevailing in the country. They resulted through collaboration

in clusters and networks and by allowing individuals, ‘Edisons’, from inside and outside to contribute. This was an early example of Chesbrough’s Open Innovation. Trust existed among different actors, including the consumers.

Will the present way of working prevail or will it change? There are signs of an emerging shift from a focus on cost to value. This is evidenced by some respondents from each group expressing a wish to contribute and help the others in the supply chain, and by some manufacturers realising that to develop and produce private brands in addition to their own brand is not necessarily bad. Some manufacturers already have separate organisations for developing their own labels and private labels. These signs can be seen as indications of an interest to co-operate and compete simultaneously, which is the definition of coopetition. Coopetition implies trust between the individuals involved in a defined task where resources are pooled to be used for mutual benefit, and it offers a way out of being locked in pure competition – and save costs at the same time.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

Innovationer är livsviktiga för de flesta företags långsiktiga tillväxt och överlevnad.

Det gäller även livsmedelssektorn i Sverige som här har undersökts med avseende på

tre grupper av aktörer: handel, livsmedelsproducenter och förpackningsleverantörer.

Målsättningen var att undersöka om det finns ett gap mellan hur dessa olika aktörer ser

på innovation och hur de genomför innovationer och att studera samspelet dem emellan.

Arbetet har styrts av två forskningsfrågor:

– Vad betyder ”innovation” för de olika aktörerna?

– Hur utförs innovationer och vad är nyckelfrågorna?

För att åstadkomma innovationer, som utveckling av nya produkter, förpackningar, tjänster,

nya sätt att arbeta etc., är det många i försörjningskedjan som kan bidra, förutom de

tre nämnda aktörerna. Men dessa tre har valts ut som de främst ansvariga för värdeskapande

i kedjan. Konsumenterna är inte med i undersökningen trots att de är de slutliga

domarna av det som utvecklats och dessutom kan bidra med problem som bör lösas.

Ökad konsumentinsikt har blivit ett mantra för kedjans aktörer, men om det har slagit

igenom i kedjan är en fråga som inte inkluderats i denna avhandling. Konsumenterna är

i ökande grad välinformerade, krävande och individualistiska och skulle dessa ha inkluderats

så skulle ett annat upplägg av studien krävts. Den tiden är förbi då konsumenterna

kunde sorteras in i målgrupper som sedan analyseras efter behov, köpfrekvens, ekonomi

etc. Som komplement till detta arbete finns andra undersökningar om hur konsumenterna

ser på livsmedelssektorn (Wikström et al, 2010; Lareke, 2007) och dessa kan ställas

i relation till denna avhandling om kedjans aktörer.

Själv har jag ett förflutet inom livsmedels- och förpackningsindustrin där jag arbetat

med utveckling och har därför viss förkunskap i branschen, vilket har underlättat i

kontakter med olika aktörer.

Som del av denna avhandling undersöktes tidigare vad som låg bakom att svensk

livsmedelssektor började växa och blomstra efter andra världskriget (mitt licentiat arbete,

Beckeman, 2006). Ett antal kunniga personer inom sektorn och med kunskap

om vad som hände och hur man arbetade efter kriget, kunde identifieras och intervjuas.

Resultatet av denna kartläggning visade klart att introduktionen av djupfrysning

och självbetjäningsbutiker var de främsta orsakerna bakom livsmedelssektorns utveckling

i Sverige efter kriget. De främsta skälen till detta undersöktes och bl.a. spelade

Djupfrysningsbyrån en stor roll som spindeln i ett nätverk av arbetande intressenter

och ett kluster som spontant uppstod i Skåne. Aktörer från odlare och växtförädlare

till slutproducenter och näringsspecialister och dessutom representanter för fackmedia

bidrog till framgångarna och kvalitet var honnörsordet. Sättet att samarbeta påminner

mycket om s.k. ”Open innovation” som myntades av Chesbrough (2003) som ett

sätt att utnyttja all kompetens som står till buds och samarbeta. Dessutom spelade ett

antal faktorer i omvärlden en stor roll; det fanns ackumulerade behov av nya bekväma

livsmedel, man kände förtroende för att industrin skulle lösa behoven, tiden var mogen,

USA inspirerade och samarbete i och utom kedjan uppstod spontant. Betydelsen

av olika individer (eldsjälar som på engelska döptes till ’Edisons’) och deras bidrag till

utveckling och framgång kunde inte nog överskattas och många var inte ens anställda

i något av de företag som deltog. Den svenska livsmedelssektorn och det omgivande

samhället då, mötte vid jämförelse många av de krav som Porter (1990) senare ställde

upp för att en nation skulle kunna vara konkurrenskraftig, ”Porter’s Diamond”.

Undersökningen av dagens situation innefattade först en utforskande (”exploratory”)

studie och därefter tre fallstudier, en för varje grupp av aktörer och fortlöpande

litteraturstudier för att kunna jämföra erfarenheter och utveckling i andra länder. Sedan

andra världskriget har stora förändringar skett i samhället och i maktfördelningen inom

försörjningskedjan för livsmedel. Där tidigare producenterna bestämde vad som skulle

produceras och hur mycket, har handeln idag makt att besluta vad som ska in på hyllorna

och har dessutom introducerat egna varumärken och deras egna handelsmärken

har blivit varumärken. Handelns egna produkter tillverkas av olika leverantörer inom

eller utom landet och konkurrerar med livsmedelsproducenternas varumärken, nationella

såväl som stora globala varumärken från utlandet. Inom handeln i Sverige följer

man i stort sett den utveckling som sker i Storbritannien med viss fördröjning.

Totalt intervjuades 47 personer i Sverige (och en inom handeln i Storbritannien)

genom att de fick halv-strukturerade frågor och utrymme att berätta. Resultaten från

denna studie av idag kan sammanfattas som:

Det finns ett gap mellan de tre grupperna beträffande hur man ser på innovationer.

Definitionerna är likartade men av de givna exemplen på innovationer på marknaden

framgår klart att de olika aktörerna skiljer i sin uppfattning av vad som är en

innovation. Detta kan bero på att man har olika roller, ingen gemensam vision och

inget övergripande kedjeperspektiv utan arbetar inom sin egen ram.

Innovationsbegreppet bör användas på nyheter som är mer än inkrementella enligt

de intervjuade och baserat på deras synpunkter och olika definitioner i litteraturen,

föreslås en ny definition som bygger i huvudsak på definitioner av OECD (2005)

och Assink (2006) och som är bättre anpassad till livsmedelsrelaterade innovationer:

“An innovation is a new or significantly improved product or process or way of handling

services, logistics, marketing and organisational issues internally and externally that has

significant value to the relevant unit of adoption”. Som en konsekvens av detta bör en

inkrementell innovation (t.ex. ny smak, ny förpackningsstorlek) kallas utveckling

(”development”), inte innovation.

Livsmedelsproducenter och handeln tycks utveckla för konsumenterna, inte med

dem och samarbetet dem emellan förefaller begränsat till handelns egna varumärken

och de säger sig heller inte lita på varandra. Producenterna utvecklar internt, inte

över gränserna som i ”Open innovation” (Chesbrough, 2003), medan handeln köper

in och lanserar nyheter från hela världen.

Förpackningsleverantörerna förlitar sig på information från sina kunder om vad som

ska utvecklas men är mer globala än övriga aktörer. För dem är det bara tillgänglighet

av egna produkter till rätt kvalité/pris som begränsar den geografiska intressesfären

och mycket av deras utveckling sker i Sverige. Detta borde vara en möjlighet för

övriga aktörer att samarbeta mer med dem än hittills. Förpackningsleverantörerna

önskar med konsumentinsikt hos sig själva för långsiktiga projekt.

Kostnad är mer i fokus än kvalité, dvs. att addera värde, och oftast möts de olika

aktörerna för att diskutera pris, inte produkter. Detta är en nyckelfråga medan exempel

på andra är: mer differentierade produkter/förpackningar för handelns egna

varumärken, olika konsumentkrav och trender (som när/lokal producerat, inga tillsatser/

rena produkter, ekologiska, högre kvalité, bekvämlighet, roligare shopping),

ökad global konkurrens, brist på gemensamma visioner (och även brist på stolthet

hos tillverkarna), önskan att växa hos de flesta mm.

Om man jämför resultaten från idag mot dem från igår, visar det sig att förr kunde kedjan

i Sverige samarbeta av olika skäl med innovationer medan idag sker samarbete inte

särskilt ofta. Förhållanden och attityder i samhället har också förändrats, vilket måste

tas med i analysen. Men någon form av samarbete krävs inom vissa områden som hållbar

utveckling, säkerhet, kostnad mm, vilket framgår av litteraturen. Att det dessutom

finns ett konsumentmisstroende mot industrin, vilket Wikström et al. (2010) redovisat,

gör det inte lättare, om man inom sektorn vill förändra något i hur man arbetar med

utveckling och samtidigt bygga förtroende.

Det finns vissa tecken på en önskan att samarbeta och konceptet ”coopetition”, samarbeta

och konkurrera samtidigt (Bengtsson och Kock, 2000) är intressant. Detta sker

ju faktiskt när producenter utvecklar och producerar för handelns egna varumärken och

vissa gör det i en separat organisation från den som utvecklar producent varumärken.

Ett annat tecken är att några av respondenterna från varje grupp av aktörer uttryckte en

önskan om att kunna hjälpa varandra mer.

Bidraget som denna studie ger, förutom förslag till ny definition på innovation, är en

överblick över hur de tre olika grupperna diskuterar och ser på innovation. Inom varje

grupp är kanske resultaten inte särskilt nya men om man jämför så erhålls en holistisk

bild av hur olika personer bedömer vad man gör, hur, vilka etc. från olika synvinklar.

Frågan som väcks måste vara om detta är vad aktörerna önskar eller om man vill förändra

något? Jag ser möjligheter till samarbete, men inte generellt utan inom områden

där svensk livsmedelsindustri (handel, producenter, förpackningsleverantörer och andra

här inte undersökta leverantörer) har förutsättningar och kan konkurrera. För att illustrera

detta har ett antal förslag till handling inför framtiden lagts fram, baserat på mina

personliga reflektioner och intresse inom sektorn.

• author: Beckeman, Märit
• supervisor: Annika Olsson
• opponent: Universitetslektor Löfgren, Martin, Karlstad University
• organization: Packaging Logistics
• publishing date: 2011
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Other Mechanical Engineering
• keywords: Food manufacturing, packaging, retailer, innovation, supply chain, Sweden, collaboration, coopetition
• defense location: Lecture hall, IKDC, Sölvegatan 26, Lund University Faculty of Engineering.
• defense date: 2011-05-06 10:15:00
• ISBN: 978-91-7473-103-3
• language: English
• LU publication?: yes
• id: 40943f95-d05b-491d-943d-ce3d3b5ee21e (old id 1887415)
• date added to LUP: 2016-04-04 12:51:37
• date last changed: 2018-11-21 21:11:06