Epidemiological studies of risk factors for injuries in an adult population

Abstract

Injuries are often associated with long-term suffering and lowered functioning, and personal injuries impose a huge burden on medical care and health services in addition to the costs associated with impaired functional ability. Each year in Sweden, falling accidents are experienced by a third of those aged 60 or over and half of those aged 80 or over, while injuries from traffic accidents still account for many of the serious accidents in youths and younger adults. From a public health perspective an increased knowledge about risk factors for injuries is important to decisions influencing the focus of public health prevention strategies. In this thesis, risk factors for various types of injuries were investigated during 2006 and 2007, that is, its associations with sociodemographic variables, previous disease and psychotropic drug use in both men and women. Three of the studies in this thesis were longitudinal in that sense that the levels of the independent variables were measured before the onset of the injury and one study was a case-control study. The studies were register-based and comprised the whole adult population of the county of Scania, Sweden, with various restrictions in age. The results presented in this thesis showed that about one third of the middle-aged population and nearly half of the elderly population had used psychotropic drugs during a period of 1.5 years. Considering their high prevalence, side effects related to the use of psychotropic drugs may be a relevant risk factor for injuries that could be prevented by an increased rational medication use. Psychotropic drug use was also associated with increased odds of injuries from falling and transportation accidents in nearly all age groups in both men and women, even after adjustment for potential confounders. Studying the elderly general population and falling accidents, it was shown that such an effect was the largest immediately after initiating therapy. Psychotropic drug use was also related to increased odds of assault-related injuries and intentional self-injuries during the observation period, with a clear dose-response relationship with diagnosed intentional self-injury. The results further showed that sociodemographic factors generally had weaker associations with unintentional injuries such as falling accidents and transportation accidents, compared to intentional injuries such as assault-related injuries and intentional self-injury. A number of chronic diseases and conditions have in earlier studies been shown to be associated with a higher risk of injuries. In the studies presented in this thesis, psychiatric disease and neurological disease were associated with increased odds of unintentional as well as intentional injuries during the observation period. There were also associations between diseases related to drug- or alcohol abuse and intentional injuries. Such disease-related injuries might be reduced by early identification with correct treatment as well as restrictions with regard to driving. In conclusion, the results presented in this thesis expand the knowledge base on risk factors for injuries in adults. One strength of the results presented is that the data covers the total general population in Scania, which minimises the risk of selection bias. Considering the high prevalence and the often devastating consequences, the field of injury and its risk factors is an important topic for research. An increased awareness of such risk factors might be of help to reduce the number of injuries by affecting the planning of local, regional and national public health intervention programs and strategies.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

Dödligheten i skador i Sverige har under de senaste årtiondena minskat, en minskning som idag dock har planat ut. Antalet dödade i transportolyckor och i arbetsplatsolyckor i Sverige har minskat under de senaste 40 åren vilket kan ses som ett resultat av ett effektivt säkerhetsarbete. När det gäller fallolyckor så har däremot andelen som dör av sina skador ökat markant under de senaste åren. Förutom dödlighet så behöver varje år cirka 135 000 människor i Sverige sjukhusvård till följd av skador. Exakt hur många som totalt skadas i Sverige varje år är dock svårt att uppskatta då någon heltäckande nationell skaderegistrering inte existerar. Nästan hälften av alla skador som kräver inläggning på sjukhus utgörs av fallskador (46%), skador i trafiken står för ca 7%, avsiktliga självtillfogade skador för 5% samt skador till följd av våldshandlingar för 2%. Utöver mänskligt lidande renderar skador dessutom stora kostnader för samhället varje år. Orsakerna till att människor skadas varierar mellan olika typer av skador, och därför kategoriseras skadorna efter uppkomstmekanism: oavsiktliga skador (där inget uppsåt till skadan finns ex. olycksfall) och avsiktliga skador (där ett uppsåt finns ex. avsiktlig självtillfogad skada och avsiktlig våldsskada). Det finns många faktorer som i tidigare studier visats påverka risken att råka ut för skador som t.ex. förekomst av kroniska sjukdomar, läkemedelsanvändning, och yttre faktorer i omgivningen, men också sociodemografiska faktorer såsom ålder, kön, etnicitet, utbildning och ekonomi. Det är dock få studier av dessa riskfaktorer som är genomförda på en hel vuxen befolkning. Syftet med avhandlingen var att undersöka sambandet mellan sociodemografiska faktorer, tidigare sjukdomar/skador, användning av psykofarmaka och uppkomsten av skador. Det empiriska underlaget utgjordes av data ur databasen LOMAS (Longitudinal Multilevel Analysis in Scania) vilken innehåller uppgifter från olika register innefattande sjukvårdskonsumtion, medicinering och sociodemografiska faktorer.



Syftet med den första studien (Paper I) var att undersöka sambandet mellan och användning av psykofarmaka (t.ex. smärtstillande, antidepressiva mediciner, sömn- och lugnande mediciner) och transportolyckor respektive fallolyckor i Skånes befolkning (18 år och äldre). Resultaten visade att en tredjedel av de medelålders och nästan hälften av de äldre hade använt psykofarmaka under en 18-månaders period. Resultaten visade vidare ett ökat odds för att råka ut för fallolyckor bland psykofarmakaanvändare i alla åldersgrupper. Användning av psykofarmaka ökade även oddset för en trafikolycka i de flesta åldersgrupper. Dessutom visade studien att de som varit med om en trafikolycka tidigare betydligt oftare råkade ut för en ny trafikolycka.



Syftet med den andra studien (Paper II) var att undersöka sambandet mellan användning av psykofarmaka (t.ex. smärtstillande, antidepressiva mediciner, sömn- och lugnande mediciner) och fallolyckor bland personer i Skåne som var 65 år och äldre. Studien visade ett tydligt samband mellan användningen av psykofarmaka under en tremånadersperiod och uppkomsten av en fallolycka. Högst odds återfanns under den första veckan av medicineringen, som då var mer än fyrdubblat. Dessutom visade studien att personer som levde ensamma alternativt hade fallit tidigare hade ett ökat odds för en fallolycka.





Syftet med den tredje studien (Paper III) var att identifiera riskfaktorer för en våldsskada. Studien visade att ung ålder, låg inkomst, låg utbildningsnivå, att vara ensamstående och att vara född utanför Norden var faktorer som ökade oddset för att utsättas för en våldsskada. Våldsskador var vidare vanligare bland män än bland kvinnor. Dessutom var personer med diagnostiserad depression och alkoholmissbruk mer utsatta än andra. Även användning av psykofarmaka ökade oddset för en våldsskada, liksom att ha varit utsatt för en våldsskada tidigare.





Syftet med den fjärde studien (Paper IV) var att identifiera riskfaktorer för en avsiktlig självtillfogad skada. Faktorer som i studien visade sig öka oddset för denna typ av skada var att vara ung eller medelålders, ha låg inkomst och att vara född i Norden. Att ha neurologiska eller psykiatriska sjukdomar, alkohol- eller drogmissbruk eller att tidigare avsiktligt skadat sig själv var faktorer som kraftigt ökade oddset för en självtillfogad skada. Användningen av psykofarmaka visade på ett dos-respons samband med uppkomsten av en avsiktlig självtillfogad skada.





Slutsatsen man kan dra av denna avhandling är att individens socioekonomiska ställning, förekomst av sjukdom och medicinering med psykofarmaka, utgör riskfaktorer för uppkomsten av skador. Med tanke på mängden skador som sker och de konsekvenser som dessa får, är skador och dess riskfaktorer ett viktigt forskningsområde. En ökad medvetenhet, både hos den enskilde individen och i samhället i övrigt, om dessa riskfaktorer förbättrar vidare möjligheten till effektiva preventiva insatser för att reducera antalet skador.

• author: Modén, Birgit
• supervisor: Maria Rosvall; Juan Merlo; Henrik Ohlsson
• opponent: Professor Laflamme, Lucie, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm
• organization: Social Medicine and Health Policy (research group)
• publishing date: 2012
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Environmental Health and Occupational Health; Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
• keywords: Epidemiologi, injury, accident, sociodemographic factors
• in: Lund University Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series
• volume: 2012:55
• pages: 80 pages
• defense location: Jubileumsaulan, Jan Waldenströms gata 5, Skånes Universitetssjukhus Malmö
• defense date: 2012-09-21 09:00:00
• ISSN: 1652-8220
• ISBN: 978-91-87189-18-0
• language: English
• LU publication?: yes
• id: b197fa29-f7b8-4a1b-bd77-ac2ef49ac429 (old id 3046365)
• date added to LUP: 2016-04-01 14:47:34
• date last changed: 2023-04-18 20:07:23