Aspect, tense and mood : Context dependency and the marker LE in Mandarin Chinese

Abstract

The grammatical marker LE in Mandarin Chinese can occur in two syntactic positions, either immediately following the verb or at the end of a sentence. Traditionally, it has been described as two homophonous but syntactically distinct morphemes, verbal LE and sentence-final LE. This view seems to be based on assumptions about (1) the historical origin of LE, (2) the relation between LE and its counterparts in other Chinese dialects and (3) the relevance of the syntactic position of LE for its function in a sentence. The main part of this thesis is dedicated to analysing the third assumption: that the meaning of LE is related to its syntactic position. By using examples from narrative texts I show that the conventional definition of verbal LE as a marker of the perfective aspect and that of sentence-final LE as a modal particle or a marker of the perfect aspect cannot properly describe all instances of each marker. I also demonstrate that there are several examples of functional overlapping between verbal LE and sentence-final LE. The failure by earlier analyses to account for these facts seems to be partly due to certain metaphorical and vague definitions of aspect as opposed to the clear, time-relational definition of tense. Another influential factor appears to be the assumption that in Chinese, there is a one-to-one relationship between the semantic categories aspect, tense and mood on one hand and grammatical morphemes on the other. My study is an attempt to a unified treatment of LE within a relevance-theoretic framework in which LE is redefined as a pragmatic marker with a semantic core feature [boundary]. Hopefully, it presents an interpretation model that explains not only all the various uses of LE but also the empirical evidence of shared functions between what has traditionally been assumed to be two distinct morphemes.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

Markören LE i kinesiska är speciell av flera olika skäl. Bland annat kan den uppträda på två ställen i en sats, dels direkt efter ett verb och dels i slutet av en mening. Beroende på var den uppträder kan den ofta - men inte alltid - påverka meningen på olika sätt. Det är en av anledningarna till att språkvetare ofta har valt att se LE som två olika markörer med olika funktioner. I min avhandling försöker jag dock att förena de olika funktionerna hos LE under en gemensam grundfunktion: att markera en gräns. Anledningen till detta är framför allt att studier av texter visar att LEs position i satsen verkar ha mindre betydelse för dess funktion än vad som har antytts tidigare. Framför allt visar jag att LE kan markera antingen perfekt tempus eller perfektiv aspekt både när det uppträder meningsfinalt och när det förekommer direkt efter ett verb. Detta trots att verb-LE har ansetts signalera perfektiv aspekt och meningsfinala LE ofta har setts som en modusmarkör eller en markör för perfekt tempus. I min avhandling presenterar jag också exempel som visar att LE i båda sina positioner i satsen kan ha en modal betydelse. Jag föreslår att LE markerar en gräns oavsett var den förekommer i satsen. Gränsen kan se olika ut. Den kan avdela två tidsenheter och markerar då en gräns på en tidslinje som sedan, med hjälp av kontexten, relateras till situationen som man talar om i meningen och till yttrandesituationen på olika sätt. På det sättet kan LE användas för att uttrycka perfektiv aspekt, relativ förfluten tid eller perfekt tempus. LE kan också markera en gräns mellan vad som anses vara norm och vad som avviker från normen eller mellan förväntningar och realitet. Då har LE en modal funktion, d v s markören signalerar talarens attityd till vad som sägs. Hur LE ska förstås i en specifik sats avgörs till viss del av dess position i satsen men framför allt av kontexten. Därför har jag valt att utgå från de hypoteser om kommunikation som presenteras i den s k Relevansteorin. Relevansteorin betonar kontextens avgörande betydelse för tolkning av yttranden. Jag hoppas att med min avhandling kunna lösa åtminstone två problem som inte har behandlats tillfredställande tidgare: (1) att tillskriva le en betydelse som kan förklara alla dess funktioner och (2) att förklara det faktum att meningsfinala LE och verb-LE verkar kunna bidra på liknande sätt till meningens tempus, aspekt och modus.

• author: Ljungqvist, Marita
• supervisor: [unknown] [unknown]
• opponent: Ass. Prof. Haihua, Pan, Department of Chinese, translation and linguistics, City University, Hong Kong
• organization: Chinese Studies
• publishing date: 2003
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: History and Archaeology
• keywords: Chinese, Languages and literatures of South and South-East Asia, Kinesiska och språk och litteratur från Syd- och Sydostasien, pragmatics, marker, semantics, temporality, Relevance Theory, tense, mood, Mandarin Chinese, aspect
• pages: 160 pages
• defense location: N/A
• defense date: 2003-01-01 10:15:00
• ISBN: 91-628-5623-5
• language: English
• LU publication?: yes
• id: b40c49b3-2e96-4195-b13b-c0b269a7e9e7 (old id 21150)
• date added to LUP: 2016-04-04 11:30:17
• date last changed: 2018-11-21 21:05:16