Av kärlek och plikt : Att bli familjehem till ett barnbarn, syskon eller syskonbarn

Abstract

This dissertation focuses on kinship foster parents and their experiences caring for their kinship children, something that is rarely touched on in kinship care research. The primary purpose of this study is to, based on a life-course perspective and with family theoretical concepts, analyze what it might mean to take care of a family member’s child through a formal commitment such as a foster care home. What are the reasons behind this decision and how does the decision shape the continued life course? How do the kinship carers navigate
between the informal everyday life and the formal assignment as a foster home? How are the dual loyalties that arise through family relationships to both the child and the child’s parents handled? How can kinship care be understood in relation to concepts such as “family,” “home” and “foster home?” Kinship care and the kinship care family are analyzed from two focal points. First, that placement in kinship care is a social-services intervention, and second, that the kinship care family is a type of family with special inherent conditions. This dissertation applies the life-course perspective as theoretical orientation and analytical tool. The concepts of time and place, timing, linked lives and human agency are relevant in the analysis of my material. Family theoretical perspectives are also significant to the study and “doing family” is a key concept.
From 2011 to 2014, 31 interviews were conducted with 44 kinship carers in 31 different kinship foster homes, for which six municipalities are responsible for the placements. The two largest groups consist of grandparents and maternal aunts and uncles. Interviewees also include paternal aunts and uncles and sibling carers.
The term “kinship care” encompasses a multifaceted group of people and all
kinship carers have their own unique life stories to tell. The often winding paths
their lives have taken attests to the complex situation of kinship carers. Inherent
tensions crystallize in the dissertation that are particularly characteristic of the
kinship care family as such, as well as of the “kinship placement” form of care:
foster home and “regular” home; out of love and duty; formal assignment and
informal obligations; strength and fragility. What unites kinship caretakers is their description that they care for the child out of a sense of love and duty and that they carry out their assignment with great commitment. It is hoped that shedding light on the kinship care home, with its strengths, weaknesses and needs, will increase knowledge about this particular form of care so that support and interventions can be adapted accordingly. Another aspiration is to contribute to the diversity of family constellations in family research by adding a particular family constellation that is rarely described – the kinship care family.

Abstract (Swedish)

I denna avhandling står släktinghemsföräldrar i fokus och stor vikt har lagts vid
deras erfarenheter av att ta hand om ett släktingbarn, något som sällan
uppmärksammas i forskning kring släktingplacering. Det övergripande syftet med studien har varit att utifrån ett livsloppsperspektiv och med familjeteoretiska begrepp analysera vad det kan innebära att ta hand om en familjemedlems barn genom ett formellt åtagande som familjehem.
Drygt 40 släktinghemsföräldrar i 31 olika släktinghem intervjuades angående deras olika erfarenheter och tankar.
Släktinghemmet och släktinghemsfamiljen har analyserats dels utifrån att placering i släktinghem är en insats inom socialtjänstens ram, dels med fokus på att släktinghemsfamiljen är en slags familj i sig med särskilda förutsättningar. När placeringen som insats uppmärksammas har det formella åtagandet som familjehemsförälder varit i centrum, till exempel att de av socialtjänsten måste godkännas som släktinghemsföräldrar och att vårdens upphörande regleras i lag. Familjeteoretiska begrepp har varit relevanta när analytiskt fokus istället har riktats mot hur familjemedlemmar agerar för att ”göra” familj (doing family).
Bakom begreppet släktinghem finns en mångfacetterad grupp människor och
alla släktinghemsföräldrar har sin unika livshistoria att berätta. Den ofta krokiga
väg som deras livslopp tagit vittnar om släktinghemsföräldrars komplexa situation.
Det som förenar släktinghemsföräldrarna är deras beskrivning av att de av kärlek och plikt tar hand om barnet och att de skildrar sin uppgift med stort engagemang. De vill vara en resurs så länge barnet behöver dem. En förhoppning är att synliggörandet av släktinghemsfamiljen med dess styrkor, svagheter och behov kommer att öka kunskapen om denna särskilda vårdform på så sätt att stöd och insatser anpassas därefter. En annan förhoppning är att bidra till familjeforskningens mångfald av familjeformer genom att addera en särskild familjeform som sällan skildras – släktinghemsfamiljen.

• author: Linderot, Sofia
• supervisor: Katarina Jacobsson; Gunvor Andersson
• opponent: Professor Höjer, Ingrid, Göteborgs universitet
• organization: School of Social Work
• alternative title: For Love and Duty : Being a foster parent to a grandchild, sibling, niece or nephew
• publishing date: 2020-02-20
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Social Work
• keywords: släktinghem, släktinghemsförälder, familjehem, livslopp, doing family, intervjuer, Kinship care, Foster home, Kinship carers, Upbringing by relatives, Doing family, Life Course, Interviews
• in: Lund Dissertations in Social Work
• issue: 58
• pages: 276 pages
• defense location: Socialhögskolans auditorium, Allhelgona kyrkogata 8, Lund
• defense date: 2020-03-13 10:15:00
• ISSN: 1650-3872
• ISBN: 978-91-89604-65-0
• language: Swedish
• LU publication?: yes
• id: 2d55379c-eee6-45fb-b44b-ec599a39ed30
• date added to LUP: 2020-02-20 14:21:13
• date last changed: 2020-08-18 08:43:41