Advanced

Ur det förflutnas skuggor - historiediskurs och nationalism i Tyskland 1990-2000

Selling, Jan LU (2004)
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Föreställningen om att det fanns ett vänsterliberalt åsiktsmonopol som måste brytas var central när kristdemokraten Helmut Kohl som nybliven förbundskansler 1982 utlovade en ”intellektuell och moralisk vändpunkt”. Den tyska nationalkänslan skulle ”normaliseras”. Det negativa förflutna skulle neutraliseras. I avhandlingen skildras hur detta pund förvaltades under 1990-talets nya förutsättningar och hur ett nytt samförstånd skapats i samhällets mitt. Centrala teoretiska utgångspunkter för den genomförda diskursanalysen är kollektivt minne, kulturell hegemoni samt konstruktionen av nationell identitet. Empiriskt undersöks framförallt media och politik som historieskrivare. Den historievetenskapliga... (More)
Popular Abstract in Swedish

Föreställningen om att det fanns ett vänsterliberalt åsiktsmonopol som måste brytas var central när kristdemokraten Helmut Kohl som nybliven förbundskansler 1982 utlovade en ”intellektuell och moralisk vändpunkt”. Den tyska nationalkänslan skulle ”normaliseras”. Det negativa förflutna skulle neutraliseras. I avhandlingen skildras hur detta pund förvaltades under 1990-talets nya förutsättningar och hur ett nytt samförstånd skapats i samhällets mitt. Centrala teoretiska utgångspunkter för den genomförda diskursanalysen är kollektivt minne, kulturell hegemoni samt konstruktionen av nationell identitet. Empiriskt undersöks framförallt media och politik som historieskrivare. Den historievetenskapliga utvecklingen diskuteras endast i den mån den exponerar sig medialt eller politiskt. I ett första steg analyseras de försök att organisera samtycke kring bestämda begrepp och historiebilder, den nynationella hegemoniska intervention, som sätts i samband med det konservativa makttillträde 1982 och historikerstriden 1986. ”Normalisering” härleds som klammerbegrepp för en diskursformation, syftande till att möjliggöra positiva konnotationer till den tyska nationen, genom att nazismens brott relativeras eller nedtonas i det kollektiva minnet. Utvecklingen under 1990-talet beläggs i en analys av centrala debatter om det nazistiska förflutna. Tre av 1990-talets mest brisanta tyska minneskonflikter ägnas särskilda fallstudier: kampen om historieskrivningen i det forna koncentrationslägret Buchenwald, omvandlingen av det forna DDR-monumentet Neue Wache Unter den Linden till ett ”antitotalitärt” nationalmonument och slutligen den tolv år långa debatten om Förintelse-monumentet i Berlin. I avhandlingen hävdas att minnet av Förintelsen slutligen lästes in i en etniskt strukturerad tysk identitetsdiskurs, vilken i hög grad överbryggde tidigare motsättningar mellan vänsterliberala och konservativa positioner, men samtidigt sänkte tröskeln för anisemitism och främlingsfientlighet. (Less)
Abstract
The subject of this study is the re-construction of German national identity and nationalist thinking within the framework of the 1990s’ history discourse in relation to the Nazi past and the Holocaust. The empirical focus is on national politics and the press. Maurice Halbwachs’ social constructionist theory on collective memory and Jan Assmann’s thesis on the defining power of elites in the cultural memory are combined with a hegemony perspective and the tools of discourse analysis. The notion normalization is identified as the hub in a hegemonical intervention starting in the 1980s: a set of different texts, articulations and acts, referring to the Nazi past, regarding German nation-statehood as natural and promoting positive... (More)
The subject of this study is the re-construction of German national identity and nationalist thinking within the framework of the 1990s’ history discourse in relation to the Nazi past and the Holocaust. The empirical focus is on national politics and the press. Maurice Halbwachs’ social constructionist theory on collective memory and Jan Assmann’s thesis on the defining power of elites in the cultural memory are combined with a hegemony perspective and the tools of discourse analysis. The notion normalization is identified as the hub in a hegemonical intervention starting in the 1980s: a set of different texts, articulations and acts, referring to the Nazi past, regarding German nation-statehood as natural and promoting positive connotations about the German nation, through relativization or a diminishing of Nazi crimes in the collective memory. I argue that, due to the decline of self-experienced, communicative memory and the GDR collapse, a new societal consent was possible; one that now integrates Holocaust memory and German identity. However, the nationalist instrumentalization of this new framework has weakened the barriers against xenophobia and antisemitism. The intense history discourse of the 1990s is expressive of the transition conflict about the selection and rearrangement of public recollections needed for a new equilibrium in German society. Case studies: Buchenwald, Neue Wache Berlin, Holocaust Memorial Berlin. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
opponent
  • FD Trenter, Cecilia
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
antitotalitarian consent, antisemitism, nationalism, German reunification, normalization, discourse analysis, collective memory, hegemony, antifascism, Contemporary history (since 1914), Nutidshistoria (från 1914)
pages
364 pages
publisher
Brutus Östlings Bokförlag Symposion
defense location
Department of History Lund, room 3
defense date
2004-09-24 10:15
ISBN
91-7139-671-3
language
Swedish
LU publication?
yes
id
2f0f4fca-7651-4c7b-9726-3ab9099ae9fe (old id 21843)
date added to LUP
2007-05-28 12:12:13
date last changed
2016-09-19 08:45:01
@phdthesis{2f0f4fca-7651-4c7b-9726-3ab9099ae9fe,
  abstract     = {The subject of this study is the re-construction of German national identity and nationalist thinking within the framework of the 1990s’ history discourse in relation to the Nazi past and the Holocaust. The empirical focus is on national politics and the press. Maurice Halbwachs’ social constructionist theory on collective memory and Jan Assmann’s thesis on the defining power of elites in the cultural memory are combined with a hegemony perspective and the tools of discourse analysis. The notion normalization is identified as the hub in a hegemonical intervention starting in the 1980s: a set of different texts, articulations and acts, referring to the Nazi past, regarding German nation-statehood as natural and promoting positive connotations about the German nation, through relativization or a diminishing of Nazi crimes in the collective memory. I argue that, due to the decline of self-experienced, communicative memory and the GDR collapse, a new societal consent was possible; one that now integrates Holocaust memory and German identity. However, the nationalist instrumentalization of this new framework has weakened the barriers against xenophobia and antisemitism. The intense history discourse of the 1990s is expressive of the transition conflict about the selection and rearrangement of public recollections needed for a new equilibrium in German society. Case studies: Buchenwald, Neue Wache Berlin, Holocaust Memorial Berlin.},
  author       = {Selling, Jan},
  isbn         = {91-7139-671-3},
  keyword      = {antitotalitarian consent,antisemitism,nationalism,German reunification,normalization,discourse analysis,collective memory,hegemony,antifascism,Contemporary history (since 1914),Nutidshistoria (från 1914)},
  language     = {swe},
  pages        = {364},
  publisher    = {Brutus Östlings Bokförlag Symposion},
  school       = {Lund University},
  title        = {Ur det förflutnas skuggor - historiediskurs och nationalism i Tyskland 1990-2000},
  year         = {2004},
}