Konsten att upprätthålla löneskillnader mellan kvinnor och män : En rättssociologisk studie av regler i lag och avtal om lika lön

Abstract

This dissertation, entitled “The Art of Preserving the Gender Pay Gap,” is a study in the sociology of law. It examines the obstructions to the principle of equal pay that persist in the face of international conventions and EU legislation that have mandated changes to legislation and collective bargaining agreements. The dissertation seeks to investigate and explain how the pay gap between women and men is created and recreated on an ideological level. The study covers three periods when – as a result of international conventions and EU law – a new norm was introduced on the labour market, to the effect that wages should be set without regard to gender and equal wages should be paid for equal work or work of equal value. A methodological combination of legal
dogmatics and discourse analysis is used to show that regulatory interventions that were advertised as introducing an equal pay norm in fact served to reproduce the gendered values that prevailed on the labour market.
The study uncovers factors that have been critical in creating and recreating the gender pay gap under the old structure of values. These factors appear in a particular pattern. Within this pattern, gender and power act in combination. Inequality regimes – a term used by women’s studies scholar Joan Acker to describe how inequality is perpetuated inside organizations – are kept alive by persons and groups who exert power over the field of labour law. The factors that sustain the gender pay gap include the ways that particular actors exercise power, the ways that structures limit agency, and not least of all the interplay between actors and structures. The issue of who is given responsibility and power to shape legislation and collective agreements is an important part of the solution to wage discrimination; so are the types of knowledge that are brought to bear on the problem. Bourdieu’s theory of action and the analytical apparatus offered by his terminology of fields, habitus and symbolic capital underpin the power analysis presented here.

Looking at the typical pattern of pay gap perpetuation, it is noteworthy that knowledge necessary to address gender discrimination has repeatedly been ignored. One would have to ensure that knowledge is not only available but also deployed by persons, organizations and institutions in strong positions on the labour market. Knowledge needs forceful advocates. Knowledge is linked to power and those who exercise it. Since the merging of all government ombudsman offices into a single agency oversight has taken a back seat to informational activities. The discussion in this part of the dissertation takes cognizance of the fact that norm researchers usually emphasize the importance of oversight and sanctions when a new norm is introduced into a change-resistant environment. The final section of the dissertation explores how legislative tools may be improved to help close the gender pay gap.

Abstract (Swedish)

Avhandlingen har titeln ”Konsten att upprätthålla löneskillnader mellan kvinnor och män” och är en rättssociologisk studie av vad som stått i vägen för likalöneprincipen, när internationella konventioner och EU-rätten medfört krav på förändringar av kollektivavtal och lagstiftning. Avhandlingens syfte har varit att undersöka och förstå hur löneskillnader mellan kvinnor och män skapas och återskapas på ett ideologiskt plan. Undersökningen omfattar tre tidsskeden då – till följd av ILO- konventionen nr 100, Kvinnokonventionen och EU-rätten – en ny norm med innebörden att lön ska sättas utan hänsyn till kön och lika lön betalas för lika och likvärdigt arbete skulle införas på arbetsmarknaden. Med juridisk metod och diskursanalytisk metodik visas, att de intervenerande reglerna, vilka annonserades som införandet av en likalönenorm, i själva verket reproducerade på arbetsmarknaden rådande könsmärkta värderingar. De intervenerande reglerna kan därmed betecknas som en fasadlegitimation.
Undersökningen avtäcker faktorer som varit avgörande när löneskillnaderna skapats och återskapats enligt den på arbetsmarknaden etablerade normen att kvinnors arbete ska värderas lägre än mäns arbete, trots att det officiellt skulle råda en princip såväl i lag som avtal om lönesättning utan könssamband. Dessa faktorer uppvisar ett särskilt mönster för hur det gått till, när likalöneregeln slagits undan till förmån för den gamla normen. Detta mönster handlar om makt och kön i kombination. Inequality regimes, som är genusforskaren Joan Ackers begrepp för att beskriva hur ojämlikhet återskapas i organisationer och upprätthålls av grupperingar och personer som har makt över det arbetsrättsliga fältet.
Faktorer som upprätthåller och återskapar löneskillnader kan vara av mycket olika slag. Det kan handla både om aktörer och om strukturer som sätter gränser för vad som kan genomföras. Inte minst kan det röra sig om samspel mellan aktör och struktur. Vem som anförtros uppgiften och därmed makten att definiera problemet får betydelse för problemlösningen, likaså vilka kunskaper som kommer till användning i detta arbete. Sociologen Pierre Bourdieus handlingsteori och de analysredskap som hans terminologi kring fält, habitus och symboliskt kapital erbjuder har tillämpats för att underbygga maktanalysen i avhandlingen.
I det mönster som är typiskt för att löneskillnader återskapas kan noteras, att den kunskap som behövs för att åtgärda könsdiskriminering återkommande lämnats därhän. En lärdom att dra från genomgången av lagrevisionerna är därför att det inte räcker att ny kunskap finns tillgänglig. Kunskap är en första förutsättning för att en förändring ska kunna ske men - i vart fall när det gäller löneskillnader mellan kvinnor och män - måste tillses att kunskapen inte bara finns utan också används av personer, organisationer eller institutioner som har en stark ställning på arbetsmarknaden. Kunskapen behöver stridbara företrädare. Kunskap sammanhänger med makt och med vem som utövar makten.
Efter sammanslagningen av ombudsmannamyndigheterna till en enda myndighet som getts namnet Diskrimineringsombudsmannen har tillsynsarbetet nedprioriterats till förmån för informationsinsatser. Diskussionen i avhandlingen förs i denna del mot bakgrund av att normteoretiker vanligen betonar betydelsen av tillsyn och sanktioner när en ny norm ska införas i en miljö som motsätter sig förändring. I avhandlingens sista avsnitt diskuteras hur de rättsliga verktygen ska kunna förbättras i syfte att minska könsrelaterade löneskillnader.

• author: Svenaeus, Lena
• supervisor: Eva Schömer; Håkan Hydén
• opponent: Professor Eva-Maria Svensson, Juridiska Institutionen, Göteborg Universitet
• organization: Department of Sociology of Law
• publishing date: 2017
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Other Social Sciences not elsewhere specified
• keywords: Rättssociologi, Kollektivavtal, Löneskillnader mellan kvinnor och män, Lika lön för likvärdigt arbete, Intervenerande normer, Arbetsmarknadens parters värderingar, Marknadskrafter, Collective agreements, Equal pay for work of equal value, Gender pay gap, Intervening norms, Market forces, Social partners
• edition: 1
• pages: 404 pages
• defense location: Pufendorf, Juridiska fakulteten, Lilla Gråbrödersgatan 3C, Lund
• defense date: 2017-03-03 13:00:00
• ISBN: 978-91-7753-151-7
• ISBN: 978-91-7753-150-0
• language: Swedish
• LU publication?: yes
• id: 30d328dc-8bf2-4716-a78e-d04fc5b40990
• date added to LUP: 2017-01-19 14:13:30
• date last changed: 2021-01-04 16:33:25