Advanced

Judar i det svenska folkhemmet. Minne och identitet i Judisk krönika 1948-1958

Sjögren, Karin LU (2001)
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Strax efter andra världskriget bestod den judiska befolkningen i Sverige av cirka 13.000 personer. Det var mindre än en procent av landets dåvarande befolkning, men för den judiska befolkningen i Sverige var det en ökning med 65 procent jämfört med tiden före andra världskriget. Denna studie handlar om vilka historiska händelser som betonats hos den svenska judiska befolkningen sedan efter krigstiden. Andra världskriget var över och Sverige hade råd och rum att genomföra de visioner som formulerades under 1930-talet. Det var på femtiotalet som det gamla och det nya samhället möttes men vems version av det förflutna var det som räknades? Enligt vilka kriterier valdes de minnen som skulle få ta... (More)
Popular Abstract in Swedish

Strax efter andra världskriget bestod den judiska befolkningen i Sverige av cirka 13.000 personer. Det var mindre än en procent av landets dåvarande befolkning, men för den judiska befolkningen i Sverige var det en ökning med 65 procent jämfört med tiden före andra världskriget. Denna studie handlar om vilka historiska händelser som betonats hos den svenska judiska befolkningen sedan efter krigstiden. Andra världskriget var över och Sverige hade råd och rum att genomföra de visioner som formulerades under 1930-talet. Det var på femtiotalet som det gamla och det nya samhället möttes men vems version av det förflutna var det som räknades? Enligt vilka kriterier valdes de minnen som skulle få ta plats i historien? Av central betydelse i min studie är utgångspunkten att urvalsprocesser är ideologiskt styrda. Det grundläggande källmaterialet är Judisk krönika, en tidskrift som startade 1932 för att sprida judisk bildning, ivra för självmedvetande och skingra den icke-judiska omvärldens fördomar och felaktiga föreställningar. Eftersom Judisk krönika under 1950-talet intog en särställning som den svenska sionismens officiella publicistiska kanal för den politiska och allmänjudiska kulturkampen inte bara bland femtiotalets massmedier utan överhuvudtaget i en modern svensk judisk tradition, är det troligt att debatterna, som åtföljde statens upprättande, under dess första tioårsperiod kom till uttryck i tidskriften. Judisk krönika betonade att vissa personer och händelser är av större vikt än andra genom att skriva om dem. Staten Israels grundande blir begynnelsen och jag avslutar ett årtionde fram i tiden. Från år 1948 till och med år 1958 utkommer Judisk krönika som minst med tio och som mest med tjugofem (år 1949) nummer per år. Detta innebär att man genom tidskriften, i stort sett månad för månad, kan studera hur judiskt liv gestaltas i ett sionistiskt organ. Judisk historia och minne är i Judisk krönika berättelsen om en sedan tidigare existerande judisk nation med en särskild identitet men också ursprunget och utvecklingen av nationen Israel. Detta minne omfattade även historiska berättelser och vetenskapliga representationer av israeliskt samhälle och kultur. Men att skriva judisk historia på sionistiskt vis krävde inte bara en allmän omtolkning av dess stora linjer utan också strategisk tystnad på många punkter. Den viktigaste förutsättningen för det minne som Judisk krönika betonade var att åminnelsens symbolik mer eller mindre var i harmoni med statens Israels nationella program. För att kunna vända blad gentemot det förgångna definierades inte den kollektiva identiteten i förhållande till döden, till Förintelsen. Man identifierade sig i förhållande till livet och ett gemensamt projekt för framtiden. Hela den dynamik som den allmänna sekulariseringen av samhället genomgick satte tydliga spår i de upprepade debatter på 1950-talet som ifrågasatte gamla dogmer, traditioner och auktoriteter. Argumenten förankrades i det svenska samhällets förståelse av begrepp som demokrati, frihet och socialt framåtskridande. Den framåtanda och bild av frivillig kamp som svensk sionism (och Judisk krönika) huvudsakligen förmedlade appellerade i det svenska folkhemmets drömmar om gemenskap, jämlikhet och välstånd. Pionjärernas arbete och det goda samhället rimmade väl med svensk socialdemokratisk ansträngning att överbrygga de klassklyftor som ännu fanns i dåtidens Sverige. Genom att inkludera skildringen i en svensk politisk och kulturell sfär blev Israels sak på sätt och vis även Sveriges. Sade man ja till det svenska samhället sade man också ja till det israeliska. (Less)
Abstract
The thesis deals with the queswtion of which historic events have been emphasised amog Jewish people in Sweden after the Second World War. The founding of Israel is the point of departure and the termins ad quem is ten years further. The basic source material for the study is Judisk krönika ("Jewish Cronicle"), a periodical which was launched in 1932. In the 1950s Judisk krönika assumed a special position as Swedish Zionism's public journalistic channel for the Jewish cultural struggle, both in political and more general terms, and not only among the media of the 1950s but in the moder´n Swedish Jewish tradition generally. Judisk krönika is alanysed from the point of view of how the history of Zionism was retold in Judisk krönika. The... (More)
The thesis deals with the queswtion of which historic events have been emphasised amog Jewish people in Sweden after the Second World War. The founding of Israel is the point of departure and the termins ad quem is ten years further. The basic source material for the study is Judisk krönika ("Jewish Cronicle"), a periodical which was launched in 1932. In the 1950s Judisk krönika assumed a special position as Swedish Zionism's public journalistic channel for the Jewish cultural struggle, both in political and more general terms, and not only among the media of the 1950s but in the moder´n Swedish Jewish tradition generally. Judisk krönika is alanysed from the point of view of how the history of Zionism was retold in Judisk krönika. The prevailing rhetoric was anchored in post-war Swedish views of such concepts as democracy, freedom and social progrfess. Above all, Judisk krönika confirms the notion of community as guiding principle. In the course of the 1950s, Swedish Zionist activity constituted a mixture of philanthrophy and religion, supported optimistic view of the future and conviction that men and women in Sweden could contribute to the making of "a better world". In Sweden, the Zionist movement downplayed the boundaries between belonging to a nation, a religious group, a national organisation, a voluntary association, and a community dependent on history and birthright. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
opponent
  • Docent Bredefeldt, Rita
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
Freedom of religion act, Jewish National Fund, Blue-Box, historiography, identity, social memory, democracy, Wizo, Commemoration Day of Israel, New Years' Day of the trees, Jewish New Year, Jewish holidays, tree planting, Judaism, Zionism, Israel, Judisk krönika, Sweden, education, "the people's home", Jewish holidays., Non-Christian religions, Världsreligioner (ej kristendom)
pages
239 pages
publisher
Brutus Östlings Bokförlag Symposion
defense location
Carolinasalen, Kungshuset, Lund
defense date
2001-12-07 10:00
ISBN
91-7139-541-5
language
Swedish
LU publication?
yes
id
a61e9245-6343-4f01-afae-4f7eb79c7f91 (old id 20153)
date added to LUP
2007-05-28 09:16:19
date last changed
2016-09-19 08:45:09
@phdthesis{a61e9245-6343-4f01-afae-4f7eb79c7f91,
  abstract     = {The thesis deals with the queswtion of which historic events have been emphasised amog Jewish people in Sweden after the Second World War. The founding of Israel is the point of departure and the termins ad quem is ten years further. The basic source material for the study is Judisk krönika ("Jewish Cronicle"), a periodical which was launched in 1932. In the 1950s Judisk krönika assumed a special position as Swedish Zionism's public journalistic channel for the Jewish cultural struggle, both in political and more general terms, and not only among the media of the 1950s but in the moder´n Swedish Jewish tradition generally. Judisk krönika is alanysed from the point of view of how the history of Zionism was retold in Judisk krönika. The prevailing rhetoric was anchored in post-war Swedish views of such concepts as democracy, freedom and social progrfess. Above all, Judisk krönika confirms the notion of community as guiding principle. In the course of the 1950s, Swedish Zionist activity constituted a mixture of philanthrophy and religion, supported optimistic view of the future and conviction that men and women in Sweden could contribute to the making of "a better world". In Sweden, the Zionist movement downplayed the boundaries between belonging to a nation, a religious group, a national organisation, a voluntary association, and a community dependent on history and birthright.},
  author       = {Sjögren, Karin},
  isbn         = {91-7139-541-5},
  keyword      = {Freedom of religion act,Jewish National Fund,Blue-Box,historiography,identity,social memory,democracy,Wizo,Commemoration Day of Israel,New Years' Day of the trees,Jewish New Year,Jewish holidays,tree planting,Judaism,Zionism,Israel,Judisk krönika,Sweden,education,"the people's home",Jewish holidays.,Non-Christian religions,Världsreligioner (ej kristendom)},
  language     = {swe},
  pages        = {239},
  publisher    = {Brutus Östlings Bokförlag Symposion},
  school       = {Lund University},
  title        = {Judar i det svenska folkhemmet. Minne och identitet i Judisk krönika 1948-1958},
  year         = {2001},
}