Advanced

Kontinentaldrift i svensk - säkerhetspolitik efter 2001

Agrell, Wilhelm LU (2012) In Internasjonal Politikk 70(1). p.105-113
Abstract (Swedish)
Terroristattackerna i USA den 11 september 2001 fick inga omedelbara och genomgripande konsekvenser för Sveriges säkerhetspolitik. Det av George W. Bush deklarerade kriget mot terrorismen uppfattades inte primärt som ett svenskt säkerhetsproblem eller något som direkt berörde svenska säkerhetsintressen. Sverige betraktade sig fortfarande huvudsakligen som en åskådare, inte som en medagerande och ännu mindre som en måltavla. Denna självbild och omvärldsuppfattning kom dock stegvis att förändras, inte minst till följd av 11 septemberattackernas indirekta effekter på den internationella politiken, folkrätten och konfliktmönstren. Sverige kunde här, lika lite som någon annan, hissa neutral flagg och undgå konfliktprocessens malströmmar på det... (More)
Terroristattackerna i USA den 11 september 2001 fick inga omedelbara och genomgripande konsekvenser för Sveriges säkerhetspolitik. Det av George W. Bush deklarerade kriget mot terrorismen uppfattades inte primärt som ett svenskt säkerhetsproblem eller något som direkt berörde svenska säkerhetsintressen. Sverige betraktade sig fortfarande huvudsakligen som en åskådare, inte som en medagerande och ännu mindre som en måltavla. Denna självbild och omvärldsuppfattning kom dock stegvis att förändras, inte minst till följd av 11 septemberattackernas indirekta effekter på den internationella politiken, folkrätten och konfliktmönstren. Sverige kunde här, lika lite som någon annan, hissa neutral flagg och undgå konfliktprocessens malströmmar på det sätt man strävat efter att göra under andra världskriget och det kalla kriget. Det fanns inte heller någon entydig politisk vilja att längre stå utanför, att stänga dörren till en ond och farlig värld. På de tio år som förflutit sedan 2001 har Sverige genomgått en process som kanske bäst kan beskrivas som en slags säkerhetspolitisk kontinentaldrift – en avgörande och övergripande förändring som kommit successivt och utan tydliga omslagspunkter och synliggjorda beslut. Här ligger också det huvudsakliga problemet, att svensk säkerhetspolitisk praxis förändrats utan att de säkerhetspolitiska föreställningarna i samhället i motsvarande grad följt med. Detta har framförallt kommit att visa sig i samband med innebörden av den svenska Afghanistan-insatsen och i varseblivande av reella terroristhot mot personer och objekt i Sverige och de andra skandinaviska länderna. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Contribution to journal
publication status
published
subject
in
Internasjonal Politikk
volume
70
issue
1
pages
105 - 113
publisher
Norsk Utenrikspolitisk Institutt
external identifiers
  • wos:000302272900007
  • scopus:84862492575
ISSN
0020-577X
language
Swedish
LU publication?
yes
id
59733639-7815-4584-b31b-ac7e0732ead4 (old id 2587322)
date added to LUP
2012-06-04 13:02:13
date last changed
2017-01-01 03:00:47
@article{59733639-7815-4584-b31b-ac7e0732ead4,
  abstract     = {Terroristattackerna i USA den 11 september 2001 fick inga omedelbara och genomgripande konsekvenser för Sveriges säkerhetspolitik. Det av George W. Bush deklarerade kriget mot terrorismen uppfattades inte primärt som ett svenskt säkerhetsproblem eller något som direkt berörde svenska säkerhetsintressen. Sverige betraktade sig fortfarande huvudsakligen som en åskådare, inte som en medagerande och ännu mindre som en måltavla. Denna självbild och omvärldsuppfattning kom dock stegvis att förändras, inte minst till följd av 11 septemberattackernas indirekta effekter på den internationella politiken, folkrätten och konfliktmönstren. Sverige kunde här, lika lite som någon annan, hissa neutral flagg och undgå konfliktprocessens malströmmar på det sätt man strävat efter att göra under andra världskriget och det kalla kriget. Det fanns inte heller någon entydig politisk vilja att längre stå utanför, att stänga dörren till en ond och farlig värld. På de tio år som förflutit sedan 2001 har Sverige genomgått en process som kanske bäst kan beskrivas som en slags säkerhetspolitisk kontinentaldrift – en avgörande och övergripande förändring som kommit successivt och utan tydliga omslagspunkter och synliggjorda beslut. Här ligger också det huvudsakliga problemet, att svensk säkerhetspolitisk praxis förändrats utan att de säkerhetspolitiska föreställningarna i samhället i motsvarande grad följt med. Detta har framförallt kommit att visa sig i samband med innebörden av den svenska Afghanistan-insatsen och i varseblivande av reella terroristhot mot personer och objekt i Sverige och de andra skandinaviska länderna.},
  author       = {Agrell, Wilhelm},
  issn         = {0020-577X},
  language     = {swe},
  number       = {1},
  pages        = {105--113},
  publisher    = {Norsk Utenrikspolitisk Institutt},
  series       = {Internasjonal Politikk},
  title        = {Kontinentaldrift i svensk - säkerhetspolitik efter 2001},
  volume       = {70},
  year         = {2012},
}