Advanced

Medier & fetma : en analys av vikt

Sandberg, Helena LU (2004) In Lund Studies in Media and Communication
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Övervikt är ett av vår tids största hälsoproblem, kanske till och med det största. Det finns de som menar att redan idag utgör övervikt globalt sett en viktigare orsak till sjukdom än undernäring och infektionssjukdomar. Framtidsscenariot beskrivs som alarmerande. Folk kommer att i en tidigare aldrig skådad omfattning insjukna i överviktens följdsjukdomar.



Medierna har en viktig roll när det gäller att förmedla kunskap om övervikt till allmänheten. Rapporteringen om övervikt har betydelse för allmänhetens uppfattningar om och ställningstaganden i denna hälsofråga. Det är därför angeläget att studera hur medierna behandlar överviktsämnet eftersom det kan komma att påverka... (More)
Popular Abstract in Swedish

Övervikt är ett av vår tids största hälsoproblem, kanske till och med det största. Det finns de som menar att redan idag utgör övervikt globalt sett en viktigare orsak till sjukdom än undernäring och infektionssjukdomar. Framtidsscenariot beskrivs som alarmerande. Folk kommer att i en tidigare aldrig skådad omfattning insjukna i överviktens följdsjukdomar.



Medierna har en viktig roll när det gäller att förmedla kunskap om övervikt till allmänheten. Rapporteringen om övervikt har betydelse för allmänhetens uppfattningar om och ställningstaganden i denna hälsofråga. Det är därför angeläget att studera hur medierna behandlar överviktsämnet eftersom det kan komma att påverka befolkningens hälsoutveckling och därmed även samhällets utveckling.



De två frågor som avhandlingen huvudsakligen kretsar kring är: Hur ser mediernas rapportering om övervikt ut? och Vilka konsekvenser kan denna rapportering få för allmänhetens uppfattningar om övervikt? Studien består av innehållsanalyser av fyra dagstidningar, Dagens Nyheter, Helsingborgs Dagblad, Västerbottens-Kuriren samt Aftonbladet, under en femårsperiod, 1997–2001. Sammanlagt analyseras ca 2000 artiklar.



En viktig slutsats från undersökningen är att övervikt är ett undervärderat samhällsproblem i de studerade dagstidningarna. Med tanke på hur många människors liv och hälsa som är hotade av övervikt och fetma är det förvånansvärt att ämnet inte får mer utrymme i nyhetsrapporteringen. Överviktsämnet är sällan förstasidesstoff under den analyserade perioden. Materialet består av en förhållandevis hög andel små artiklar och få opinionsbildande artiklar. Det är därmed kanske inte så konstigt att allmänheten hittills har trott att de största hoten för svenska folkets hälsa är bland annat narkotika, aids och våld, då rapporteringen om dessa hälsorisker är betydligt mer omfattande än exempelvis överviktsrapporteringen. En möjlig konsekvens är att varken allmänheten, det politiska etablissemanget eller ens medierna själva uppfattar övervikt som en särskilt allvarlig hälsorisk. Studien visar dock att alarmeringsgraden har stigit under undersökningsperioden. Andelen lugnande artiklar har parallellt härmed minskat. Detta kan vara ett tecken på att ämnets journalistiska värdering är på väg att förändras. Intressant nog är det inte i kvällspressens representant i undersökningen (Aftonbladet) som vi finner de mest alarmerande artiklarna, utan i morgonpressen. Kvällspressen kritiseras ofta för sin överdrivna alarmering i olika frågor; när det gäller övervikt levererar Aftonbladet dock till stor del hoppingivande och lugnande besked. Övervikt är liksom kvällstidningsläsningen starkt klassrelaterat. En tentativ förklaring kan därför vara att Aftonbladet inte i onödan vill stöta bort eller oroa sina läsare. Statistiskt sett torde nämligen Aftonbladets läsare i större utsträckning vara drabbade av övervikt än dess ”icke-läsare”.



Två perspektiv på övervikt dominerar rapporteringen, nämligen övervikt som en hälsorisk respektive ett kosmetiskt problem. Övervikt gestaltat som en hälsorisk är den numerärt överlägsna representationen i textmaterialet. I nästan lika stor utsträckning definieras övervikt trots det som ett skönhetsproblem. När övervikt framställs som en hälsorisk är det ofta en bisak i rapporteringen. Ämnet avhandlas i små artiklar eller omnämns i förbigående. Informationen som ges i samband härmed presenteras dessutom allt för ofta på ett svårtillgängligt eller obegripligt sätt. Det kosmetiska perspektivet däremot breder ut sig över flera tidningsspalter och sällskapas av uppseendeväckande rubriker samt illustrationer som lockar till läsning. Artiklarna har ett större underhållningsvärde och därmed ökar möjligheten till att denna slags rapportering inte bara uppmärksammas utan också memoreras.



Materialet kännetecknas i sin helhet av motsägelsefullheter av olika slag. Det är förvisso intressant att det finns olika berättelser och sätt att se på övervikt, men det kan skapa svårigheter för läsarna och göra dem rådvilla. Materialet är så motsägelsefullt att individen kan fritt välja utifrån sina egna intressen, preferenser och förändringsbenägenhet de budskap som han eller hon ska ta till sig och vilka som ska lämnas därhän. En tänkbar konsekvens av detta är att de redan sunda individerna uppmärksammar nyheter som bekräftar att de handlar rätt, medan de som har en mindre sund livsstil tar till sig budskap som ligger i linje med deras agerande, och som bekräftar att deras levnadssätt inte är så farligt. Man kan därmed också anta att individens hälsobeteende förändras ringa eller förblir status quo.



Rapporteringen om övervikt och fetma har en tydlig genusdimension. För det första beskrivs övervikt huvudsakligen som ett kvinnligt problem. För det andra gestaltas den kvinnliga och den manliga övervikten diametralt olika i texterna. Toleransen för övervikt varierar beroende på vem som bär på den. De feta männen har vi överseende med, medan vi äcklas och tar avstånd från de feta kvinnorna. En bild som också framträder i rapporteringen är att kvinnor går ned i vikt för sina mäns skull, för att bli snyggare och attraktivare, medan männen går ned i vikt för sin egen skull och för sin hälsas skull. Kvinnan framställs också ha så mycket mer att vinna på att gå ned i vikt jämfört med mannen. Dessa mycket vinklade gestaltningar av kvinnors respektive mäns övervikt kan ge upphov till både vanföreställningar och fördomar hos läsarna. Därtill representeras kvinnorna och männen på ett stereotypt men också förlegat sätt. Kvinnan kopplas till den privata sfären med ansvar för hem, barn, uppfostran, släktrelationer, familjens dagliga kostintag samt mannens trivsel och välmående. Männens ansvar och engagemang går inte i hemmets riktning utan männen blickar istället utåt mot det offentliga, det vill säga arbetslivet, kollegor och kamratumgänge. På så vis bidrar dagspressen till att den etablerade könsordningen lever vidare.



Vad som är viktigt att föra fram är att både medicinare och journalister har ett ansvar när det gäller att informera om övervikt och dess risker. Båda har en pedagogisk roll att leva upp till. Studien visar dock att de två i viss mån misslyckas i denna pedagogiska gärning. Bägge parterna misslyckas med att formulera begripliga och för individen relevanta och användbara budskap. Överviktsproblematiken är ett alldeles för allvarligt hälsoproblem för att behandlas så som det görs i dagstidningarna. Här finns med andra ord en tydlig kommunikativ utmaning. Frågan är om någon och i så fall vem som kommer att anta den. (Less)
Abstract
The prevalence of overweight and obesity is rising each year not only on a national but also on a global level. The future scenario is troublesome. The media are among the most important social institutions in influencing people’s knowledge, perceptions and actions. The media provide citizens with health messages and contribute thereby to their health development. This dissertation deals with two questions: (1) How is overweight represented in the media? and (2) Which consequences can these representations have on public perceptions of overweight? A multi-disciplinary approach has been chosen for the study. Theories and concepts are derived from four areas of research: consumption, bodily issues, risks and media & journalism. The aim... (More)
The prevalence of overweight and obesity is rising each year not only on a national but also on a global level. The future scenario is troublesome. The media are among the most important social institutions in influencing people’s knowledge, perceptions and actions. The media provide citizens with health messages and contribute thereby to their health development. This dissertation deals with two questions: (1) How is overweight represented in the media? and (2) Which consequences can these representations have on public perceptions of overweight? A multi-disciplinary approach has been chosen for the study. Theories and concepts are derived from four areas of research: consumption, bodily issues, risks and media & journalism. The aim is to describe, analyze and problemize how overweight is presented quantitatively and qualitatively in the media. The method used is content analysis. The study is limited to media content in Swedish daily newspapers, 1997–2001. In all 1 925 articles from four different papers (Dagens Nyheter, Aftonbladet, Helsingborgs Dagblad and Västerbottens-kuriren) have been analyzed.



An important conclusion from this study is that overweight as a health risk is underestimated in the studied daily papers, compared to its real proportions. While overweight is first and foremost presented as a health risk, at least when it comes to the sheer number of articles, overweight is almost as often framed as a beauty dilemma. The two perspectives differ very much in presentation and style. Negative stereotypes are reproduced in the material and one noteworthy finding is that the formerly obese contribute to the stigmatization of overweight and obesity. There are also considerable gender dimensions in the coverage. Overweight men and women are portrayed differently, and overweight is mostly presented as a female problem. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
opponent
  • Prof. Roe, Keith, Catholic university, Leuven, Belgium
organization
alternative title
Media & obesity: An analysis of weight
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
media, consumption, gender, body, risk, health communication, journalism, media analysis, obesity, kommunikation, Journalistik, Press and communication sciences, overweight
in
Lund Studies in Media and Communication
pages
296 pages
publisher
Department of Sociology, Lund University
defense location
Edens hörsal, Lunds universitet
defense date
2004-05-15 10:15
external identifiers
  • other:ISRN: /LUSADG/SAMK-04/1008/SE
ISSN
1104-4330
ISBN
91-7267-170-X
language
Swedish
LU publication?
yes
id
6708ef65-aa92-4ff2-944c-da7ca778876a (old id 21669)
date added to LUP
2007-05-28 09:07:47
date last changed
2016-09-19 08:44:52
@phdthesis{6708ef65-aa92-4ff2-944c-da7ca778876a,
  abstract     = {The prevalence of overweight and obesity is rising each year not only on a national but also on a global level. The future scenario is troublesome. The media are among the most important social institutions in influencing people’s knowledge, perceptions and actions. The media provide citizens with health messages and contribute thereby to their health development. This dissertation deals with two questions: (1) How is overweight represented in the media? and (2) Which consequences can these representations have on public perceptions of overweight? A multi-disciplinary approach has been chosen for the study. Theories and concepts are derived from four areas of research: consumption, bodily issues, risks and media &amp; journalism. The aim is to describe, analyze and problemize how overweight is presented quantitatively and qualitatively in the media. The method used is content analysis. The study is limited to media content in Swedish daily newspapers, 1997–2001. In all 1 925 articles from four different papers (Dagens Nyheter, Aftonbladet, Helsingborgs Dagblad and Västerbottens-kuriren) have been analyzed.<br/><br>
<br/><br>
An important conclusion from this study is that overweight as a health risk is underestimated in the studied daily papers, compared to its real proportions. While overweight is first and foremost presented as a health risk, at least when it comes to the sheer number of articles, overweight is almost as often framed as a beauty dilemma. The two perspectives differ very much in presentation and style. Negative stereotypes are reproduced in the material and one noteworthy finding is that the formerly obese contribute to the stigmatization of overweight and obesity. There are also considerable gender dimensions in the coverage. Overweight men and women are portrayed differently, and overweight is mostly presented as a female problem.},
  author       = {Sandberg, Helena},
  isbn         = {91-7267-170-X},
  issn         = {1104-4330},
  keyword      = {media,consumption,gender,body,risk,health communication,journalism,media analysis,obesity,kommunikation,Journalistik,Press and communication sciences,overweight},
  language     = {swe},
  pages        = {296},
  publisher    = {Department of Sociology, Lund University},
  school       = {Lund University},
  series       = {Lund Studies in Media and Communication},
  title        = {Medier & fetma : en analys av vikt},
  year         = {2004},
}