Den anomiska rätten. Om undantagskonstruktionen av de rent ideella kränkningsersättningarna
(2008) 7. p.5-83- Abstract (Swedish)
- Uppsatsen försöker att ta ett samlat rättssociologiskt grepp om kränkningsersättningen som är den viktigaste formen av brottsskadeersättning (under år 2006 betalade Brottsoffermyndighe-ten ut över 81 miljoner konor i kränkningsersättning). Hur dessa skador värderas och konstrueras speglar samhällets rättskultur och ger upphov till en rad rättssociologiska frågeställningar om rättens roll och samspel med sin omvärld. Särskilt gäller detta den rent ideella ersättningen för skador som inte tar sig sådana medicinska uttryck att det föreligger en personskada. Ersättningen syftar till att kompensera känslor såsom rädsla, förnedring, skam eller lidande och fungera reparativt i form av upprättelse och återställning av försvagad självrespekt och... (More)
- Uppsatsen försöker att ta ett samlat rättssociologiskt grepp om kränkningsersättningen som är den viktigaste formen av brottsskadeersättning (under år 2006 betalade Brottsoffermyndighe-ten ut över 81 miljoner konor i kränkningsersättning). Hur dessa skador värderas och konstrueras speglar samhällets rättskultur och ger upphov till en rad rättssociologiska frågeställningar om rättens roll och samspel med sin omvärld. Särskilt gäller detta den rent ideella ersättningen för skador som inte tar sig sådana medicinska uttryck att det föreligger en personskada. Ersättningen syftar till att kompensera känslor såsom rädsla, förnedring, skam eller lidande och fungera reparativt i form av upprättelse och återställning av försvagad självrespekt och självkänsla. Handlingar som ger rätt till sådan ersättning är olika angrepp på person, frihet, frid och ära i form av t ex integritetskränkande handlingar, diskriminering, mobbning eller annan handling som kränker människovärdet. Det saknas, av naturliga skäl, normer för hur rättstillämparen ska värdera en sådan kränkning då skadan är av ideell (icke-ekonomisk) natur. Denne är hänvisad till en skönsmässig bedömning utifrån de rådande uppfattningarna i samhället. Varje ersättning är således en social konstruktion och en källa till kunskap om hur rättsordningen i samspel med sin kontext hanterar dessa grundläggande existentiella frågor inom en rättslig ram. För att göra ersättningen mindre subjektiv söker rättstillämparen efter vilken kränkning som typiskt sett kan anses ha uppkommit och tar mindre hänsyn till det enskilda rättssubjektet vid sin bedömning. På grund av svårigheterna att värdera de ideella skadorna har de länge präglats av en undantagskonstruktion som marginaliserat dess roll. Under senare årtionden kan man notera en tendens till att de har börjat spela en mer framträdande roll som en följd av bl a implementeringen av de mänskliga fri- och rättigheterna i vardagslivet och brottsofferperspektivet, vilka båda kan ses som ett uttryck för ett medborgarperspektiv på rättten. För att ersättningarna skall fungera reparativt och motsvara folks förväntningar krävs en ökad känslighet och lyhördhet från systemets sida gentemot aktörernas normer, värderingar och attityder.
Om den även ska verka preventivt ökar troligen kunskapsbehovet ytterligare och de epistemologiska frågorna fördjupas. Vad som uppfattas som kränkande handlingar av ett rättssubjekt speglar vad som är ett rättsligt skyddat intresse eller ”rättsgott”. I brist på de formella rättsliga normerna vid värderingen av ideella skador bör man söka empirisk kunskap om de informella normerna med hjälp av rättssociologisk forskning som kan ligga till grund för återkommande omvärldsanalyser av ”det allmänna rättsmedvetandet.” Utifrån det under moderniteten rådande rättsliga paradigmet har de rent ideella kränkningsersättningarnas normlöshet eller anomiska karaktär konstruerats och befästs men ersättningarnas rättsliga status kan ifrågasättas och omförhandlas. Brottsoffren bör synliggöras och involveras då deras unika kunskap kan användas för att möjliggöra att deras behov blir uppfyllda i form av stöd från samhället. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/3130259
- author
- Dahlstrand, Karl LU
- organization
- publishing date
- 2008
- type
- Chapter in Book/Report/Conference proceeding
- publication status
- published
- subject
- keywords
- Brottsoffer, kränkning, ersättning, rättssociologi, kriminologi, rättsvetenskap.
- host publication
- Brottsoffer i fokus : de vinnande bidragen i Brottsoffermyndighetens uppsatstävling 2007
- editor
- Bergström, Margareta
- volume
- 7
- pages
- 5 - 83
- publisher
- Brottsoffermyndigheten
- ISBN
- 978-91-977205-2-6
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 831a2f55-3e45-4785-b3a0-fa43ac5e689f (old id 3130259)
- date added to LUP
- 2016-04-04 10:11:13
- date last changed
- 2022-09-28 12:22:23
@inbook{831a2f55-3e45-4785-b3a0-fa43ac5e689f,
abstract = {{Uppsatsen försöker att ta ett samlat rättssociologiskt grepp om kränkningsersättningen som är den viktigaste formen av brottsskadeersättning (under år 2006 betalade Brottsoffermyndighe-ten ut över 81 miljoner konor i kränkningsersättning). Hur dessa skador värderas och konstrueras speglar samhällets rättskultur och ger upphov till en rad rättssociologiska frågeställningar om rättens roll och samspel med sin omvärld. Särskilt gäller detta den rent ideella ersättningen för skador som inte tar sig sådana medicinska uttryck att det föreligger en personskada. Ersättningen syftar till att kompensera känslor såsom rädsla, förnedring, skam eller lidande och fungera reparativt i form av upprättelse och återställning av försvagad självrespekt och självkänsla. Handlingar som ger rätt till sådan ersättning är olika angrepp på person, frihet, frid och ära i form av t ex integritetskränkande handlingar, diskriminering, mobbning eller annan handling som kränker människovärdet. Det saknas, av naturliga skäl, normer för hur rättstillämparen ska värdera en sådan kränkning då skadan är av ideell (icke-ekonomisk) natur. Denne är hänvisad till en skönsmässig bedömning utifrån de rådande uppfattningarna i samhället. Varje ersättning är således en social konstruktion och en källa till kunskap om hur rättsordningen i samspel med sin kontext hanterar dessa grundläggande existentiella frågor inom en rättslig ram. För att göra ersättningen mindre subjektiv söker rättstillämparen efter vilken kränkning som typiskt sett kan anses ha uppkommit och tar mindre hänsyn till det enskilda rättssubjektet vid sin bedömning. På grund av svårigheterna att värdera de ideella skadorna har de länge präglats av en undantagskonstruktion som marginaliserat dess roll. Under senare årtionden kan man notera en tendens till att de har börjat spela en mer framträdande roll som en följd av bl a implementeringen av de mänskliga fri- och rättigheterna i vardagslivet och brottsofferperspektivet, vilka båda kan ses som ett uttryck för ett medborgarperspektiv på rättten. För att ersättningarna skall fungera reparativt och motsvara folks förväntningar krävs en ökad känslighet och lyhördhet från systemets sida gentemot aktörernas normer, värderingar och attityder.<br/><br>
Om den även ska verka preventivt ökar troligen kunskapsbehovet ytterligare och de epistemologiska frågorna fördjupas. Vad som uppfattas som kränkande handlingar av ett rättssubjekt speglar vad som är ett rättsligt skyddat intresse eller ”rättsgott”. I brist på de formella rättsliga normerna vid värderingen av ideella skador bör man söka empirisk kunskap om de informella normerna med hjälp av rättssociologisk forskning som kan ligga till grund för återkommande omvärldsanalyser av ”det allmänna rättsmedvetandet.” Utifrån det under moderniteten rådande rättsliga paradigmet har de rent ideella kränkningsersättningarnas normlöshet eller anomiska karaktär konstruerats och befästs men ersättningarnas rättsliga status kan ifrågasättas och omförhandlas. Brottsoffren bör synliggöras och involveras då deras unika kunskap kan användas för att möjliggöra att deras behov blir uppfyllda i form av stöd från samhället.}},
author = {{Dahlstrand, Karl}},
booktitle = {{Brottsoffer i fokus : de vinnande bidragen i Brottsoffermyndighetens uppsatstävling 2007}},
editor = {{Bergström, Margareta}},
isbn = {{978-91-977205-2-6}},
keywords = {{Brottsoffer; kränkning; ersättning; rättssociologi; kriminologi; rättsvetenskap.}},
language = {{swe}},
pages = {{5--83}},
publisher = {{Brottsoffermyndigheten}},
title = {{Den anomiska rätten. Om undantagskonstruktionen av de rent ideella kränkningsersättningarna}},
url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/5482575/3130265.pdf}},
volume = {{7}},
year = {{2008}},
}