Advanced

Universiteten och kompetenslandskapet: effekter av den högre utbildningens tillväxt och regionala spridning i Sverige

Wikhall, Maria LU (2001) In Meddelanden från Lunds universitets geografiska institutioner. Avhandlingar 142.
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

I Sverige har utbildningspolitiken under de senaste decennierna fått en viktig roll i att främja målsättningar också inom en rad andra politikområden, bland annat det regionalpolitiska. Högskolorna skall bidra till att utjämna sociala och ekonomiska skillnader mellan olika grupper i befolkningen, stimulera innovationsförmågan i näringslivet och generera nya företag. Undersökningarna av universitetens och högskolornas regionala effekter är dock få i förhållande till den uppmärksamhet som dessa frågor fått i debatten. I avhandlingen studeras vilken betydelse utbyggnaden av den högre utbildningen har haft för studentrekryteringen samt för den regionala tillgången på högutbildad arbetskraft under... (More)
Popular Abstract in Swedish

I Sverige har utbildningspolitiken under de senaste decennierna fått en viktig roll i att främja målsättningar också inom en rad andra politikområden, bland annat det regionalpolitiska. Högskolorna skall bidra till att utjämna sociala och ekonomiska skillnader mellan olika grupper i befolkningen, stimulera innovationsförmågan i näringslivet och generera nya företag. Undersökningarna av universitetens och högskolornas regionala effekter är dock få i förhållande till den uppmärksamhet som dessa frågor fått i debatten. I avhandlingen studeras vilken betydelse utbyggnaden av den högre utbildningen har haft för studentrekryteringen samt för den regionala tillgången på högutbildad arbetskraft under 1980- och 1990-talen. Två politiska ambitioner som står i centrum för studien är målsättningen att öka tillgängligheten till högre utbildning samt strävan att öka kompetensförsörjningen i alla delar av landet. En ökad tillgänglighet till högre utbildning förväntas leda till att den geografiska, men också den sociala, snedrekryteringen till högskolan minskar. Dessa förväntningar grundar sig på antagandet att fysiska avstånd utgör ett hinder i valet att påbörja högskolestudier i allmänhet, samt att fysiska avstånd utgör ett större hinder för vissa sociala grupper i befolkningen, bl.a. för dem från icke-akademiska hem. En ökad kompetensförsörjning förväntas leda till att utbildningsnivåerna höjs i alla delar av landet, en förväntning som bl.a. grundar sig på antaganden om att de som examineras från universitet och högskolor är benägna att stanna kvar och arbeta i studieregionen efter examen. Undersökningen baserar sig på registerdata från statistiska centralbyrån, dels i form av regionalt aggregerade data, dels i form av data över högskolenybörjare och examinerade på individnivå. De empiriska resultaten i studien stödjer antagandet om att en god tillgänglighet till högre utbildning på nära håll gör människor, ur alla socialgrupper, mer benägna att studera vid högskolan. Den regionala rekryteringen till högskolan har ökat mer i regioner där tillgängligheten till högre utbildning också har ökat. Undersökningarna ger däremot inga empiriska belägg för att det skulle finnas några betydande eller konsekventa skillnader i avståndskänslighet mellan olika sociala grupper i valet av utbildningsinstitution och utbildning. De rumsliga rekryteringsmönster som olika sociala grupper uppvisar förefaller snarare vara ett resultat av skillnader i preferenser. Skillnaderna i avståndskänslighet tycks vara större mellan människor i olika åldrar än mellan olika sociala grupper. Utbyggnaden av universitet och högskolor är också av betydelse för den regionala fördelningen av högutbildad arbetskraft. Individer är i relativt stor utsträckning benägna att stanna kvar i studieregionerna efter examen. Benägenheten att stanna är dock betydligt större i storstadsregionerna än i de mindre högskoleregionerna. En bidragande förklaring till detta kan vara att storstadsregionerna, främst Stockholmsregionen, fungerar som rulltrappsregioner i vilka de högskoleutbildade har högre chanser att ta sig upp till det övre inkomstskiktet. Detta gäller dock inte för alla grupper av högutbildade. Universiteten och högskolorna påverkar också utbildningsnivåerna regionalt genom att de erbjuder sysselsättningsmöjligheter för högutbildade. Det finns vidare mycket som talar för att förändringarna i tillgängligheten till högre utbildning mellan mitten av 1980-talet och slutet av 1990-talet har påverkat tillgången på högutbildade i stort positivt. (Less)
Abstract
Important goals in Swedish higher education policy, from the late 1960s all through the 1990s, have been to increase the accessibility to higher education and to increase the supply of newly educated labour in all parts of the country. These goals are based on the assumption that geographical distance matters. Geographical distance to universities is thought to act as a barrier to university entrance. Apart from the pure distance-based geographical bias in student enrolment, it is also often maintained that geographical distance contributes to the social and age biases. It is frequently also assumed that geographical distance persuades graduates to stay in their respective study regions after graduation, thus increasing the level of... (More)
Important goals in Swedish higher education policy, from the late 1960s all through the 1990s, have been to increase the accessibility to higher education and to increase the supply of newly educated labour in all parts of the country. These goals are based on the assumption that geographical distance matters. Geographical distance to universities is thought to act as a barrier to university entrance. Apart from the pure distance-based geographical bias in student enrolment, it is also often maintained that geographical distance contributes to the social and age biases. It is frequently also assumed that geographical distance persuades graduates to stay in their respective study regions after graduation, thus increasing the level of education in the region. These assumptions imply that a geographical decentralization of the higher education system is desirable from a regional policy perspective. The objective of this study is to assess what influence the location and scope of education institutions exert on the regional recruitment of students to higher education, on the choice of institution and educational programme and on the regional supply of highly educated labour. An overall aim of the study is to discuss whether the expansion of higher education during the 1980s and 1990s did affect the regional recruitment to higher studies and the supply of highly educated labour at a regional level. The study is based partly on regionally aggregated statistics, partly on data on university entrants and graduates at an individual level. The study shows that the accessibility to higher education is of significant importance in explaining regional recruitment patterns. In regions where the accessibility is high a greater share of the population entering higher education. Furthermore the increase in recruitment density over time is larger in regions where the relative accessibility to higher education increased more. The study provides but weak empirical support for the assumption that geographical distance constitutes a greater barrier for those from non-academic homes. A general conclusion is that the differences between social groups are small, smaller than e.g. the differences between age groups. Rather it is more likely that in each social group, there are individuals on the margins when it comes to grades and educational ambitions, and for which geographical distance may present a greater barrier. The location and scope of universities is also proven to be of importance in explaining the regional distribution of highly educated labour. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
opponent
  • Associate professor Malmberg, Gunnar, Umeå university
organization
alternative title
Universities and the Landscape of Competence: Impacts of the Expansion and Regional Decentralization of Higher Education in Sweden
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
regional development, student recruitment, escalator regions, Social geography, Socialgeografi, Economics of development, Pedagogy and didactics, Utvecklingsekonomi, Pedagogik, didaktik, educational policy, higher edcuation
in
Meddelanden från Lunds universitets geografiska institutioner. Avhandlingar
volume
142
pages
306 pages
publisher
Department of Social and Economic Geography, Lund University
defense location
Lund university, Geografiska institutionernas föreläsningssal, Sölvegatan 13
defense date
2001-10-12 10:15
ISSN
0346-6787
ISBN
91-973856-3-8
language
Swedish
LU publication?
yes
id
0b4a1a05-d311-4788-b30a-ffbd568bb058 (old id 19964)
date added to LUP
2007-05-25 14:56:16
date last changed
2016-09-19 08:44:57
@phdthesis{0b4a1a05-d311-4788-b30a-ffbd568bb058,
  abstract     = {Important goals in Swedish higher education policy, from the late 1960s all through the 1990s, have been to increase the accessibility to higher education and to increase the supply of newly educated labour in all parts of the country. These goals are based on the assumption that geographical distance matters. Geographical distance to universities is thought to act as a barrier to university entrance. Apart from the pure distance-based geographical bias in student enrolment, it is also often maintained that geographical distance contributes to the social and age biases. It is frequently also assumed that geographical distance persuades graduates to stay in their respective study regions after graduation, thus increasing the level of education in the region. These assumptions imply that a geographical decentralization of the higher education system is desirable from a regional policy perspective. The objective of this study is to assess what influence the location and scope of education institutions exert on the regional recruitment of students to higher education, on the choice of institution and educational programme and on the regional supply of highly educated labour. An overall aim of the study is to discuss whether the expansion of higher education during the 1980s and 1990s did affect the regional recruitment to higher studies and the supply of highly educated labour at a regional level. The study is based partly on regionally aggregated statistics, partly on data on university entrants and graduates at an individual level. The study shows that the accessibility to higher education is of significant importance in explaining regional recruitment patterns. In regions where the accessibility is high a greater share of the population entering higher education. Furthermore the increase in recruitment density over time is larger in regions where the relative accessibility to higher education increased more. The study provides but weak empirical support for the assumption that geographical distance constitutes a greater barrier for those from non-academic homes. A general conclusion is that the differences between social groups are small, smaller than e.g. the differences between age groups. Rather it is more likely that in each social group, there are individuals on the margins when it comes to grades and educational ambitions, and for which geographical distance may present a greater barrier. The location and scope of universities is also proven to be of importance in explaining the regional distribution of highly educated labour.},
  author       = {Wikhall, Maria},
  isbn         = {91-973856-3-8},
  issn         = {0346-6787},
  keyword      = {regional development,student recruitment,escalator regions,Social geography,Socialgeografi,Economics of development,Pedagogy and didactics,Utvecklingsekonomi,Pedagogik,didaktik,educational policy,higher edcuation},
  language     = {swe},
  pages        = {306},
  publisher    = {Department of Social and Economic Geography, Lund University},
  school       = {Lund University},
  series       = {Meddelanden från Lunds universitets geografiska institutioner. Avhandlingar},
  title        = {Universiteten och kompetenslandskapet: effekter av den högre utbildningens tillväxt och regionala spridning i Sverige},
  volume       = {142},
  year         = {2001},
}