Anders Kjellberg intervjuas om den fackliga medlemsutvecklingen i P4-programmet Espresso 31 maj 2010

• author: Kjellberg, Anders
• organization: Sociology
• publishing date: 2010
• type: Other contribution
• publication status: published
• subject: Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)
• keywords: utlandsfödda, kollektivavtal, tjänstepension, fackförbund, fackförening, medlemsutveckling, fackligt medlemskap, medlemsras, medlemsavgift, unga, organisationsgrad
• categories: Popular Science
• publisher: Sveriges Radio Västerbotten
• project: Union Density in a Global Perspective
• language: Swedish
• LU publication?: yes
• additional info: Anders Kjellbergs hemsida; Information om progranmmet här; Lyssna på intervjun med Anders Kjellbergs här; Intervju med Anders Kjellberg i P4-programmet Espresso 31 maj 2010 (Radio Västerbotten). Programledarens ingress: Den svenska fackföreningsrörelsen är en av de starkaste i världen. För drygt tio år sedan var 85 procent av alla anställda med i något fackförbund. Men under de senaste har åren medlemssiffrorna rasat. Förra året var bara drygt 70 procent fackmedlemmar. Framförallt är det de unga som sviker facket. I gruppen upp till 24 år är det bara en tredjedel av de som arbetar som är medlem i ett fackförbund. I programmet Arbetsliv som sänds senare här i P4-Västerbotten ska ni få höra ett par ungdomar berätta om sin inställning till facket. Men redan nu har vi här i Espresso med oss Anders Kjellberg, som är en av de främsta experterna på svensk fackföreningsrörelse.; (1) Vad tror du att det beror på att så många unga lämnar facket?; För det första vet många unga inte vad facket har att erbjuda eller vad det innebär om det inte finns ett kollektivavtal på arbetsplatsen. Utan avtal är risken stor att arbetsgivaren inte betalar ett enda öre till tjänstepensionen. Den blir ju allt viktigare ju yngre man är eftersom den allmänna pensionen – den som anges i det orangea kuvertet – blir allt sämre. Ju yngre man är desto mindre kommer man att få från det hållet och då blir det allt viktigare att det finns ett kollektivavtal.; För det andra, att många unga inte är med i facket beror också på att mer än varannan anställd i den åldern idag har ett tidsbegränsat jobb.; En tredje orsak är att många – och inte minst många unga – har en kritiskt prövande inställning till fackmedlemskap. Man väger nyttan av att vara med i facket mot kostnaden. Det var därför inte förvånansvärt att fackanslutningen rasade när den sammanlagda kostnaden för fack och a-kassa höjdes kraftigt för ett par år sedan när den borgerliga alliansregeringen höjde a-kasseavgifterna kraftigt. I åldrarna 16-24 år arbetar åtta av tio anställda i ett LO-yrke och det är ju inom LO-området som avgiften för a-kassan stigit mest. Och det gäller inte minst i hotell- och restaurangbranschen och där är de unga överrepresenterade. Också de utlandsfödda överrepresenterade i privata tjänstenäringar. Och en nyhet som jag kan avslöja är att i privat sektor sjönk organisationsgraden mellan 2006 och 2009 dubbelt så mycket bland utlandsfödda som bland infödda svenskar. Man kan säga att den höjda avgiften till a-kassan har slagit hårdast mot unga och utlandsfödda. Och det är ibland de grupperna som fackanslutningen sjunkit mest.; (2) Har fackföreningsrörelsen inte förstått vikten av att informera de unga och utlandsfödda eller har de misslyckats med att framföra vikten av jobbet som facket gör?; Ja, det kan man ju säga. Länge var ju fackanslutningen så hög i Sverige att man nästan glömde bort att aktivt rekrytera medlemmar. Idag är det ju inte längre självklart att vara med i facket och – som sagt – många unga vet inte ens vad fackmedlemskap innebär. Och då krävs det att man aktivt söker upp folk ute på arbetsplatserna och förklarar varför det är viktigt att vara med.; (3) Det är många som är kritiska till att facket är för passivt och inte finns ute på arbetsplatserna och värvar medlemmar och förklarar varför det är viktigt att organisera sig. Så det kan ju ligga någonting i det eller …?; Ja, det stämmer.; (4) Vad händer om facket försvagas ännu mer, kan det innebära sämre avtal och försämrade förmåner, tror du?; Ja, det kan det ju göra. Och särskilt i branscher där fackanslutningen är låg som hotell- och restaurangbranschen. Visserligen får det facket stöd av LO i avtalsrörelserna. Man har ju prioriterat de lågavlönade i de senaste avtalsrörelserna. Men om alltfler arbetsplatser i en bransch saknar kollektivavtal då kan det bli en press nedåt på löner och andra anställningsvillkor.; (5) Om vi tittar historiskt på det fackliga medlemsraset. Har det hänt tidigare att facket under så kort tid har försvagats så kraftigt?; Inte under de senaste hundra åren. Man får gå tillbaka ända till storstrejken 1909. Då led fackföreningsrörelsen ett allvarligt nederlag. Under loppet av tre år mer än halverades antalet LO-medlemmar.; (6) Arbetsmarknaden håller på att bli mer flexibel och det dyker upp nya anställningsformer. Hur ska facken möta en förändrad arbetsmarknad, tror du?; Ja det är genom att visa på nyttan av fackligt medlemskap och kollektivavtal. Och att finnas ute på arbetsplatserna och aktivt rekrytera medlemmar.; Producent: Torbjörn Bergström, radiolärare/frilansjournalist och redaktör för programmet. Intervjuare: Per-Gunnar Eriksson och Gerardo Lyssna på intervjuerna med frisören Carin Möller, lantarbetaren Jack Estreen och klubbordföranden Martin Berglund under rubriken "Unga ratar facket"
• id: beeea34f-0dbc-41d3-924a-88caf6f000dd (old id 1966252)
• date added to LUP: 2016-04-04 10:06:43
• date last changed: 2018-11-21 20:56:48