Advanced

Shock and Naturalization - An Inquiry into the Perception of Modernity

Cassegård, Carl LU (2002)
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Avhandlingen undersöker ”chock-modernitet” och ”naturaliserad modernitet” som två sätt att varsebli det moderna. Med natur avses en omgivning som tas för given och i vilken förändring sker inom ramarna för det kända och etablerade. Chocken stör eller bryter ner denna ordning. Begrepp och objekt tycks inte längre sammanfalla, utan uppenbarar istället vad Adorno kallar deras icke-identitet. Detta är både en befrielse från och en förlust av det naturliga. På samma sätt som chocken är också naturaliseringen ambivalent. När något upphör att chockera erbjuder det inte längre den befrielse som en glimt av icke-identitet kan innebära.



I sociologisk modernitetsteori ses ofta chocken,... (More)
Popular Abstract in Swedish

Avhandlingen undersöker ”chock-modernitet” och ”naturaliserad modernitet” som två sätt att varsebli det moderna. Med natur avses en omgivning som tas för given och i vilken förändring sker inom ramarna för det kända och etablerade. Chocken stör eller bryter ner denna ordning. Begrepp och objekt tycks inte längre sammanfalla, utan uppenbarar istället vad Adorno kallar deras icke-identitet. Detta är både en befrielse från och en förlust av det naturliga. På samma sätt som chocken är också naturaliseringen ambivalent. När något upphör att chockera erbjuder det inte längre den befrielse som en glimt av icke-identitet kan innebära.



I sociologisk modernitetsteori ses ofta chocken, alltsedan Simmel och Benjamin, som emblematisk för det moderna. Men i nutida litteratur är chocken snarare påfallande genom sin frånvaro, något som visar sig i skildringar av gatuliv, tåg, teknologi och mellanmänskliga relationer. Likt en naturlig omgivning tycks denna modernitet uppvisa mer av cyklisk upprepning än linjär utveckling, invanda mönster snarare än nyheter, lågt snarare än stegrat medvetande, återförtrollning snarare än avförtrollning, resignation snarare än skräck. Att undersöka vad detta betyder för teorin om det moderna, i synnerhet Benjamins, är avhandlingens övergripande mål.



Avhandlingen ställer sig tre uppgifter. För det första att kartlägga de två moderniteternas ”konstellationer” genom ”montage” av ”ur-scener” från klassisk modernitetsteori och nutida litteratur. För det andra att visa hur var modernitet utmärks av sina egna distinkta dilemman, något som måste has i åtanke för att förstå de strategier och ideal vi stöter på i dem. För det tredje att diskutera implikationerna av naturaliseringen för varseblivningen av icke-identitet och därmed i förlängningen för den kritik av myt som bedrevs av Adorno och Benjamin.



Särskild uppmärksamhet ägnas åt förändringar i relationen mellan de två moderniteterna i japansk litteratur sedan slutet av andra världskriget. Fyra författare analyseras i detalj: Kawabata Yasunari, Abe Kôbô, Murakami Haruki och Murakami Ryû. Skälet till urvalet är att medan de två förra uppvisar kontrasterande strategier gentemot chock-moderniteten, uppvisar de två senare kontrasterande strategier gentemot det naturaliserande moderna.



Avhandlingen består, förutom av en introduktion, huvudsakligen av fem kapital. Kapitel 1 presenterar chock-moderniteten som ”konstellation” och utmynnar i en diskussion av aura-sönderfall som dess karaktäristiska dilemma. Kapitel 2 analyserar reaktionerna till detta dilemma hos Kawabata och Abe. Montagen i kapitel 3 visar på behovet av en teoretisering av en naturaliserad modernitet. Kapitel 4 presenterar denna modernitets konstellation med hjälp bl.a. av Murakami Haruki. Freuds traumateori används för att visa på den naturaliserade världens dilemma. Kapitel 5 analyserar Murakami Harukis och Murakami Ryûs strategier gentemot detta. Slutligen återvänder jag till frågan om naturaliseringens teoretiska implikationer. (Less)
Abstract
In sociology shock is often seen as emblematic of modernity. However, while Benjamin and Simmel famously portray the big city crowd - and by extension modernity itself - as an arena of shock, shock sensations are notable for their absence in depictions of the crowd as well as of modernity as a whole in much contemporary literature. This is evident in depictions involving streets, trains, technology, interpersonal relations, and so forth. Like a natural environment, this modernity is characterized by a pattern of cyclical repetition rather than by the linear pattern of evolution or progress. It is a “naturalized modernity”, in contradistinction to the “shock-modernity” of much classical theory. The overarching aim of this study is to... (More)
In sociology shock is often seen as emblematic of modernity. However, while Benjamin and Simmel famously portray the big city crowd - and by extension modernity itself - as an arena of shock, shock sensations are notable for their absence in depictions of the crowd as well as of modernity as a whole in much contemporary literature. This is evident in depictions involving streets, trains, technology, interpersonal relations, and so forth. Like a natural environment, this modernity is characterized by a pattern of cyclical repetition rather than by the linear pattern of evolution or progress. It is a “naturalized modernity”, in contradistinction to the “shock-modernity” of much classical theory. The overarching aim of this study is to reflect on the meaning of this observation for the theory of modernity. In particular, we are interested in its implications for Benjamin’s theory of modernity. Three tasks stand at the center of our investigation. The first is to explicate and map the “constellations” of shock-modernity and naturalized modernity through the use of a “montage” of “primal scenes” from classical theories of modernity and contemporary literature. Secondly, we will show that each mode of modernity is characterized by its own distinctive dilemmas. This is crucial to bear in mind when discussing the strategies and ideals pursued within each modernity. Thirdly, we will discuss the implications of naturalization for the perception of non-identity, and, by extension, for the critique of myth. Special emphasis is given to how the relation between shocking and naturalized modernity unfolds in Japanese literature during the half century since the end of the Second World War. I focus on the work of four Japanese writers: Kawabata Yasunari, Abe Kôbô, Murakami Haruki and Murakami Ryû. The reason for choosing these four writers is simple: Kawabata and Abe share a view of modernity as shocking but display contrasting strategies towards the experience of shock - one basically affirming it while the other basically rejects it. Similarly, Murakami Ryû and Murakami Haruki share the view of modernity as naturalized while displaying contrasting strategies towards the experience of naturalization - again one affirming it and one rejecting it. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
opponent
  • Prof. Feenberg, Andwer, Dept. of Philosophy, San Diego State Univeristy
organization
alternative title
Chock och naturalisering En undersökning av det modernas varseblivningsformer
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
Kawabata Yasunari, Murakami Haruki, Japanese studies, literature, Adorno, Benjamin, modernity, critical theory, Sociology, Sociologi
pages
244 pages
publisher
Carl Cassegård, Stjärng.15, 234 31 Lomma,
defense location
Carolinasalen, Kungshuset
defense date
2002-10-05 10:15
external identifiers
  • other:ISRN: LUSADG/SASO021148/SE
language
English
LU publication?
yes
id
c371dbf1-8b75-4caf-916c-9d42447ec9d9 (old id 20409)
date added to LUP
2007-05-28 11:03:56
date last changed
2016-09-19 08:45:13
@phdthesis{c371dbf1-8b75-4caf-916c-9d42447ec9d9,
  abstract     = {In sociology shock is often seen as emblematic of modernity. However, while Benjamin and Simmel famously portray the big city crowd - and by extension modernity itself - as an arena of shock, shock sensations are notable for their absence in depictions of the crowd as well as of modernity as a whole in much contemporary literature. This is evident in depictions involving streets, trains, technology, interpersonal relations, and so forth. Like a natural environment, this modernity is characterized by a pattern of cyclical repetition rather than by the linear pattern of evolution or progress. It is a “naturalized modernity”, in contradistinction to the “shock-modernity” of much classical theory. The overarching aim of this study is to reflect on the meaning of this observation for the theory of modernity. In particular, we are interested in its implications for Benjamin’s theory of modernity. Three tasks stand at the center of our investigation. The first is to explicate and map the “constellations” of shock-modernity and naturalized modernity through the use of a “montage” of “primal scenes” from classical theories of modernity and contemporary literature. Secondly, we will show that each mode of modernity is characterized by its own distinctive dilemmas. This is crucial to bear in mind when discussing the strategies and ideals pursued within each modernity. Thirdly, we will discuss the implications of naturalization for the perception of non-identity, and, by extension, for the critique of myth. Special emphasis is given to how the relation between shocking and naturalized modernity unfolds in Japanese literature during the half century since the end of the Second World War. I focus on the work of four Japanese writers: Kawabata Yasunari, Abe Kôbô, Murakami Haruki and Murakami Ryû. The reason for choosing these four writers is simple: Kawabata and Abe share a view of modernity as shocking but display contrasting strategies towards the experience of shock - one basically affirming it while the other basically rejects it. Similarly, Murakami Ryû and Murakami Haruki share the view of modernity as naturalized while displaying contrasting strategies towards the experience of naturalization - again one affirming it and one rejecting it.},
  author       = {Cassegård, Carl},
  keyword      = {Kawabata Yasunari,Murakami Haruki,Japanese studies,literature,Adorno,Benjamin,modernity,critical theory,Sociology,Sociologi},
  language     = {eng},
  pages        = {244},
  publisher    = {Carl Cassegård, Stjärng.15, 234 31 Lomma,},
  school       = {Lund University},
  title        = {Shock and Naturalization - An Inquiry into the Perception of Modernity},
  year         = {2002},
}