Näten på Limhamn : Sociala relationer i ett lokalsamhälle 1870-1914

Abstract

The aim of the study is to examine, using the social networks as a starting-point, the way a local community is constructed in a specific historical context, namely the industrial community of Limhamn in southern Sweden at the time of the Industrial Revolution 1870-1914. In 1870 the Skånska Cement Company initiated a large-scale extraction of limestone in the area and soon had cement works built in the village, making Limhamn undergo a rapid urbanization.



Pierre Bourdieu's concepts, the economical, cultural and social capital are being used as analytical tools, revealing the access to power and influence of different groups and individuals. The study comprises everything from overlapping memberships of different kinds of boards of directors and qualitative analyses of the interaction between these boards, to the studies of individual networks on the basis of diaries. The focus has been directed towards the networks of trade and industry, club activities, local politics, housing and family and the way these are interrelated.



At Limhamn around 1900 it was obvious that the high value of religion as a cultural capital was linked with the fact that R.F.Berg, leader of the Skånska Cement Company, which wielded the financial as well as the political power in the local community, was himself a religious man. The managing director systematically chose reliable religious persons, placing them in positions where they could govern the companies and Limhamn. R. F. Berg tried to prevent the Labour Movement from gaining a foothold in Limhamn. His paternalistic attitude was a preventive strategy, an effort to create a hegemony by socializing the people of Limhamn into understanding the community and the world the way he did.



The Labour Movement was a counter hegemony. The local federation of social democratic unions was the unions? move to confront the municipality, governed by the companies. In the social democratic discussion club other things were discussed and other interpretations made than was the case in the Lecture Society.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish
Denna studie utgår från tanken att ett samhälle kan ses som en grupp individer förenade i ett nätverk av sociala relationer. Nyckeln till förståelsen av samhället ligger därför i studiet av dessa sociala nätverk som den praktik (mikronivå) vari de sociala strukturerna (makronivån) reproduceras och förändras.

Syftet med studien är att utifrån de sociala nätverken studera hur ett lokalsamhälle konstrueras i en specifik historisk kontext, nämligen bruksorten Limhamn i södra Sverige vid tidpunkten för det industriella genombrottet 1870-1914. I mitten av 1800-talet hade Limhamn varit ett litet samhälle bestående av några hundra småbrukare och fiskare. År 1870 startade Skånska Cementaktiebolaget storskalig utvinning av kalksten i området och lät snart bygga upp en cementindustri på orten. I samband med detta genomgick Limhamn en snabb urbanisering och befolkningen växte till uppåt 10 000 år 1914.

Som analytiska redskap används Pierre Bourdieus begrepp ekonomiskt-, kulturellt- och socialt kapital. Med hjälp av dessa synliggörs olika gruppers och individers tillgång till makt och inflytande. Nätverken kartläggs med av hjälp av uppsättningar av metoder och källmaterial som tidigare inte kombinerats. Studien omfattar således allt från överlappande medlemskap i olika slags styrelser och kvalitativa analyser av interaktion mellan dessa styrelser, till studier av individuella nätverk utifrån dagböcker. Då alla sociala relationer i lokalsamhället inte kan täckas har intresset inriktats på näringslivets-, föreningslivets-, kommunalpolitikens-, boendets- och familjens nätverk, samt hur dessa är inbördes relaterade.

För att kunna hantera den komplexa forskningsuppgiften formulerades fyra frågor att arbeta efter. I det följande skall huvudresultaten av dessa presenteras.

Vilka relationer fanns till familj och släkt utanför hushållet?

För syskonen i arbetarfamiljen Olsson fortsatte föräldrahemmet att spela en viktig roll även sedan de lämnat det. Barnen vände sig till hemmet och fick stöd när de kände sig ensamma och utsatta, och dit kunde de återvända under perioder av arbetslöshet. Faderns sociala kapital, vilket var präglat av hans kulturella kapital; religiositeten, hade varit honom till fördel när han anställdes som förman vid kalkbrottet. Som sådan kunde han skaffa arbete åt sina söner där.

Umgänget inom släkten varierade, men sammantaget skrev Johanna Olsson mer om släktingar än om andra människor i sin dagbok. Det handlade om deltagande vid familjehögtider men också att man hjälpte varandra i krissituationer. Graden av ömsesidighet är svår att mäta, men det fanns förväntningar på dem som stod varandra närmst. Olssons blev besvikna om någon valde bort deras umgänge. Vid dop knöts rituella band genom fadderskap som spelade en viktig roll för att bekräfta de sociala banden. Ett intressant resultat i detta sammanhang är att de band som knöts mellan olika grenar av en släkt i en första generation, reproducerades i den andra generationen. Sammantaget är intrycket att släkten spelade en viktig roll i familjen Olssons vardagsliv.

Den borgerliga familjen Petersson-Holmes hade brist på släktingar i sin närmiljö är inte representativt för borgerligheten i deras samtid. I de större urbana miljöerna fanns det ofta ett tätt nätverk som knöt samman borgerligheten genom släktskap. Familjen hade kontakter och fick besök av släktingar från övriga landet, men det är svårt att säga något om vad dessa kontakter innebar. Därför blir det än mer intressant att studera vilka andra nätverk familjen hade tillgång till.

Vilka relationer fanns till människor och grupper som inte räknades som familj och släkt?

Inledningsvis var den borgerliga familjen Petersson-Holmes umgänge på Limhamn begränsat. Barnen lekte inte med arbetarnas och fiskarnas barn och troligtvis umgicks inte heller de vuxna över klassgränserna. Så småningom flyttade allt fler borgerliga familjer in på Limhamn däribland gamla vänner från Stockholm. Kännetecknande för dessa var att många av dem var religiösa. Hela Anders karriär från torparpojke till ingenjör hade möjliggjorts av att han vävts in i ett nätverk av relationer mellan religiösa. Hans religiositet utgjorde ett kulturellt kapital som gav tillgång till ett socialt kapital. Genom sina religiösa kontakter kunde han låna pengar för sina studier och genom kontakterna fick han tjänsten som ingenjör vid kalkbrottet på Limhamn. Båda makarna Petersson-Holme var medlemmar i Friförsamlingen. Här mötte de även fiskare, hantverkare och arbetare. Detta innebar inte nödvändigtvis ett jämbördigt möte. Petersson-Holme var den som ledde församlingen, men hade också en överordnad roll som arbetsgivare åt många av församlingsmedlemmarna och deras ledande kommunalpolitiker. Makarna Petersson-Holme skrev också in sig Limhamns föreläsningsförening vari Limhamns hela etablissemang inklusive disponent Berg var medlemmar.

Folkrörelsernas sociala aktiviteter var viktiga då stora delar av befolkningen var inflyttade till samhället. I missionshusen, godtemplarsalen och i Folkets hus träffades man och umgicks. Förutom gudstjänster, föredrag och möten anordnades fester, basarer, utflykter och sagostunder. I föreningar som inte endast bestod av sociala jämlikar fanns det möjlighet för individen att knyta kontakter som var kunde vara nyttiga för den personliga karriären.

Engagemanget i Frälsningsarmén var fundamentalt för makarna Anders och Johanna Olsson. Deras bekantskapskrets bestod till stor del av andra frälsningssoldater. Det innerliga engagemanget och de nära relationerna innebar dock att det lätt uppstod konflikter inom den lokala kåren.

Innehållet i makarnas Olssons relationer utanför släkten var av skiftande karaktär. Ofta var relationen till en och samma person eller familj sammansatt av flera komponenter. Ett exempel på detta är att Johanna genom sitt medlemskap i Frälsningsarmén blir vän med familjen Ljungkvist som erbjuder henne arbete. Makarna Olsson var invävda i ett religiöst nätverk. Förutom de många frälsningssoldaterna fanns det också andra religiösa i deras närhet. Nätverket gav å ena sidan tillgång till arbete, bostad, karriärmöjlighet, men innebar också att man förväntades vara lojal mot likasinnade. Underförstått innebar detta att hålla sig borta från socialisterna.

Hur interagerade de olika folkrörelserna med varandra?

Formellt sett hängde Arbetarrörelsens organisationer samman genom delaktighet i Arbetarekommun och Folkets hus. Men det fanns också informella kopplingar genom överlappande medlemskap i dess olika styrelser. Styrelseuppdragen i organisationerna hade en stor spridning bland dess medlemmar, men samtidigt fanns det en koncentration på så vis att ett fåtal personer satt på flera viktiga positioner under lång tid. Därmed effektiviserades kommunikationen mellan arbetarrörelsens olika delar, samtidigt fanns det en risk att arbetarledarna uppfattades som ett etablissemang som fjärmat sig från medlemmarna. Ingen av arbetarrörelsens styrelseledamöter engagerade sig i någon förening utanför arbetarrörelsen.

Det rådde inledningsvis en viss misstänksamhet mellan de olika religiösa rörelserna på Limhamn. Kring sekelskiftet 1900 skedde ett närmande. Denna samling kan delvis ses som ett för att bilda en front mot socialismen, som upplevdes som hotfull av många kristna. Detta kom till utryck genom att kyrkan och de stora samfunden turades om att hålla stora gemensamma möten och religiösa manifestationer under den stora arbetsmarkandskonflikten i augusti 1909.

Det fanns flera kopplingar genom överlappande medlemskap mellan de föreningar som stod utanför arbetarrörelsen. Detta tycks ha sitt centrum i Friförsamlingen och Metodistförsamlingen varför jag har kallat det för det frireligiösa nätverket. Det var vanligt att de olika föreningarna lånade ut lokaler till varandra. Till exempel hade den icke-socialistiska fackföreningen Svenska Arbetareförbundet sina stormöten och fester i såväl Metodistkyrkans som Friförsamlingens lokaler, och idrottsföreningen Limhamns BI tog upp sina årsavgifter på nykterhetskaféet Café Blå bandet. Relationen mellan föreningarna som tillhörde arbetarrörelsen respektive det religiösa nätverket till stor del antagonistisk. Tydligast var motsättningen mellan de socialdemokratiska fackföreningarna och Svenska Arbetareförbundet.

På vilket sätt hängde föreningsliv, näringsliv och kommunalpolitik samman?

Limhamns näringsliv dominerades av Skånska Cementaktiebolaget. Förutom sina lokala dotterbolag hade cementbolaget inflytande i de flesta andra bolagen på orten genom gemensamma styrelseledamöter. Det nätverk som fanns mellan de större nationella bolagen var förbundet med nätverket mellan de mindre lokala bolagen genom disponent Berg och sedermera hans efterträdare Ernst Wehtje. Dessa hade därmed en nyckelposition som gav dem makt över interaktionen inom näringslivet.

Före de kommunala vallagarnas förändring 1900 hade bolagen med Skånska Cementaktiebolaget i spetsen absolut politisk majoritet i kommunen, men även senare kunde de räkna med att placera personer som företrädde bolagens intressen i kommunstyrelsen. Skånska Cementaktiebolaget använde sitt inflytande i politiken för genomgripande förändringar i infrastrukturen och för att få kommunal delfinansiering i vissa av sina större projekt.

Fiskerinäringens utveckling på Limhamn är intimt förknippad med Skånska Cementaktiebolagets etablering på orten. Bolaget såg till att en hamn byggdes och uppmuntrade fiskarna att organisera sig i Fiskareföreningen. Det fanns ett ömsesidigt beroende mellan cementbolaget och fiskarna, om än inte jämlikt. Fiskarkåren var en arbetskraftsreserv som bolaget kunde sätta in i tillfälliga toppar i produktionen. Därmed kunde fiskarna finna kompletterande inkomster under fiskets lågsäsong och dåliga fiskeår. Många fiskare engagerade sig i Friförsamlingen vari många av industrins arbetsledare var medlemmar. Därigenom fick fiskarna en direktkontakt med de förmän som hade kontroll över de extraarbeten som de var i så stort behov. Förmännen i sin tur fick pålitliga arbetare som genom sitt religiösa sinnelag var mer eller mindre vaccinerade mot socialismen.

Disponenten för Skånska Cementaktiebolaget, R. F. Berg försökte med alla medel att hindra att arbetarrörelsen fick fotfäste på Limhamn. Den patriarkala hållningen var säkert av innerlig välmening, men också en förebyggande strategi. En viktig del disponent Bergs strävanden var att skapa hegemoni genom att socialisera in limhamnarna i hans sätt att förstå samhället och världen. I detta projekt spelade religionen en viktig roll. Berg lät bygga ett missionshus, stödde flera av samfunden och såg till att Limhamn fick egen präst som skulle bedriva ?ett stort socialt arbete emot den socialistiska propagandan?.

Arbetarrörelsen var en mothegemoni. Arbetarekommunen var fackföreningarnas replik på den borgerliga kommunen som styrdes av bolagen. I socialdemokratiska diskussionsklubben diskuterades andra saker och gjordes andra tolkningar än i Föreläsningsföreningen. Arbetarekommunen tog sig in i kommunalpolitiken bit för bit. Inledningsvis handlade det om att få in enstaka representanter i taxeringsnämnden, men efter hand kunde man också mobilisera mer röstkraft och placera en handfull ledamöter och kommunstyrelsen och fullmäktige.

Av föreningarna utanför arbetarrörelsen var det framförallt Friförsamlingen som hade en central position i sin relation till Skånska Cementaktiebolaget och kommunen. Denna treenighet personifierades av A. M. Petersson-Holme som var överingenjör vid Skånska Cementaktiebolaget, kommunstyrelsens ordförande och Friförsamlingens ledare. Ett talande exempel på hur nära relationen var mellan dessa tre verksamheter är att den kommunala hundskatten skulle erläggas vid cementbolagets kontor och att pengarna sedan utgick som bidrag till ungdomsverksamheten i Friförsamlingen.

I Limhamn kring sekelskiftet 1900 var det uppenbart att religiositetens höga värde som kulturellt kapital hängde samman med att disponent R. F. Berg, som ledde Skånska Cementaktiebolaget som hade den ekonomiska och politiska makten i lokalsamhället, själv var religiös. Disponenten valde systematiskt ut pålitliga religiösa personer och placerade dem på positioner för att styra bolagen och Limhamn. Dessa personer hade i sin tur nätverk av religiösa personer i lokalsamhället knutna till sig.

När disponent Berg dog, och ingenjör Petersson-Holme som varit hans högra hand på Limhamn flyttade, försvann de nyckelpersoner som knutit samman det frireligiösa nätverket med näringslivet och kommunalpolitiken. Religiositeten förlorade därmed sitt värde som kulturellt kapital och det religiösa nätverkets inflytande i lokalsamhället minskade radikalt.

• author: Lundin, Johan
• supervisor: Lars Edgren
• opponent: Prof. Ekdahl, Lars, Mälardalen University
• organization: History
• publishing date: 2007
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: History
• keywords: Religion, Popular movements, Labour movement, Class, Paternalism, Family history, Social capital, Social networks, Contemporary history (circa 1800 to 1914), Modern historia (ca. 1800-1914)
• pages: 395 pages
• defense location: Department of History, University of Lund
• defense date: 2007-02-17 10:15:00
• ISBN: 978-91-975223-8-0
• ISBN: 10997522384
• language: Swedish
• LU publication?: yes
• id: 1492dddf-9280-402b-bb02-7bf781d064f1 (old id 26937)
• date added to LUP: 2016-04-04 12:02:59
• date last changed: 2023-04-26 13:10:30