Advanced

Omission de l'article et du pronom sujet dans le français abidjanais

Jabet, Marita LU (2005) In Études Romanes de Lund 74.
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Denna avhandling bygger på en korpus (Corpus Jabet) av intervjuer som genomfördes med vuxna talare 1996 i Abidjan, Elfenbenskustens största stad och ekonomiska medelpunkt. Informanterna har delats in i tre grupper efter sociolingvistiska kriterier, där skolgång med franska som undervisningsspråk är det väsentligaste: ingen eller ytterst lite skolgång (Grupp A1), avslutat motsvarande mellanstadium (Grupp A2) och minst avslutat motsvarande högstadium (Grupp A3). Ivorianerna har jämförts med en grupp talare med liknande utbildningsnivå som grupp A3 vilka intervjuades på liknande sätt i Frankrike (Grupp F). Korpusen och talarna beskrivs utförligare i kapitel tre.



Syftet med arbetet... (More)
Popular Abstract in Swedish

Denna avhandling bygger på en korpus (Corpus Jabet) av intervjuer som genomfördes med vuxna talare 1996 i Abidjan, Elfenbenskustens största stad och ekonomiska medelpunkt. Informanterna har delats in i tre grupper efter sociolingvistiska kriterier, där skolgång med franska som undervisningsspråk är det väsentligaste: ingen eller ytterst lite skolgång (Grupp A1), avslutat motsvarande mellanstadium (Grupp A2) och minst avslutat motsvarande högstadium (Grupp A3). Ivorianerna har jämförts med en grupp talare med liknande utbildningsnivå som grupp A3 vilka intervjuades på liknande sätt i Frankrike (Grupp F). Korpusen och talarna beskrivs utförligare i kapitel tre.



Syftet med arbetet är att undersöka utelämningar av artiklar och av subjektspronomina i den franska som talas i Abidjan. Detta urval motiveras med att artikelutelämningen, å ena sidan, tycks uppfattas av ivorianerna själva som ett särdrag i deras språk, medan de, å andra sidan, verkar omedvetna om pronomenutelämningen, vilket gör dessa till intressanta fenomen att undersöka. De artikellösa substantiven (NSD) och de subjektslösa predikaten (SujNuls) som åsyftas står i motsats till såväl standardfranskan som till talad vardagsfranska i Frankrike.



Nedan återges ett exempel på vardera utelämning som markerats med Ø: i (01) är det partitiva artikeln som har utelämnats av talaren EDG och i (03) subjektspronominet av talaren EVE :



(0.1) et puis ça va pousser grandi(r) comme ça, et puis ça fait Ø petit petit mil comme ça. ('och sedan kommer det att växa bli större så, och sedan blir det (Ø) små små hirs').



(0.3) quand elle voit sa grand-mère, Ø parle fanti avec elle. ('när hon träffar sin mormor, talar Ø fanti med henne').



I det första kapitlet behandlas Abidjanfranskan med utgångspunkt från tidigare forskning i ämnet. Likheter med drag i pidgin- och kreolspråk berörs. Med anledning av Manessys verk (i synnerhet 1995) kan man tolka vissa drag, såsom utelämnandet av artikeln framför substantiv i generisk bemärkelse och utelämnandet av subjektspronominet i seriella verbkonstruktioner, som utmärkande för ett afrikanskt sätt att gestalta omvärlden. Vidare redogörs här för språksituationen i Elfenbenskusten. De inhemska språken, över 60 till antalet, kan delas in i fyra språkfamiljer. De flesta talarna i denna korpus tillhör gruppen agni-baoulé. I Abidjan finns också många immigranter från de fattiga intilliggande grannländerna. Några av de intervjuade härstammar från Burkina Faso.



Franskan är emellertid det enda officiella språket och har hög status. Under en längre fredlig och blomstrande period sedan landet blivit självständigt har närvaron av förhållandevis många fransmän också varit betydande för det franska språkets utbredning. Med tanke på språkets betydelse för möjligheterna att livnära sig i Abidjan, tillägnar man sig snabbt 'le français de la rue' ('franskan på gatan'), en muntlig variant som således påverkas av den mångkulturella omgivningen.



I det andra kapitlet behandlas franskans utveckling i typologiskt, diakroniskt och pragmatiskt avseende. Enligt Longobardis hierarki (2000), tillhör den moderna franskan dem bland världens språk som sällan har artikellösa substantiv. Artiklar såsom den partitiva och den för obestämd plural får anses vara markerade drag. I språk som har färre restriktioner kännetecknas de artikellösa substantiven ofta av vissa syntaktiska och semantiska drag: Dessa substantiv är sällan subjekt med placering framför predikatet. De är ofta massord eller obestämda pluraler som står i generisk eller icke-specifik bemärkelse. Informanternas huvudsakliga språk, baoulé, anses tillhöra den senare språktypen. Predikat utan föregående subjektspronomen förekommer likaså mycket sparsamt i franskan, medan en sådan möjlighet finns i den seriella verbkonstruktionen i baoulé.



Bland de allmänna pragmatiska kriterier som kan medverka till att funktionsord utelämnas hänvisas här bl.a. till teorier från Lambrecht (1994). En viktig princip är att en är referent, som introduceras för första gången i ett samtal, vanligen kräver en fylligare språklig klädnad, ofta substantiv med artikel, än en referent som upprepas och alltså redan är aktiverad i åhörarens medvetande. Där kan ofta pronomen räcka som referens. Man kan samtidigt förvänta sig fler utelämningar av funktionsord hos aktiverade referenter.



Analyserna av nominal- och pronomenreferenser redovisas i kapitlen fyra och fem. Resultaten stöder i stort de primära hypoteserna att utelämningarna är mest frekventa hos grupp A1 där talarna är analfabeter, och minskar hos grupp A2, för att nästan försvinna hos grupp A3. Fransmännen, å andra sidan, saknar helt utelämningar av artiklar och subjektspronomen där kontexten så kräver. Detta är särskilt tydligt vad gäller artikelutelämningarna som också är det vanligare fenomenet av de två undersökta. När det gäller utelämningarna av subjektspronomina, finns inga avgörande skillnader mellan grupperna A1 och A2, eftersom en av A2-talarna har det individuellt största antalet sådana utelämningar. För övrigt visar dock resultaten på samma tendenser.



Övriga hypoteser angående artikellösa substantiv har formulerats enligt de semantiska, syntaktiska och pragmatiska kriterier som redovisats i teoridelen. Resultaten bekräftar huvudsakligen de semantiska. Hos grupp A1, finner man att ungefär hälften av massorden och ungefär hälften av substantiv med generisk eller icke-specifik bemärkelse saknar artikel. Nedan presenteras ett exempel av vardera:



(4.22) *BER:vous connaît Ø maïs? <oui>. ('Ni känner till (Ø) majs?')



(4.34) *CAR: en revenant au village bon, on prend quelque chose, des fois un morceau de taro ou bien une banane, Ø dépose sur la tê(te), ou bien Ø igname(s), puis on vient au village. ('När vi går hemåt mot byn, så tar vi med oss något (att äta), ibland en bit taro (= en slags rotfrukt) eller en banan, Ø placerar på huvudet, eller (Ø) jams/rot, sedan kommer vi till byn').



Däremot tycks inte placering eller grammatisk funktion i satsen spela någon avgörande roll för A1, medan en sådan tendens kan skönjas hos talarna i grupp A2 som dock inte har så många förekomster av utelämningar att slutsatser kan dras. Att artikelutelämningar oftare skulle ske på grund av att referenterna redan är aktiverade begrepp i samtalet har inte kunnat bekräftas kvantitativt för någon av grupperna A1 eller A2. Däremot visar den kvalitativa analysen på att artikeln ofta är utsatt när en okänd (inaktiv) referent introduceras men utelämnas när samma referent upprepas som redan aktiverad.



Detta är emellertid inte alltid fallet. I enlighet med Hattigers resultat (1983) tycks vissa substantiv, ofta förekommande i det abidjanska vardagslivet, systematiskt uppträda artikellösa. I min korpus är dessa substantiv inte identiska med dem i Hattigers, men de tillhör förvisso mycket frekventa ämnesområden i texterna ('språk/skola', 'livsmedel' och 'arbete/yrke'). Vid substantiv tillhörande dessa områden utelämnade grupp A1 artikeln i 54% av fallen och grupp A2 i 15% av fallen, vilket är avsevärt högre än vid andra substantiv. Särskilt ofta var artikeln utsatt vid substantiv som refererar till levande varelser.



Som man kunde förvänta sig i enlighet med tidigare forskning, förekommer också i denna korpus utelämningar av subjektspronomen i konstruktioner som liknar den afrikanska seriella verbkonstruktionen. I exempel (4.34) ovan finns, förutom artikelutelämningen, en subjektsutelämning före predikatet dépose (=placerar) som förekommer i en serie av händelser. Nedan presenteras ytterligare ett sådant exempel:



(5.39)*EDG: tu vas prend les boîtes Ø pliE ça <mhm>, bon et puis tu enlèves les [/] les fruits là. maintenant ça a arrivé [?] Ø manger. ('du tar lådorna Ø stöter det <mhm> nå och sen tar du av fröna där. nu har det kommit (Ø) mat').



Andra kontexter för utelämning av subjektspronomen har anförts av Ploog, vars korpus även samlats in under andra hälften av 1990-talet. Det finns inte mycket belägg för dessa i min korpus, men väl för en ny kontext som kallats repris eller upprepning och utgör den mest frekventa av förekomsterna (10 av 18 fall). I en föregående sats uttrycks ett subjekt och ett predikat av talaren själv eller av intervjuaren. Samma predikat med eller utan ett kompletterande upprepas sedan utan subjektspronomen, såsom framgår av följande exempel:



(5.29a-b)*INT: alors quand vous étiez petite vos parents ont parlé baoulé avec vous? *CAR: oui <oui> Ø parlaient le baoulé <mhm> Ø comprenaient pas le français <non>. ('alltså när ni var liten, pratade era föräldrar baoulé med er? ja <ja> Ø pratade baoulé <mhm> Ø förstod inte franska <nä>').



Som slutsats konstateras att de artikellösa substantiven och de subjektslösa predikaten är karaktäristiska drag för Abidjanfranskan men uppträder i olika hög grad efter talarnas utbildningsnivå. Vidare föreslås att strukturer från afrikanska språk har överförts till Abidjanfranskan och att spridningen av dessa till nya kontexter samverkar med generella språkutvecklingstendenser, såsom undvikande av markerade drag och redundant morfologi. (Less)
Abstract
This study examines the omission of the article and of the subject pronoun in the spoken French of Abidjan, economic capital of Côte d'Ivoire. The occurrence of the bare nouns (NSDs for Noms Sans Déterminant) and subject-less tensed verbs (SujNuls for Sujets Nuls) in question is contrary to common use in standard as well as ordinary French.



The findings made show that both kinds of omissions are particularities of Abidjan French, since neither kind of omission is produced by the French-speakers from France included in the corpus. Among the ten adults interviewed in Abidjan, however, there are differences in the distribution of the omissions.



An important framework to this study is the sociolinguistic... (More)
This study examines the omission of the article and of the subject pronoun in the spoken French of Abidjan, economic capital of Côte d'Ivoire. The occurrence of the bare nouns (NSDs for Noms Sans Déterminant) and subject-less tensed verbs (SujNuls for Sujets Nuls) in question is contrary to common use in standard as well as ordinary French.



The findings made show that both kinds of omissions are particularities of Abidjan French, since neither kind of omission is produced by the French-speakers from France included in the corpus. Among the ten adults interviewed in Abidjan, however, there are differences in the distribution of the omissions.



An important framework to this study is the sociolinguistic perspective. The Abidjan speakers are divided into three subgroups, according to their educational situation in French: Group A1 (n = 4) consists of illiterates with no or very little schooling, Group A2 (n = 2) of speakers who left school after the first five or six years, and Group A3 (n = 4) of speakers with at least nine years' schooling. In line with our primary hypothesis, the findings from our analysis of the nominal references, presented in Chapter 4, show that the less education in French received by the Abidjan speakers, the more occurrences of NSDs they exhibit. The analysis of the pronominal references, presented in Chapter 5, partially confirms a similar hypothesis: there is a clear difference between the A1 and the A2 speakers on the one hand and the A3 speakers and the speakers from France on the other. There are also differences in distribution between the two kinds of omission, that of the article being the more frequent one in the texts analysed.



From a survey of earlier studies presented in the first two chapters, it appears that these omissions often occur in French-based varieties with African substrates, in 'semantactic' structures emanating from common modes of categorisation of experience as reflected in African languages. Typologically, French has developed into a very restrictive language for the omissions in question. Some of its articles, e.g. the partitive one, are marked structures in the languages of the world. The source language of most of the speakers studied, Baoulé (which is presented with some examples), has zero marking for nouns with generic or non-specific reference, whereas the definiteness mark is used only with specific referents. The plural is marked only when relevant. Further, the zero pronoun can appear in the serial-verb construction in Baoulé.



The hypotheses about contexts favourable to NSDs in the texts analysed are drawn up on the basis of several criteria. The findings validate the typological and semantic criteria. Except for a single occurrence, the article is always present when reference is made to a noun with the feature 'animate'; these referents are always countable and mostly specific. In some frequent lexical domains (namely 'language/school', 'food' and 'work/profession'), the article is absent much more often than is the case for nouns belonging to other lexical domains. Moreover, the NSDs are often inanimate mass nouns and have a non-specific or generic reference. The NSDs produced by the Abidjan speakers are therefore interpreted as unmarked structures transposed from African languages to the local French variety.



Out of the contexts mentioned in earlier research as favourable to the omission of the subject pronoun, the only one found here more than occasionally is that of serialisation of verbs. The most frequent context for the SujNuls in these texts is that of repetition. Here, the zero anaphor before the repeated predicate relies on an extremely high accessibility level and saliency, as the antecedent is explicitly mentioned in one of the preceding clauses. The transposition of typologically African features into Abidjan French is considered to be reinforced by general evolutionary tendencies, such as the avoidance of marked structures. The study concludes with a discussion of the tendencies towards a possible propagation of the omission of the article and the subject pronoun to new kinds of contexts, considering the multi-linguistic situation of the inhabitants of Abidjan and a seemingly growing awareness of the characteristics of Abidjan French. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
supervisor
opponent
  • Prof. Quefflec, Ambroise Jean-Marc, Université de Provence, Aix-en-Provence
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
mass nouns, articles, omission, subject-pronouns, bare nouns, subject-less clauses, Abidjan, Côte d'Ivoire, spoken French, multilingualism, sociolinguistic varieties, French markedness, generic reference, African influences, Franska språket, serial-verb constructions, repetition contexts., French language
in
Études Romanes de Lund
volume
74
pages
202 pages
publisher
Department of Romance Languages
defense location
Humanisthusets hörsal, Språk- och litteraturcentrum, Helgonabacken 12, Lund
defense date
2005-09-24 10:00
ISSN
0347-0822
ISBN
91-628-6597-8
language
French
LU publication?
yes
id
30e33278-54b4-40e5-87d6-f9fd537bd1b2 (old id 24420)
date added to LUP
2007-05-31 15:55:12
date last changed
2016-09-19 08:44:58
@phdthesis{30e33278-54b4-40e5-87d6-f9fd537bd1b2,
  abstract     = {This study examines the omission of the article and of the subject pronoun in the spoken French of Abidjan, economic capital of Côte d'Ivoire. The occurrence of the bare nouns (NSDs for Noms Sans Déterminant) and subject-less tensed verbs (SujNuls for Sujets Nuls) in question is contrary to common use in standard as well as ordinary French.<br/><br>
<br/><br>
The findings made show that both kinds of omissions are particularities of Abidjan French, since neither kind of omission is produced by the French-speakers from France included in the corpus. Among the ten adults interviewed in Abidjan, however, there are differences in the distribution of the omissions.<br/><br>
<br/><br>
An important framework to this study is the sociolinguistic perspective. The Abidjan speakers are divided into three subgroups, according to their educational situation in French: Group A1 (n = 4) consists of illiterates with no or very little schooling, Group A2 (n = 2) of speakers who left school after the first five or six years, and Group A3 (n = 4) of speakers with at least nine years' schooling. In line with our primary hypothesis, the findings from our analysis of the nominal references, presented in Chapter 4, show that the less education in French received by the Abidjan speakers, the more occurrences of NSDs they exhibit. The analysis of the pronominal references, presented in Chapter 5, partially confirms a similar hypothesis: there is a clear difference between the A1 and the A2 speakers on the one hand and the A3 speakers and the speakers from France on the other. There are also differences in distribution between the two kinds of omission, that of the article being the more frequent one in the texts analysed.<br/><br>
<br/><br>
From a survey of earlier studies presented in the first two chapters, it appears that these omissions often occur in French-based varieties with African substrates, in 'semantactic' structures emanating from common modes of categorisation of experience as reflected in African languages. Typologically, French has developed into a very restrictive language for the omissions in question. Some of its articles, e.g. the partitive one, are marked structures in the languages of the world. The source language of most of the speakers studied, Baoulé (which is presented with some examples), has zero marking for nouns with generic or non-specific reference, whereas the definiteness mark is used only with specific referents. The plural is marked only when relevant. Further, the zero pronoun can appear in the serial-verb construction in Baoulé.<br/><br>
<br/><br>
The hypotheses about contexts favourable to NSDs in the texts analysed are drawn up on the basis of several criteria. The findings validate the typological and semantic criteria. Except for a single occurrence, the article is always present when reference is made to a noun with the feature 'animate'; these referents are always countable and mostly specific. In some frequent lexical domains (namely 'language/school', 'food' and 'work/profession'), the article is absent much more often than is the case for nouns belonging to other lexical domains. Moreover, the NSDs are often inanimate mass nouns and have a non-specific or generic reference. The NSDs produced by the Abidjan speakers are therefore interpreted as unmarked structures transposed from African languages to the local French variety.<br/><br>
<br/><br>
Out of the contexts mentioned in earlier research as favourable to the omission of the subject pronoun, the only one found here more than occasionally is that of serialisation of verbs. The most frequent context for the SujNuls in these texts is that of repetition. Here, the zero anaphor before the repeated predicate relies on an extremely high accessibility level and saliency, as the antecedent is explicitly mentioned in one of the preceding clauses. The transposition of typologically African features into Abidjan French is considered to be reinforced by general evolutionary tendencies, such as the avoidance of marked structures. The study concludes with a discussion of the tendencies towards a possible propagation of the omission of the article and the subject pronoun to new kinds of contexts, considering the multi-linguistic situation of the inhabitants of Abidjan and a seemingly growing awareness of the characteristics of Abidjan French.},
  author       = {Jabet, Marita},
  isbn         = {91-628-6597-8},
  issn         = {0347-0822},
  keyword      = {mass nouns,articles,omission,subject-pronouns,bare nouns,subject-less clauses,Abidjan,Côte d'Ivoire,spoken French,multilingualism,sociolinguistic varieties,French markedness,generic reference,African influences,Franska språket,serial-verb constructions,repetition contexts.,French language},
  language     = {fre},
  pages        = {202},
  publisher    = {Department of Romance Languages},
  school       = {Lund University},
  series       = {Études Romanes de Lund},
  title        = {Omission de l'article et du pronom sujet dans le français abidjanais},
  volume       = {74},
  year         = {2005},
}