Advanced

Vardagens kyrka: Gustaf Wingrens kyrkosyn och folkkyrkans framtid. Summary: A Church for Every Day: The Ecclesiology of Gustaf Wingren and the Future of the National Church (the "Folk Church")

Håkansson, Bo LU (2001)
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Avhandlingen undersöker teologen Gustaf Wingrens (1910-2000) kyrkosyn och relaterar den till den nutida diskussionen om Svenska kyrkan som folkkyrka. Tre viktiga frågor ställs till Wingren och andra teologer och debattörer, som ingår i undersökningen, nämligen: Vad är kyrkan? (om kyrkans väsen). Vem är kyrka? (om gränser, medlemskap och auktoritet). Var är kyrkan? (om kyrkans roll i samhället). Wingren var professor i systematisk teologi (etik) i Lund 1951-1977. Sökandet efter helhet och sammanhang, som inte drog gränser mellan människor eller avgränsade specialområden i tillvaron, förklarar teologen Wingrens engagemang och val av arbetsuppgifter. Enligt Wingren är kyrkans förnämsta uppgift att... (More)
Popular Abstract in Swedish

Avhandlingen undersöker teologen Gustaf Wingrens (1910-2000) kyrkosyn och relaterar den till den nutida diskussionen om Svenska kyrkan som folkkyrka. Tre viktiga frågor ställs till Wingren och andra teologer och debattörer, som ingår i undersökningen, nämligen: Vad är kyrkan? (om kyrkans väsen). Vem är kyrka? (om gränser, medlemskap och auktoritet). Var är kyrkan? (om kyrkans roll i samhället). Wingren var professor i systematisk teologi (etik) i Lund 1951-1977. Sökandet efter helhet och sammanhang, som inte drog gränser mellan människor eller avgränsade specialområden i tillvaron, förklarar teologen Wingrens engagemang och val av arbetsuppgifter. Enligt Wingren är kyrkans förnämsta uppgift att förkunna evangeliet som ett befriande budskap för den som tyngs av skuld, inte att predika moral. I människolivet möter redan Gud och Guds lag i nästans krav, om än på ett anonymt sätt innan evangeliet förkunnas. Kyrkan är enligt honom varken en institution eller en gemenskap av troende. Evangeliet och sakramenten konstituerar ensamma kyrkan. Det kyrkliga ämbetet, liksom församlingens demokratiskt valda representanter är inget annat än tjänare av evangeliet. Kyrkans liv är ett befriat, naturligt människoliv. Därför betonar Wingren särskilt Kristi mänskliga natur, som oftast enligt hans mening tecknas tydligare i skönlitteraturen än i kyrkornas förkunnelse. Dopet är för Wingren ett mönster för tolkningen av vardagens liv, inte minst den vardag som präglas av arbete och möda. Genom att speciellt betrakta det kristna livet ur kallelsens synvinkel får förkunnelse och sakrament en tydlig inriktning på vardagen. Vardagen beskrivs i sakramentala termer. Det gör att Wingrens kyrka på ett särskilt sätt blir "vardagens kyrka". Misstanken mot kyrkan som institution och gemenskap gör dock, att Wingrens kyrkosyn präglas av viss individualism. Det är den enskilde i sin vardag som får bära hela "bördan" av att vara kyrka, utan stöd av en tätare församlingsgemenskap. Kyrkans närvaro i samhället är främst den enskilde, som genom nonchalans inför status etc. visar ett befriat kristet livsmönster. Diakoni är de döptas vardagsgärning. Kyrka är var och en på sin arbetsplats. Wingrens tidiga skrifter ligger i linje med klassiskt svenskt folkkyrkotänkande och arvet från Einar Billing. När Wingren i början av 1970-talet tog ställning för en kyrka fri från staten och konfronterades med det moderna samhällets utmaningar, blir hans kyrkosyn alltmer präglad av uppfattningen att kyrkan består av små grupper i marginalen, ett slags profetiskt kontrastsamhälle. Detta innebär alltså en glidning från folkkyrkotänkande till uppfattningen att kyrkan trots allt är ett slags gemenskap. Trots att Wingren som etiker förespråkar en humant förankrad etik är bibeln av stor betydelse. Den är en klarare källa till förståelsen av det mänskliga än människolivet självt. Evangeliet blir ett redskap att sålla de många kraven. Rättfärdiggörelseläran används på ett samhälleligt plan som en kritisk instans mot försöken att "rättfärdiga" sig själv genom prestationer i arbetslivet. Den bildar en teologisk utgångspunkt för kritik av tillväxtsamhället med dess många negativa konsekvenser för människor och miljö. Så undviker alltså Wingren ett moraliserande förhållningssätt genom att låta reformationens kärnsatser bli utgångspunkten för samhällskritik. Kyrkan blir främst evangeliets tolk, inte lagens. I jämförelse med en mer humanistisk etik framstår Wingrens tänkande som djupt rotat i kristna föreställningar. Dock tar han avstånd från uppfattningen att kyrkan skulle ha en i etiskt avseende privilegierad ställning. Det är föreställningen att kyrkan är en gemenskap av troende som i Sverige och Norden utmanar folkkyrkan. I nutida tänkande kombineras denna kyrkosyn ofta med tanken att Gud själv är gemenskap, dvs. en teologi som betonar Guds treenighet. Folkkyrkoideologin har ansetts vara en museal företeelse av många kritiker. Dock har flera nutida undersökningar visat att åtskilliga kyrkomedlemmar trots allt tycks uppskatta sin kyrka och får ut något vid de ganska glesa kontaktpunkterna. Utifrån bl.a. Wingrens teologi kunde man se detta som en möjlighet att kyrkan alltfort kan nå människor med det befriande evangeliet. Även om kyrkans väsen inte är att ge uttryck åt folkmajoritetens mening, kan kyrkan dock som institution och som dess enskilda medlemmar delta i samhällslivet och där ge uttryck åt en både kritisk och befriande röst. Wingrens kyrkosyn kan bidra med åtskilligt material till en sådan folkkyrklig självförståelse, men hans fokus på den enskilde kan också vara ett problem. Kyrkan behövs både som en institution och en stödjande gemenskap. När inte medlemmarnas engagemang och övertygelse alltid räcker till för att på ett tydligt sätt vara kyrka behövs det kyrkliga ämbetet, institutionen, som ett stöd för kyrkans budskap. Folkkyrkan ställer inte krav på medlemmarna, men krav på budskapets halt och innehåll. Läran om det allmänna prästadömet är viktig för Wingren. Flera debattörer finner det viktigt att de vanliga kyrkomedlemmarnas engagemang inte "förkyrkligas", utan att kristet liv levs i vardagens värld. En folkkyrklig närvaro i samhället kan bäst beskrivas med den bibliska bilden av saltet, jästen och surdegen som verkar just genom sin utspriddhet. Folkkyrkornas framtid Sverige och annorstädes är beroende av en konstruktiv teologisk reflektion och självkritik. Avhandlingen är främst en undersökning av Wingrens tänkande, men också ett försök att sätta in detta i den samtida debatten om folkyrkans problem och möjligheter. (Less)
Abstract
This thesis explores the ecclesiology of the Swedish theologian Gustaf Wingren and discusses the future of the "folk church". Three questions What, Who and Where is the Church? sustain the structure of this investigation. Wingren reflected on issues related to the openness and the identity of the church. His main concern was the interpretation the gospel as the liberating message to the guilt-ridden. For Wingren, the church is neither an institution, nor a communion of true believers. The gospel and the sacraments constitute the church. Wingren stressed the role of Christ's human nature. His main concern was to construct an ecclesiology appropriate to everyday life. Wingren asserts that the church must never be allowed to regard itself as... (More)
This thesis explores the ecclesiology of the Swedish theologian Gustaf Wingren and discusses the future of the "folk church". Three questions What, Who and Where is the Church? sustain the structure of this investigation. Wingren reflected on issues related to the openness and the identity of the church. His main concern was the interpretation the gospel as the liberating message to the guilt-ridden. For Wingren, the church is neither an institution, nor a communion of true believers. The gospel and the sacraments constitute the church. Wingren stressed the role of Christ's human nature. His main concern was to construct an ecclesiology appropriate to everyday life. Wingren asserts that the church must never be allowed to regard itself as a distinct community because the doctrine of creation recognises the presence of God everywhere and the gospel has a universal scope. There has been a broad agreement throughout the Church of Sweden that the church, even after disestablishment, ought to continue as a "folk church", but Swedish ecclesiology has also offered criticism of the "folk church" idea. The alternative advocated instead is the "communion-orientated" model. Recent criticism has found support in the trinitarian ecclesiology of communion. Developing models for the proper exercise of the priesthood of all believers, and for discovering ways to proclaim the gospel to everyone rather than forming tightly knit communities seem to be the most urgent task for an ecclesiology, based on the idea of the "folk church". Wingrens occupation with the Lutheran doctrine of vocation made it possible for him to concentrate on everyday life and to use the pattern of baptism to interpret the daily work. He applies the notion of justification by faith alone as a measuring rod for modern society. This enables him to offer a critical view of while avoiding the trap of moralism. A "folk church" can be regarded as nothing but the one, holy, catholic and apostolic church. Apart from in its social structure, the "folk church" does not differ in essence from other manifestations of the church. Provided the emphasis is not exclusively laid on the faith of its members, it would seem that there is some possibility for the "folk church" to survive. The church as an institution supporting its members may have a mission in the 21st century. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
opponent
  • Doc Almén, Edgar, Linköping
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
systematisk och praktisk), History of the Christian church, Gustaf Wingren, Ecclesiology, National Churches, "Folk Church", Church as Communion, Church and Society, General, Kristen teologi (allmän, systematic and practical Christian theology, Kristna kyrkans historia
pages
400 pages
publisher
Arcus
defense location
December 17, 2001, 2 p.m. Carolinasalen, Kungshuset, Lund
defense date
2001-12-17 14:00
ISBN
91-88552-37-3
language
Swedish
LU publication?
yes
id
4e271962-17bd-4524-ac82-fd86c759af0e (old id 20113)
date added to LUP
2007-05-25 12:06:26
date last changed
2016-09-19 08:45:09
@phdthesis{4e271962-17bd-4524-ac82-fd86c759af0e,
  abstract     = {This thesis explores the ecclesiology of the Swedish theologian Gustaf Wingren and discusses the future of the "folk church". Three questions What, Who and Where is the Church? sustain the structure of this investigation. Wingren reflected on issues related to the openness and the identity of the church. His main concern was the interpretation the gospel as the liberating message to the guilt-ridden. For Wingren, the church is neither an institution, nor a communion of true believers. The gospel and the sacraments constitute the church. Wingren stressed the role of Christ's human nature. His main concern was to construct an ecclesiology appropriate to everyday life. Wingren asserts that the church must never be allowed to regard itself as a distinct community because the doctrine of creation recognises the presence of God everywhere and the gospel has a universal scope. There has been a broad agreement throughout the Church of Sweden that the church, even after disestablishment, ought to continue as a "folk church", but Swedish ecclesiology has also offered criticism of the "folk church" idea. The alternative advocated instead is the "communion-orientated" model. Recent criticism has found support in the trinitarian ecclesiology of communion. Developing models for the proper exercise of the priesthood of all believers, and for discovering ways to proclaim the gospel to everyone rather than forming tightly knit communities seem to be the most urgent task for an ecclesiology, based on the idea of the "folk church". Wingrens occupation with the Lutheran doctrine of vocation made it possible for him to concentrate on everyday life and to use the pattern of baptism to interpret the daily work. He applies the notion of justification by faith alone as a measuring rod for modern society. This enables him to offer a critical view of while avoiding the trap of moralism. A "folk church" can be regarded as nothing but the one, holy, catholic and apostolic church. Apart from in its social structure, the "folk church" does not differ in essence from other manifestations of the church. Provided the emphasis is not exclusively laid on the faith of its members, it would seem that there is some possibility for the "folk church" to survive. The church as an institution supporting its members may have a mission in the 21st century.},
  author       = {Håkansson, Bo},
  isbn         = {91-88552-37-3},
  keyword      = {systematisk och praktisk),History of the Christian church,Gustaf Wingren,Ecclesiology,National Churches,"Folk Church",Church as Communion,Church and Society,General,Kristen teologi (allmän,systematic and practical Christian theology,Kristna kyrkans historia},
  language     = {swe},
  pages        = {400},
  publisher    = {Arcus},
  school       = {Lund University},
  title        = {Vardagens kyrka: Gustaf Wingrens kyrkosyn och folkkyrkans framtid. Summary: A Church for Every Day: The Ecclesiology of Gustaf Wingren and the Future of the National Church (the "Folk Church")},
  year         = {2001},
}