Advanced

Samvete och samvetsfrihet : en analys av samvetskonflikter i det svenska samhället och av begreppen samvete och samvetsfrihet.

Aldén, Mats LU (2002) In Lund Studies in Ethics and Theology 11.
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Avhandlingen har flera uppgifter, som på olika sätt hör ihop. Den första uppgiften går ut på att undersöka samvetskonflikter i det svenska samhället. I denna typ av konflikt är samvete och samvetsfrihet centrala begrepp och de är viktiga för att förstå och ta ställning i konflikterna. Den andra uppgiften blir därför att undersöka och förstå begreppet samvete och ge ett förslag till en definition av begreppet, därefter tillämpa samvetsuppfattningarna på samvetskonflikterna för att besvara frågan om individen bör följa sitt samvete eller ej. Den tredje uppgiften blir att undersöka begreppet samvetsfrihet och ge ett förslag till definition. Vidare att utforma en typologi och tillämpa den på de... (More)
Popular Abstract in Swedish

Avhandlingen har flera uppgifter, som på olika sätt hör ihop. Den första uppgiften går ut på att undersöka samvetskonflikter i det svenska samhället. I denna typ av konflikt är samvete och samvetsfrihet centrala begrepp och de är viktiga för att förstå och ta ställning i konflikterna. Den andra uppgiften blir därför att undersöka och förstå begreppet samvete och ge ett förslag till en definition av begreppet, därefter tillämpa samvetsuppfattningarna på samvetskonflikterna för att besvara frågan om individen bör följa sitt samvete eller ej. Den tredje uppgiften blir att undersöka begreppet samvetsfrihet och ge ett förslag till definition. Vidare att utforma en typologi och tillämpa den på de samvetskonflikter som undersökts, för att besvara frågan om friheten att följa sitt samvete är tillräckligt omfattande. Slutligen tar jag ställning för en av typerna i typologin. Den första uppgiften behandlas i kapitel två, den andra i kapitel tre och den tredje i kapitel fyra.



Begreppet samvetsfrihet definieras redan i avhandlingens inledning: friheten och rättigheten att såväl hysa de åsikter som samvetet säger är de rätta som att handla efter dem. Denna fri- och rättighet kan gälla såväl den enskilde medborgaren i relation till staten, som den enskilde medlemmen i relation till en organisation. Samvetsfriheten bör uppfattas som en begränsningsbar frihet.



Begreppet samvetsfrihet definieras redan i avhandlingens inledning: friheten och rättigheten att såväl hysa de åsikter som samvetet säger är de rätta som att handla efter dem. Denna fri- och rättighet kan gälla såväl den enskilde medborgaren i relation till staten, som den enskilde medlemmen i relation till en organisation. Samvetsfriheten bör uppfattas som en begränsningsbar frihet.



Mot denna bakgrund kan man ur individens synvinkel fråga: Bör individen följa sitt samvete? Varför bör han eller hon i så fall göra det? Och vad menas med begreppet samvete? Blir skälen för att följa samvetet olika beroende på vad man menar med begreppet? Ur kollektivets synvinkel kan man fråga: Bör kollektivet ge individen frihet att följa sitt samvete? Varför i så fall? Och vad menas med begreppet samvetsfrihet?



I kapitel 2 undersöks fyra samvetskonflikter i det svenska samhället. Den samvetskonflikt som står i centrum för avsnitt 2.2 är konflikten mellan statens krav att den manlige medborgaren gör värnplikt och medborgarens önskan och krav att slippa göra värnplikt. Den andra samvetskonflikten (2.3) gäller tvånget att delta i obligatoriska utbildningsmoment och högskolestudenters önskan att av samvetsskäl slippa delta i dessa. Den samvetskonflikt som står i centrum i avsnitt 2.4 gäller konflikten mellan den enskilde prästens rätt att vägra vigsel av samvetsskäl och densammes plikt att förrätta vigsel. Den fjärde samvetskonflikten (2.5) gäller konflikten mellan förväntan att en präst som är motståndare till kvinnliga präster ska samarbeta med dem och motståndarens önskan att av samvetsskäl slippa samarbeta.



I kapitel 3 undersöks begreppet samvete och ett förslag till definition utformas. I detta avsnitt (3.2) ska jag redogöra för Germain Grisez och Josef Imbergs samvetsuppfattningar. Den romersk-katolske filosofen och teologen Germain Grisez presenterar sin samvetsuppfattning i boken The Way of the Lord Jesus. Enligt Grisez bör man följa sitt samvete eftersom det är ens bästa och slutgiltiga omdöme om vilken handling som är den rätta i en viss given situation. Utgångspunkten för detta omdöme är den moraliska sanningen som Gud själv lagt ner i människans natur och som hon spontant kan upptäcka inom sig. På ett metaforiskt språk kan man därför säga att människan hör Guds röst eka inom sig när hon upptäcker denna sanning. Att följa sitt samvete blir i denna mening att lyssna till Guds röst och lyda honom.



Jag utgår ifrån de båda böckerna Den goda vägen och Guds nåds evangelium, som är skrivna av Josef Imberg, luthersk teolog och präst i Svenska kyrkan. Enligt Imberg bör man följa sitt samvete framförallt därför att Gud som har skapat allt också givit människan förmågan att uppfatta att det finns en skillnad mellan rätt och orätt. Människan har, därför att hon är skapad av Gud, en förmåga att skilja på rätt och orätt och en moralisk kunskap som dessutom överensstämmer med Guds vilja. Den kristne har dessutom fått sitt samvete väckt av den Helige Ande och genom Guds Ord har samvetet blivit upplyst. Därför är samvetets utslag förpliktigande för den enskilde.



I avsnitt 3.3 redogör jag för Sven Wermlunds och C. D. Broads samvetsuppfattningar. Den svenske filosofen Sven Wermlund formulerar sin uppfattning om samvetet i boken Samvetets uppkomst och i artikeln Samvete. Genom att en yttre auktoritet, befallning och sanktion flyttas in i personligheten uppkommer samvetet som en inre auktoritet som träder upp emot den övriga personligheten och befaller personen att handla enligt vissa moraliska normer och värden, vilket innebär att individen är medveten om att ett visst handlingssätt är plikt. Vidare utdelar samvetet olika sanktioner beroende på om individen handlar i överensstämmelse med befallningarna eller inte. Han menar dessutom att processen kan drivas så långt att den enskilde mejslar ut ett samvetskrav som ligger i direkt konflikt med den omgivande miljöns moral och där omgivningens krav och sanktioner förlorar sin relevans för individen.



Den engelske filosofen C. D. Broad skriver om samvetet i artikeln Conscience and Conscientious Action. Han vill ge en fenomenologisk beskrivning av vad satsen ”att ha ett samvete” innebär. Även Broad menar att flera olika psykiska förmågor är inblandade i samvetsuppfattningen. Broad säger att satsen ”att ha ett samvete” är liktydig med (equivalent to) att ha och göra bruk av den kognitiva förmågan att reflektera moraliskt över sina egna handlingar, och karaktärsdrag och att ha och göra bruk av den emotionella dispositionen att uppleva känslor, som ånger och skuld i relation till sig själv och sina egna handlingar och att ha och göra bruk av den viljemässiga dispositionen att söka det som man är övertygad om är gott och undvika det som man är övertygad om är ont. Det är av avgörande betydelse att lägga märke till att alla de tre dispositionerna, den kognitiva, emotionella och konativa, ställs i relation till egna handlingar, egna karaktärsdrag och egna övertygelser om vad som är rätt och gott.



I avsnitt 3.4 redogör jag för psykologen Gordon W. Allport och filosofen Hannah Arendt samvetsuppfattningar. Jag utgår ifrån den amerikanske psykologen Gordon W. Allport samvetsuppfattning som han presenterat i böckerna The Individual and His Religion och Becoming. Basic Considerations for a Psychology of Personality. Allport menar att samvetet fyller en nödvändig funktion genom att det verkar för en integration av personens mer eller mindre motstridiga delar eller impulser. På ett moget stadium i personens utveckling integrerar samvetet dennes handlande med de värderingar som personen själv bejakar och bekänner sig till. Det är, enligt Allport, klokt av den enskilde att följa sitt samvete, eftersom det integrerar honom till en enhetlig person och detta är nödvändigt för psykisk hälsa och personlig mognad.



Också Hannah Arendt menar, i artikeln Thinking and Moral Considerations, att samvetet har en uppgift att fylla för att personen ska integreras till en enhet. Enligt Arendt är samvetet en produkt av en disharmoni mellan ”jag” och ”mig själv” och fyller sin funktion genom att göra subjektet medvetet om disharmonin. Samvetet fungerar som en sorts varningssignal. Det är med andra ord inte samvetet som ger människan en strävan i riktning mot en harmonisk och integrerad person, utan idealet om ett värdefullt liv. Enligt Arendt bör individen följa samvetet eftersom det varnar individen för att han inte är i harmoni med sig själv. Är man inte i harmoni med sig själv och därmed inte är en enhetlig och integrerad person kan man inte leva ett liv i självkritisk granskning. Eftersom själva meningen med livet är att leva ett liv i självkritisk granskning bör individen följa sitt samvete, på så sätt att han tar dess varning på allvar och strävar efter att integrera personen till en harmonisk helhet. Därmed är även frågan om varför man bör följa sitt samvete besvarad.



I avsnitt 3.5 tar jag åter upp frågor som diskuterats i 3.2 - 3.4. Jag gör det i detta sammanhang för att utforma ett eget förslag till samvetsteori och bygger på den diskussion jag fört ovan (3.2 - 3.4). Ett av samvetets kännetecken är att den övertygelse som ligger till grund för samvetets vägledning omfattas på ett operativt sätt och därmed enbart gäller den person som så att säga själv har samvetet. Samvetets omdömen gäller enbart i första person. Samvetet aktiveras i samband med att en viss person behöver fatta beslut om hur han ska välja i en bestämd situation, verklig eller tänkt. Samvetet föregriper en handling genom att i förväg bedöma den och genom att föregripa den känslomässiga reaktionen på handlingen, på latin kallas denna samvetsakt för conscientia antecedens.



Men samvetet bedömer och reagerar också på redan utförda handlingar, på latin conscientia consequens. Kännetecknande för conscientia antecedens är att man är medveten om en viss handling som påbjuden, tillåten eller förbjuden. Man kan säga att samvetet påbjuder, tillåter eller förbjuder en att handla på ett bestämt sätt i en bestämd situation. Conscientia antecedens innebär ett tillstånd där man föregriper den känsla som skulle följa på den utförda handlingen. Kännetecknande för conscientia consequens är att man är medveten om att en handling man utfört var påbjuden, tillåten eller förbjuden. Om man underlåter att utföra en påbjuden handling eller utför en förbjuden handling följer ett dåligt samvete. Om man utför en tillåten eller påbjuden handling eller om man väljer att avstå från att utföra en förbjuden handling följer ett gott samvete.



Samvetet ger en konkret vägledning i en bestämd situation, tänkt eller verklig. Det medvetande som är förenat med en samvetsakt är bestämt av en religiös eller moralisk övertygelse, som berör den situation som man står inför. Det kan vara en direkt plikt som påbjuder, tillåter eller förbjuder den handling man står inför eller en tillämpning av en mer allmän principiell övertygelse, som i sin tillämpning påbjuder, tillåter eller förbjuder en viss bestämd handling.



Individen har två grundläggande skäl för att följa sitt samvete. Om han är övertygad om att en handling är rätt och att det är hans plikt att utföra den bör han utföra den. Är han å andra sidan övertygad om att en handling är orätt och att det är hans plikt att inte utföra den bör han inte utföra den. Detta kallar jag för ett pliktargument för att följa sitt samvete. Det andra argumentet går ut på att det är klokt för individen att följa sitt samvete eftersom han annars kommer att drabbas av mer eller mindre starka olustkänslor och att han kan känna sig stolt över sig själv om han handlar i överensstämmelse med sin övertygelse. Detta kallar jag för ett klokhetsargument för att följa sitt samvete.



I kapitel 4 utgår vi från kollektivet och ställer frågor av typen: Bör kollektivet ge individen frihet att följa sitt samvete? Varför i så fall? Och vad menas med ordet samvetsfrihet? I 4.2 ställer jag frågan: Vilka grundläggande skäl kan man ange för samvetsfrihet? Jag tar upp fem skäl för att ge individen en så omfattande samvetsfrihet som möjligt, som är förenlig med en lika omfattande frihet för alla. Det första skälet bygger på principen om respekt för den enskildes övertygelse. Det andra skälet bygger på principen att inte tillfoga andra lidande. Det tredje skälet går ut på att i en demokrati har varje medborgare lika värde, därför blir det viktigt att medborgare med uppfattningar som avviker från majoritetens respekteras och att de får avstå från att utföra handlingar som är påbjudna i lag där detta är möjligt. Det fjärde skälet bygger på John Rawls kontraktsteori. De kontraktsslutande parterna vet att de har religiösa, moraliska och filosofiska övertygelser som de uppfattar som förpliktigande, men där de inte vet vilka övertygelser de har i verkligheten eller vilken makt dessa har i samhället. Detta leder till att det blir rationellt att välja principen om lika samvetsfrihet. Slutligen går det femte skälet ut på att samvetsfriheten är viktig för moralens och samhällets utveckling. Jag menar att dessa skäl är tillräckligt tunga för att kunna hävda att kollektivet har en moralisk skyldighet att ge sina medborgare/medlemmar en så omfattande frihet som möjligt, som är förenlig med en lika omfattande frihet för alla. Vidare menar jag att skälen är tillräckligt tunga för att kollektivet ska ha en moralisk skyldighet att mycket noggrant överväga om det är möjligt att utvidga gränserna för individens frihet att följa sitt samvete.



För individen blir pliktargumentet (1.3, 3.5, 3.7) ett skäl att följa sitt samvete och för kollektivet blir respekten för individens övertygelse om vad som är plikt ett skäl att ge individen frihet att följa sitt samvete. För individen blir klokhetsargumentet (1.3, 3.5, 3.7) ett skäl att följa sitt samvete och för kollektivet blir plikten att inte orsaka lidande ett skäl att ge individen frihet att följa sitt samvete.



I 4.3 analyseras skillnaden mellan moralisk och rättslig samvetsfrihet. I 4.4 vidareutvecklas typologin som antytts redan i inledningen. I en demokratisk rättsstat föreligger en omfattande och lika frihet för alla. Det speciella med samvetsvägraren är att hon åberopar sitt samvete för att slippa utföra handlingar som inte ligger inom dessa gränser. På en punkt blir det en konflikt mellan individens samvetes krav och kollektivets krav. Bör samvetsvägraren få frihet att följa sitt samvete också på denna punkt? Bör kollektivet utvidga gränserna för individens frihet att följa sitt samvete? Eller bör kollektivet stå fast vid de gällande gränserna och inte ge individen rätt att följa sitt samvete?



De samvetskonflikter som kommer till stånd inom Svenska kyrkan är delvis annorlunda dem inom en demokratisk rättsstat, eftersom kyrkan har en bekännelse och en bestämd ordning (1.5, 2.4.5, 2.5.6). När en prästkandidat vigs till präst lovar kandidaten att följa kyrkans bekännelse och ordning. Därför är det helt avgörande hur kyrkan ser på den aktuella konflikten. Bekännelsen bör tolkas på ett sådant sätt att mångfalden i kyrkan kommer till sin rätt.



Så till de tre typerna i typologin. Individtypen utgår från några grundläggande värderingar. Det är moraliskt orätt av ett kollektiv att tvinga en person att handla mot sitt samvete. Detta uppfattas som en moralisk plikt prima facie, det vill säga att den gäller vid första anblicken. Det innebär att kollektivet bör följa den moraliska principen att ge samvetsvägraren frihet att följa sitt samvetes krav, om det inte finns mycket goda skäl som slår ut den moraliska principen.



Om det uppkommer en konflikt mellan ett kollektivs krav och en individs samvete är kollektivet moraliskt bättre och ett mer önskvärt kollektiv om det ger presumtion till förmån för den enskildes samvete, än om det ger presumtion för kollektivets intressen . Enligt individtypen vilar bevisbördan på kollektivet, inte individen. Ett nödvändigt villkor för att det ska vara berättigat att kollektivet inskränker samvetsfriheten går ut på att det krävs att det inte går att uppnå samma mål med andra medel. Individtypen utgår från att medborgarna/medlemmarna har lika värde, just i egenskap av att vara medborgare/medlem. Samvetsvägraren värderas därför som likvärdig med tredje part. Att enbart se till tredje parts intressen skulle innebära att man gör skillnad på medborgare och medborgare. Detta skulle vara en moraliskt orättvis handling från kollektivets sida. Det förutsätts att kollektivet måste vara berett att ge frihet åt samvetsvägrare även om det innebär en extra kostnad för kollektivet.



Avvägningstypen innebär att det är fråga om en avvägning mellan å ena sidan vissa samhällsintressen och å andra sidan respekten för den enskilde studentens etiska eller religiösa övertygelse. Ett viktigt kriterium för om individens intressen är tillvaratagna är frågan om individen är autonom. Ett intresse som samhället har att bevaka är tredje parts intresse. Enligt avvägningstypen ska det alltså till en avvägning mellan samhällets intressen och den enskildes önskningar om dispens. Det är inte fråga om att den ena partens intressen premieras eller ges företräde i utgångsläget, utan både utgången och resultatet är så att säga från början helt öppna. Av särskild betydelse är då frågan om samvetsvägrarens autonomi och frågan om tredje part.



Kollektivtypen utgår ifrån vissa grundläggande värderingar. Kollektivet bör sträva efter att förverkliga det gemensamma bästa och skydda gemensamma intressen. Detta innebär att kollektivet kan förutsätta och utgå ifrån att det är moraliskt rätt att kräva av individen att hon utför handlingar som kollektivet bedömt som nödvändiga för att kunna förverkliga mål som betraktas som gemensamma eller för att skydda gemensamma intressen. Denna princip gäller prima facie, det vill säga vid en första anblick, vilket innebär att principen efter noggrant övervägande och på grund av goda skäl kan slås ut och ersättas av någon annan princip. Kollektivet har presumtion och det krävs tungt vägande skäl, för att slå ut den principen. En viktig förutsättning för att kollektivets presumtion ska gälla är att de skyldigheter som kollektivet ålägger individen gäller allmänt och lika. Någon särbehandling på grund av religion, livsåskådning eller moraltradition får inte göras. Ett nödvändigt villkor för att kollektivets presumtion ska gälla är att autonomiprincipen ska vara tillgodosedd. Det innebär att individen måste ha en möjlighet att välja på ett sådant sätt att hon inte hamnar i en samvetskonflikt. Ännu ett villkor som hör samman med autonomiprincipen är förutsägbarhet vad gäller utbildningar och att krav inte bör ställas retroaktivt på utbildade och anställda. Ett nödvändigt villkor för att ge samvetsvägrare dispens från obligatoriska utbildningsmoment eller yrkesutövare rätt att slippa utföra vissa arbetsuppgifter är enligt kollektivtypen att tredje part inte drabbas. Kollektivtypen utgår ifrån att samvetsvägrare kan få betala ett visst pris för sin övertygelse.



I avsnitt 4.5 tillämpas sedan typologin på de samvetskonflikter som undersöktes i kapitel 2. Konflikterna gäller samvetsvägrarens relation till värnplikten, till obligatoriska utbildningsmoment, prästens vigselplikt och till samarbetet med kvinnliga präster. Fyra olika obligatoriska utbildningsmoment som förekommer i betänkandet Samvetsklausul inom högskoleutbildningen tas upp; djurförsök under veterinärutbildningen, djurförsök under vissa kurser vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna, blodtransfusion under vårdutbildningar och spiralinsättning under barnmorskeutbildningen. Slutligen tar jag i 4.5 ställning för kollektivtypen. (Less)
Abstract
The aim of this study is to describe and analyse four conflicts and two concepts.



Four conflicts of conscience found in Swedish society are studied in the second chapter. 2.2 - the state’s requirement that all male citizens do military service and the citizen’s right to refuse to do military service. 2.3 - obligatory course requirements and the college student’s right to refuse participation in certain practical studies for reasons of conscience. 2.4 - the minister’s right to refuse to marry a couple based on matters of conscience vs the vows a minister has taken to perform such ceremonies. And 2.5 -the conflict which arises when a minister who is opposed to the ordination of women as ministers, is expected to cooperate... (More)
The aim of this study is to describe and analyse four conflicts and two concepts.



Four conflicts of conscience found in Swedish society are studied in the second chapter. 2.2 - the state’s requirement that all male citizens do military service and the citizen’s right to refuse to do military service. 2.3 - obligatory course requirements and the college student’s right to refuse participation in certain practical studies for reasons of conscience. 2.4 - the minister’s right to refuse to marry a couple based on matters of conscience vs the vows a minister has taken to perform such ceremonies. And 2.5 -the conflict which arises when a minister who is opposed to the ordination of women as ministers, is expected to cooperate with women ministers although he has conscience-based reasons for not doing so.



In the third chapter I discuss six different theories of conscience and a suggested definition is presented. In the fourth chapter I present five arguments for freedom of conscience and a typology is provided and applied to the conflicts of conscience studied in order to answer the question of whether or not there is ample freedom to follow one’s conscience. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
opponent
  • Docent Möller, Göran, Uppsala
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
Conscience, Kristen teologi (allmän, Moral Psychology, General, Ethics, Lutheran Ethics, Freedom of Conscience, Christian Ethics, Conscientious Refusal, systematic and practical Christian theology, systematisk och praktisk), Moral science, Morallära
in
Lund Studies in Ethics and Theology
volume
11
pages
215 pages
defense location
Samarkand, Akademiska Föreningen, Sandgatan 2, Lund
defense date
2002-12-07 10:15
ISSN
1102-769X
language
Swedish
LU publication?
yes
id
14d8d40d-4c00-4361-8140-e76c285cf3d3 (old id 20619)
date added to LUP
2007-05-25 13:38:25
date last changed
2016-09-19 08:45:00
@phdthesis{14d8d40d-4c00-4361-8140-e76c285cf3d3,
  abstract     = {The aim of this study is to describe and analyse four conflicts and two concepts.<br/><br>
<br/><br>
Four conflicts of conscience found in Swedish society are studied in the second chapter. 2.2 - the state’s requirement that all male citizens do military service and the citizen’s right to refuse to do military service. 2.3 - obligatory course requirements and the college student’s right to refuse participation in certain practical studies for reasons of conscience. 2.4 - the minister’s right to refuse to marry a couple based on matters of conscience vs the vows a minister has taken to perform such ceremonies. And 2.5 -the conflict which arises when a minister who is opposed to the ordination of women as ministers, is expected to cooperate with women ministers although he has conscience-based reasons for not doing so.<br/><br>
<br/><br>
In the third chapter I discuss six different theories of conscience and a suggested definition is presented. In the fourth chapter I present five arguments for freedom of conscience and a typology is provided and applied to the conflicts of conscience studied in order to answer the question of whether or not there is ample freedom to follow one’s conscience.},
  author       = {Aldén, Mats},
  issn         = {1102-769X},
  keyword      = {Conscience,Kristen teologi (allmän,Moral Psychology,General,Ethics,Lutheran Ethics,Freedom of Conscience,Christian Ethics,Conscientious Refusal,systematic and practical Christian theology,systematisk och praktisk),Moral science,Morallära},
  language     = {swe},
  pages        = {215},
  school       = {Lund University},
  series       = {Lund Studies in Ethics and Theology},
  title        = {Samvete och samvetsfrihet : en analys av samvetskonflikter i det svenska samhället och av begreppen samvete och samvetsfrihet.},
  volume       = {11},
  year         = {2002},
}