Advanced

Energieffektivisering av miljonprogrammets flerbostadshus genom beständiga tilläggsisoleringssystem

Molnar, Miklos LU ; Jönsson, Johan LU ; Sandin, Kenneth LU and Capener, Carl-Magnus (2013) TVBK-3064.
Abstract (Swedish)
Tilläggsisolering bestående av mineralull och puts är en vanlig metod för att förbättra

energiprestandan hos flerbostadshus från miljonprogrammet. En annan aktuell, men betydligt

mindre utprovad metod, innebär att man tilläggsisolerar fasaden varefter man putsar på en

ventilerad skiva. Målsättningen med projektet har varit att undersöka om dessa två

tilläggsisoleringssystem har potentialen att kombinera goda egenskaper när det gäller

energieffektivisering med långsiktig beständighet.

Resultaten visar att de två studerade tilläggsisoleringssystemen har, i kombination med fönsterbyte,

en potential att väsentligt sänka uppvärmningsbehovet i tidstypiska flerbostadshus. I... (More)
Tilläggsisolering bestående av mineralull och puts är en vanlig metod för att förbättra

energiprestandan hos flerbostadshus från miljonprogrammet. En annan aktuell, men betydligt

mindre utprovad metod, innebär att man tilläggsisolerar fasaden varefter man putsar på en

ventilerad skiva. Målsättningen med projektet har varit att undersöka om dessa två

tilläggsisoleringssystem har potentialen att kombinera goda egenskaper när det gäller

energieffektivisering med långsiktig beständighet.

Resultaten visar att de två studerade tilläggsisoleringssystemen har, i kombination med fönsterbyte,

en potential att väsentligt sänka uppvärmningsbehovet i tidstypiska flerbostadshus. I ett

flerbostadshus med ytterväggar av tegel eller lättbetong med 50 mm utvändig tilläggsisolering kan

uppvärmningsbehovet sänkas med uppemot 25-30 procent på årsbasis. Drygt hälften av

besparingarna hänför sig till tilläggsisoleringen. De kallaste månaderna kan uppvärmningsbehovet

sänkas med uppemot 50 procent, vilket innebär att även effektbehovet för uppvärmning kan sänkas

efter en energirenovering. Tilläggsisolering med mineralull leder till en snabb uttorkning av väggarna,

vilket gör att även inomhusklimatet snabbt förbättras tack vare torrare och varmare väggar.

En långsiktig förbättring av energiprestandan med de studerade tilläggsisoleringssystemen är

avhängig av att vatten från slagregn hindras från att tränga in i de tilläggsisolerade väggarna.

Eventuella glipor vid fönster, dörrar och balkongsanslutningar utgör de vanligaste vägarna för

vatteninträngning från slagregn. Även större sprickor i putsen kan leda till inläckage av vatten. Vatten

som har läckt in genom putsen kan transporteras vidare mot insidan av väggen genom skarvar mellan

isolerskivorna. Utöver försämrad värmeisoleringsförmåga orsakar inläckande vatten även

beständighetsproblem i form av ökad risk för frostskador och mikrobiell påväxt.

Rätt applicerat kan nätarmering av stål eller glasfiber effektivt begränsa uppkomsten av stora

sprickor (sprickbredd större än 0,2 millimeter) i putsskiktet. Andra faktorer som minskar risken för

sprickbildning är puts som appliceras i jämntjocka lager. Putsens sprickbenägenhet minskar med

ökande tjocklek på putslagret. Förslag på åtgärder som kan minska risken för att inläckande vatten

når väggarna är att isoleringen appliceras i fler skikt med förskjutna skarvar eller att isolerskivornas

kanter snedfasas eller falsas.

Putsade ventilerade skivors sprickbenägenhet påverkas huvudsakligen av de ingående

komponenternas fukt- och temperaturrörelser, aktuell klimatpåverkan samt av olika

utformningsmässiga detaljer. En modell har utvecklats som möjliggör att projektörer kan bedöma

sprickbenägenheten hos en putsad ventilerad skivfasad med hjälp av materialegenskaper, vald

geometri, detaljutformning och aktuell klimatpåverkan. Tillämpning av den utvecklade modellen på

en vanligt förekommande fasadlösning (ytarmerad mineralisk tjockputs på cementbaserade skivor)

visar att under svenska förhållanden är den putsade skivans sprickbenägenhet hög samtidigt som

sprickbredderna är begränsade, i genomsnitt mindre än 0,03 millimeter. Vatteninträngningen som

kan uppstå på grund av sprickor av den här storleken är försumbar och ger därmed inte upphov till

beständighetsproblem. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Book/Report
publication status
published
subject
keywords
beständighet, ventilerad skiva, puts, Energibesparing, tilläggsisolering, vatteninträngning, sprickbildning, KstrMasonry, KstrIT, KstrOther
volume
TVBK-3064
pages
100 pages
publisher
Lund university, Division of Structural Engineering
ISBN
978-91-979543-5-8
language
Swedish
LU publication?
yes
id
4b8d0f95-0994-44f0-a109-dc45375e009a (old id 3515844)
date added to LUP
2013-02-26 07:36:32
date last changed
2016-04-16 07:23:56
@techreport{4b8d0f95-0994-44f0-a109-dc45375e009a,
  abstract     = {Tilläggsisolering bestående av mineralull och puts är en vanlig metod för att förbättra<br/><br>
energiprestandan hos flerbostadshus från miljonprogrammet. En annan aktuell, men betydligt<br/><br>
mindre utprovad metod, innebär att man tilläggsisolerar fasaden varefter man putsar på en<br/><br>
ventilerad skiva. Målsättningen med projektet har varit att undersöka om dessa två<br/><br>
tilläggsisoleringssystem har potentialen att kombinera goda egenskaper när det gäller<br/><br>
energieffektivisering med långsiktig beständighet.<br/><br>
Resultaten visar att de två studerade tilläggsisoleringssystemen har, i kombination med fönsterbyte,<br/><br>
en potential att väsentligt sänka uppvärmningsbehovet i tidstypiska flerbostadshus. I ett<br/><br>
flerbostadshus med ytterväggar av tegel eller lättbetong med 50 mm utvändig tilläggsisolering kan<br/><br>
uppvärmningsbehovet sänkas med uppemot 25-30 procent på årsbasis. Drygt hälften av<br/><br>
besparingarna hänför sig till tilläggsisoleringen. De kallaste månaderna kan uppvärmningsbehovet<br/><br>
sänkas med uppemot 50 procent, vilket innebär att även effektbehovet för uppvärmning kan sänkas<br/><br>
efter en energirenovering. Tilläggsisolering med mineralull leder till en snabb uttorkning av väggarna,<br/><br>
vilket gör att även inomhusklimatet snabbt förbättras tack vare torrare och varmare väggar.<br/><br>
En långsiktig förbättring av energiprestandan med de studerade tilläggsisoleringssystemen är<br/><br>
avhängig av att vatten från slagregn hindras från att tränga in i de tilläggsisolerade väggarna.<br/><br>
Eventuella glipor vid fönster, dörrar och balkongsanslutningar utgör de vanligaste vägarna för<br/><br>
vatteninträngning från slagregn. Även större sprickor i putsen kan leda till inläckage av vatten. Vatten<br/><br>
som har läckt in genom putsen kan transporteras vidare mot insidan av väggen genom skarvar mellan<br/><br>
isolerskivorna. Utöver försämrad värmeisoleringsförmåga orsakar inläckande vatten även<br/><br>
beständighetsproblem i form av ökad risk för frostskador och mikrobiell påväxt.<br/><br>
Rätt applicerat kan nätarmering av stål eller glasfiber effektivt begränsa uppkomsten av stora<br/><br>
sprickor (sprickbredd större än 0,2 millimeter) i putsskiktet. Andra faktorer som minskar risken för<br/><br>
sprickbildning är puts som appliceras i jämntjocka lager. Putsens sprickbenägenhet minskar med<br/><br>
ökande tjocklek på putslagret. Förslag på åtgärder som kan minska risken för att inläckande vatten<br/><br>
når väggarna är att isoleringen appliceras i fler skikt med förskjutna skarvar eller att isolerskivornas<br/><br>
kanter snedfasas eller falsas.<br/><br>
Putsade ventilerade skivors sprickbenägenhet påverkas huvudsakligen av de ingående<br/><br>
komponenternas fukt- och temperaturrörelser, aktuell klimatpåverkan samt av olika<br/><br>
utformningsmässiga detaljer. En modell har utvecklats som möjliggör att projektörer kan bedöma<br/><br>
sprickbenägenheten hos en putsad ventilerad skivfasad med hjälp av materialegenskaper, vald<br/><br>
geometri, detaljutformning och aktuell klimatpåverkan. Tillämpning av den utvecklade modellen på<br/><br>
en vanligt förekommande fasadlösning (ytarmerad mineralisk tjockputs på cementbaserade skivor)<br/><br>
visar att under svenska förhållanden är den putsade skivans sprickbenägenhet hög samtidigt som<br/><br>
sprickbredderna är begränsade, i genomsnitt mindre än 0,03 millimeter. Vatteninträngningen som<br/><br>
kan uppstå på grund av sprickor av den här storleken är försumbar och ger därmed inte upphov till<br/><br>
beständighetsproblem.},
  author       = {Molnar, Miklos and Jönsson, Johan and Sandin, Kenneth and Capener, Carl-Magnus},
  institution  = {Lund university, Division of Structural Engineering},
  isbn         = {978-91-979543-5-8},
  keyword      = {beständighet,ventilerad skiva,puts,Energibesparing,tilläggsisolering,vatteninträngning,sprickbildning,KstrMasonry,KstrIT,KstrOther},
  language     = {swe},
  pages        = {100},
  title        = {Energieffektivisering av miljonprogrammets flerbostadshus genom beständiga tilläggsisoleringssystem},
  volume       = {TVBK-3064},
  year         = {2013},
}