L'Effet-sincérité : L'Autobiographie littéraire vue à travers la critique journalistique : L'Exemple de La Force des choses de Simone de Beauvoir
(2001) In Études Romanes de Lund 64.- Abstract
- In light of autobiographical theory, this study deals with the critics' reception of Simone de Beauvoir's La Force des choses when the book was first published in 1963 in France. The three main parts examine the critical comments on the genre, the final controversial words expressing the author's disappointment, and the evaluation of her style. For the latter, Morten Nøjgaard's theory of literary evaluation has been used. The critics regard the book as a mixture of two genres, autobiography and memoirs, even if they don't discuss this explicitly. However, the philosophic narrative method of Beauvoir puts her in the centre of her story. This method of seeing the world through her own life may partly explain why Beauvoir has been accused of... (More)
- In light of autobiographical theory, this study deals with the critics' reception of Simone de Beauvoir's La Force des choses when the book was first published in 1963 in France. The three main parts examine the critical comments on the genre, the final controversial words expressing the author's disappointment, and the evaluation of her style. For the latter, Morten Nøjgaard's theory of literary evaluation has been used. The critics regard the book as a mixture of two genres, autobiography and memoirs, even if they don't discuss this explicitly. However, the philosophic narrative method of Beauvoir puts her in the centre of her story. This method of seeing the world through her own life may partly explain why Beauvoir has been accused of exaggerated narcissism. The majority of the critics seem to recognize themselves and the world they live in through the text. In this way, the description of public events is put in the foreground and not the private affairs of the author. However, almost half of the critics search for explanations of her disappointment in her private life, mainly in the Sartrean existentialist philosophy. There are two key qualities appearing in this study. First of all, there is « l'effet-sincérité » - the impression of sincerity created by Beauvoir in her text. Secondly, there is the quality of emotional textual engagement. This is highly valued by the critics and influences not only their judgement of the book as a whole but also their evaluation of its style. The majority of the critics in the French press are positive to La Force des choses, both to the book in general and to its style. Two ways of evaluating its style can be seen: an emotional evaluation and an intellectual one. According to the specialists, the reader must believe in the autobiographer's sincerity in order to establish a literary communication and not only read the text as a historical document where more importance is given to individual facts than to a global textual truth. This is confirmed by this study. Beauvoir's sincerity is highly praised by the critics. They attribute her sincerity to certain personal qualities and to details in the narrative content. What can be added after the analysis is the importance of the language and of the construction of the text for creating the sincerity effect. Thus, we can put forward the hypothesis that, in addition to any autobiographical contract ("pacte autobiographique") and content, language and text construction are important for the creation of the impression of sincerity. In a broader perspective, this study is a contribution to the discussion of the nature of literature and its criteria by emphasizing the importance of the author's work on language and text construction in a documentary text. (Less)
- Abstract (Swedish)
- Popular Abstract in Swedish
I Ärlighetseffekten. Den litterära självbiografin sedd genom pressen. Fallet La Force des choses av Simone de Beauvoir undersöks den litterära självbiografin som genre sedd genom receptionen i pressen av den tredje delen av Simone de Beauvoirs självbiografi La Force des choses vid utgivningen i Frankrike 1963. Studien innehåller tre huvuddelar som tar upp kommentarerna rörande genren, tolkningen av slutfrasen där Beauvoir förklarar sig ?lurad? och stilen.
Kritikerna ser La Force des choses som en blandning av självbiografi och memoarer utan att ta upp genre-frågan som ett problem. Men Beauvoirs filosofiska berättarmetod sätter hennes eget liv i centrum, och det gör även de... (More) - Popular Abstract in Swedish
I Ärlighetseffekten. Den litterära självbiografin sedd genom pressen. Fallet La Force des choses av Simone de Beauvoir undersöks den litterära självbiografin som genre sedd genom receptionen i pressen av den tredje delen av Simone de Beauvoirs självbiografi La Force des choses vid utgivningen i Frankrike 1963. Studien innehåller tre huvuddelar som tar upp kommentarerna rörande genren, tolkningen av slutfrasen där Beauvoir förklarar sig ?lurad? och stilen.
Kritikerna ser La Force des choses som en blandning av självbiografi och memoarer utan att ta upp genre-frågan som ett problem. Men Beauvoirs filosofiska berättarmetod sätter hennes eget liv i centrum, och det gör även de kontroversiella slutorden. Denna berättarmetod, att se världen genom sitt eget liv, kan ha bidragit till den kritik för överdriven narcissism som Beauvoir har fått genom åren. De olika tolkningarna av slutorden visar ofta kritikernas egna intressen och värderingar. De flesta tycks känna igen sig i den värld som Beauvoir återger i sin berättelse. På så sätt framhävs den kollektiva beskrivningen av händelser mer än hennes privata liv. Men nästan hälften av kritikerna söker en förklaring till hennes besvikelse i hennes personliga val i livet, och finner huvudorsaken i Sartres existentialism och dess konsekvenser. Analysen av stilkommentarerna påvisar två värdeskalor: en emotionell värdeskala där en naturlig och spontan stil uppskattas, och en intellektuell där en ?akademisk?, väl utarbetad stil värdesätts. Dessa två sätt att bedöma stilen kommer ibland i konflikt med varandra. De textegenskaper som framträder tydligast är ärlighetseffekten, dvs. det intryck av ärlighet som texten utstrålar, och textens emotionella laddning. Den stora betydelse som tillskrivs författarens ärlighet för läsningen av den självbiografiska texten i teorin om självbiografi bekräftas av analysen. Kritikerna uppfattar Beauvoirs ärlighet som en personlig egenskap som framgår av textens innehåll. Hon var dessutom känd som en uppriktig och seriöst arbetande person redan före bokens utgivande. Det som kan tilläggas efter analysen är den betydelse som språket och textens sammansättning har för skapandet av intrycket av ärlighet. En hypotes kan formuleras: förutom innehållet är språket och textens struktur viktiga för skapandet av intrycket av ärlighet, oberoende av om något läsarkontrakt upprättats mellan författare och läsare, t ex genom löften om ärlighet i förordet.
En majoritet av kritikerna är positiva till La Force des choses, både till boken som helhet och till stilen. Uppskattningen av stilen kan förvåna då Simone de Beauvoirs stil än i dag, i litterära kretsar, anses vara av lägre kvalitet än som kan förväntas av en litterär författare. Kan hennes ofta kontroversiella åsikter också ha påverkat vissa litterära omdömen, även beträffande stilen? Några av de kommentarer som analyseras tyder på detta. Beauvoir vänder sig bland annat mot den traditionella litterära stilen och vill skapa ett nytt sätt att skriva, en kommunikativ och demokratisk stil, som låter läsaren ta del i skapandet av textens mening och där meningen inte påtvingas läsaren genom en hierarkisk akademisk ordning.
Att språket och stilen har stor betydelse också i en dokumentär text är ett resultat som förtjänar uppmärksamhet också i den vidare diskussionen om vad som är utmärkande för skönlitteraturens väsen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/20269
- author
- Lennartsson, Vivi-Anne LU
- supervisor
- opponent
-
- Prof. Svane, Brynja, Uppsala University
- organization
- publishing date
- 2001
- type
- Thesis
- publication status
- published
- subject
- keywords
- La Force des choses (Force of Circumstance), Simone de Beauvoir, literary criticism, theory of autobiography, theory of literary evaluation, sincerity effect, textual engagement, emotional textual quality, style evaluation, autobiographical style, Simone de Beauvoir's style, Les Mandarins (The Mandarins), Georges Gusdorf, Björn Larsson, Philippe Lejeune, Morten Nøjgaard., Fransk litteratur, French literature, autobiography, Reception, General and comparative literature, literature criticism, literary theory, Allmän och jämförande litteratur, litteraturkritik, litteraturteori
- in
- Études Romanes de Lund
- volume
- 64
- pages
- 278 pages
- defense location
- Carolinasalen, Kungshuset
- defense date
- 2001-11-23 10:15:00
- ISSN
- 0347-0822
- ISBN
- 91-973886-2-9
- language
- French
- LU publication?
- yes
- id
- 879d64f9-5e7a-4a1b-b618-6bb7faa3cdde (old id 20269)
- date added to LUP
- 2016-04-04 09:22:14
- date last changed
- 2019-05-21 13:53:52
@phdthesis{879d64f9-5e7a-4a1b-b618-6bb7faa3cdde,
abstract = {{In light of autobiographical theory, this study deals with the critics' reception of Simone de Beauvoir's La Force des choses when the book was first published in 1963 in France. The three main parts examine the critical comments on the genre, the final controversial words expressing the author's disappointment, and the evaluation of her style. For the latter, Morten Nøjgaard's theory of literary evaluation has been used. The critics regard the book as a mixture of two genres, autobiography and memoirs, even if they don't discuss this explicitly. However, the philosophic narrative method of Beauvoir puts her in the centre of her story. This method of seeing the world through her own life may partly explain why Beauvoir has been accused of exaggerated narcissism. The majority of the critics seem to recognize themselves and the world they live in through the text. In this way, the description of public events is put in the foreground and not the private affairs of the author. However, almost half of the critics search for explanations of her disappointment in her private life, mainly in the Sartrean existentialist philosophy. There are two key qualities appearing in this study. First of all, there is « l'effet-sincérité » - the impression of sincerity created by Beauvoir in her text. Secondly, there is the quality of emotional textual engagement. This is highly valued by the critics and influences not only their judgement of the book as a whole but also their evaluation of its style. The majority of the critics in the French press are positive to La Force des choses, both to the book in general and to its style. Two ways of evaluating its style can be seen: an emotional evaluation and an intellectual one. According to the specialists, the reader must believe in the autobiographer's sincerity in order to establish a literary communication and not only read the text as a historical document where more importance is given to individual facts than to a global textual truth. This is confirmed by this study. Beauvoir's sincerity is highly praised by the critics. They attribute her sincerity to certain personal qualities and to details in the narrative content. What can be added after the analysis is the importance of the language and of the construction of the text for creating the sincerity effect. Thus, we can put forward the hypothesis that, in addition to any autobiographical contract ("pacte autobiographique") and content, language and text construction are important for the creation of the impression of sincerity. In a broader perspective, this study is a contribution to the discussion of the nature of literature and its criteria by emphasizing the importance of the author's work on language and text construction in a documentary text.}},
author = {{Lennartsson, Vivi-Anne}},
isbn = {{91-973886-2-9}},
issn = {{0347-0822}},
keywords = {{La Force des choses (Force of Circumstance); Simone de Beauvoir; literary criticism; theory of autobiography; theory of literary evaluation; sincerity effect; textual engagement; emotional textual quality; style evaluation; autobiographical style; Simone de Beauvoir's style; Les Mandarins (The Mandarins); Georges Gusdorf; Björn Larsson; Philippe Lejeune; Morten Nøjgaard.; Fransk litteratur; French literature; autobiography; Reception; General and comparative literature; literature criticism; literary theory; Allmän och jämförande litteratur; litteraturkritik; litteraturteori}},
language = {{fre}},
school = {{Lund University}},
series = {{Études Romanes de Lund}},
title = {{L'Effet-sincérité : L'Autobiographie littéraire vue à travers la critique journalistique : L'Exemple de La Force des choses de Simone de Beauvoir}},
volume = {{64}},
year = {{2001}},
}